Någon el-kunnig här som kan stå till tjänst?

[cocosbusen]

Hej hej!

Jag håller på att bygga ett rum till tonåringen i längan på gården och behöver dra el dit. En elektriker ska få utföra inkopplingen, men "förarbetet" tänkte vi stå för själva.
Det verkar ju finnas mycket kabel att välja mellan och man ska läsa koder och all annan grekiska..så jag börjar här istället för att kanske få en enkel beskrivning


1. Kabel ska dras i marken ca 25 meter
2. I rummet kommer dator, belysning och element att kopplas in

3. Vad behöver vi tänka på, vad ska man använda för sorts kabel?


Tack och hej!

[torbjorn]

Ska det bara dras enfas dit, ingen gruppcentral ute i längan utan alltsammans matas från en enda 10 A säkring i boningshusets gruppcentral?
I så fall föreslår jag som jordkabel EKKJ 3G2,5 . Om det inte redan finns jordfelsbrytare i boningshusets gruppcentral så sätt upp en sådan intill den så är både kabeln och installationerna i längan skyddade.
Skulle det bli frågan om trefas så blir det en helt annan sak.

Beträffande installationerna i längan så bestäm er för om de ska dras i rör inne i väggarna eller utanpåliggande.
Som utanpåliggande kabel kan man använda antingen EKK eller EKRK (kