skaffa får? nybörjare

[naozmi]

hej!

jag är intreserad att skaffa får, men kan absolut ingenting så första steget är att fråga mig fram här!

min tanke är 3 får och betäcka dom varge år och slakta lammen. vill kunna äta köttet och få fina skinn, skinnen är viktigast. jag är förtjust i långhåriga skinn, vad ska man ha för ras då?

jag har två barn och vill ha trevliga snäll får. finns det raser som är mer kända att va snällare än andra?

runt om kring mig så finns det gott om bete och jag kan ha 3-4 olika hagar med tanke på parasiter etc. vilken kostnad kan man förvänta sig? i månaden.
försäkringar? hö kostnad, kraftfoder, mineraler? stängsel? vad krävs där?

hjälp mig komma igång och berätta allt ni anser en nybörjare ska veta!!

tack på förhand natalie

[Tord_Lj]

Svarar lite enkelt från en nybörjare till en annan.

Kanske Ryafår låter rätt för dig?

Räkna med ca 2000.- / får och år totalt i kostnad, inkl lite startutr.

[Erica]

Du har inte skrivit var i landet du bor. Månadskostnaden blir ju lite var man bor, dvs. längre norrut behöver man ge hö under längre period än söderut i landet där betestiden blir längre. Jag räknar att mina får äter ca 2 kg hö per djur o dag, 1-2 rundbalar halm per vinter går åt till våra 8-10 tackor, mineralbaljan räcker ju olika länge, vissa år har jag gett lite kraftfoder under högdräktigheten när höet inte varit tillräckligt, fårklipparen kostar med startavgift o moms samt klövar ungefär 100 kr/djur o klippning (2 ggr/år). Jag har gotlandsfår o gillar att det blir så fina skinn av lammen o väldigt fint kött.
Ska du ha egen bagge eller kan du låna för betäckning? Annars blir det ju en merkostnad att ha en egen bagge till så några tackor...
Ja, det var vad jag kom på. Lycka till!

[samaka]

min tanke är 3 får och betäcka dom varge år och slakta lammen. vill kunna äta köttet och få fina skinn, skinnen är viktigast. jag är förtjust i långhåriga skinn, vad ska man ha för ras då?

Det du inte ska ha om du vill ha långhåriga silkiga skinn är ex texel, finull el vissa allmoge.

Ex rya, leicester, gotland el vissa allmoge kan ge underbara långhåriga skinn. Utgå från vilken färg du vill ha? vit-leicester el rya, grå-gotland, svart - rya. Allmogefåren kan komma i alla färger men ullkvaliteten kan vara väldigt varierande från individ till individ. Sen kan du ju oxå fundera lite över lock... lockiga kan du få på framförallt gotland och leicester, medan rya ofta är lite mer vågiga (och upplevs därmed även som längre i pälsen). Allt är en smaksak och alla har sin charm!

[ulfg]

Det är väldigt roligt att ha får, men det är också ganska krävande och man måste förbereda sig. Innan man skaffar djuren tycker jag man skall fråga sig om man orkar med det trista också med att ha djur. Det handlar om att klara av att kanske behöva avliva ett djur för att det inte skall plågas, ta hand om sjuka djur och lammningar som kan krångla ibland. Sådana saker är tyvärr oundvikliga, då och då. Min bästa rekommendation är att köpa Sjödins bok "Får" och läsa igenom den noggrant från pärm till pärm. Sen gör man upp sin plan och kan känna sig trygg med att man vet om vad man ger sig in på. Lycka till!

[Kira]

Har precis avslutat mitt första år som fårägare. Jag läste på en del innan vi skaffade får. Har tidigare endast erfarenhet från hästägande och hästavel. Vi köpte mina 4 första tackor (gotland med inslag av finull) från ett par som driver fåravel i större skala med inrikting av både kött och skinnproduktion, de har också agerat mentorer för oss då vi behövt frågat om olika saker. Köpte en blandras bagge från en granngård och efter honom har vi fått 6 lamm. Tyvärr fick vi ta bort honom pga att ena hornet först envisades med att vrida mot kinden sen in i ögat varpå han blev stångig och gav sig på min man. Lamningen var jätterolig att få vara med på även om vi förlorade ett lamm, får man glädjas åt de andra. Detta forum är kanon för att få hjälp och råd, här finns många erfarna fårägare

Men något som jag missade var det här med avmaskningen. Jag litade på att de jag köpte av hade gjort rätt men trots att det lovades fick jag in lilla magmasken i besättningen (upptäcktes på träckprovet du ska ta innan betessläppet på våren. Nu kan inte mina får återvända till sin vinterhage med fårhus (ostrategiskt placerat mitt i hagen) eftersom masklarverna väntar i gräset och inte dör förrän det blir fruset ute. Så rådet jag ger dig är att stalla in djuren och avmaska med ivomecpreparat. Håll dem inne i minst 4 dagar så slipper du åtminstone få in lilla magmasken på betet. Jag är övertygad om att fler på forumet kan ge dig mer konkreta råd angående detta annars får du söka på gamla trådar om avmaskning. När man inte har haft får tidigare är ju markerna parasitfria och lyckas man ha det så behöver man ju inte krångla med avmaskning heller.

[Nemi]

Ja, det är roligt att ha får/lamm och jag har nu i drygt ett år haft ymnesten att lära känna dessa magiska djur. Men helt lätt har det inte varit. Från att förra sommaren fått låna två tackor med lammungar, så var jag fast. Tog emot tre små tackor av samma ägare till de lånta tackorna (som fick åka till bagge) och då visade sig ju den ena vara tvekönt - min lilla Ida, som jag idag får klippa och tvätta regelbundet där bak, då hon kissar ned sig rejält annars. Men hon är en favorit, så det får vara lite pyssel med henne.

Och sen kom en av lånetackorna (Halta Greta) tillbaka till mig några dagar innan lamning i år, då hon hos ägaren skadat sitt ben illa. Ut med vet. för koll av ben och någon timme innan vet. anländer börjar Greta lamma. Där kom Klara och Bosse bus mitt under veterinärbesöket. Benet har enligt vet. kanske t om varit av under dräktigheten och inte stabiliserats som det skulle pga hennes tyngd. Så Greta går nu i pension hos mig, då hon inte längre kan betäckas.

Och så blev jag visad ett par nappisar... jaha, det var ju nget snack om det, klart jag tog hem dem också. Lillaste Elsa och Ellen. Som fick Orf. (Säkert genom Halta Greta vars två bagglamm som föddes hos mig förra sommaren också hade det.) Liksom tackan Freja... Och Orfen begränsade sig inte till enbart läppar och nos, nej rumporna drabbades värst. Stora vätskefyllda variga och blodiga blåsor. Rådfrågade (igen...) Cokett på ön (- ett gott tips är att söka rätt på en kunnig person i din närhet, som kan besinna dig när du rusar iväg - eller mana på dig när det faktiskt brådskar!) och då blåsorna inte gav med sig med Jodopax och salva, så blev det till vet. med nappisarna. Och sen börja spruta antibiotika. De repade sig snabbt ifrån Orfen, men  någon vecka (om jag minns rätt) efteråt så visade den ena nappisen tecken på ledinflammation. Ena knät först, sedan det andra. Vet. igen... Och spruta antibiotika. Idag är Elsas knän i princip torra, men inte helt. Har dock aldrig haltat, och hela tiden hängt med de andra så hon blir kvar hos mig.

Det är jätteroligt med lamm (som ju får heter på Gotland), men de är djur som faktiskt kräver en del. Mycket mer än vad jag initialt trodde. Men gud vad jag lärt mig under resan! Att sätta djuren, verka klövar, transportera dem på ett jättesmidigt sätt, förflytta dem per hand, lära känna andra intresserade, söka bra klippare, planera bete, ordna arrende... snart ska jag märka på egen hand...MEN inte minst - lära känna och få tillit ifrån dessa fantastiska, magiska varelser!

Stort lycka till. Du kommer inte att ångra dig!

[Kira]

Oj Nemi vilket får-år du haft. Här har det faktiskt varit mest ulligt och dulligt. Från början var tackorna ganska skygga men min tid tillsammans med dem inför lamningen och efter gjorde oss till såta vänner. Idag får jag ofta en tackapuss då jag går ner och hälsar på i får hagen. Lilla baggelammet Bruno kommer och vill bli kliad. Fåren är så mysiga att ha, så jag ångrar verkligen inte att jag skaffade dem.

[Nemi]

Oj Nemi vilket får-år du haft.

Ja, men det har varit lärorikt som bara den!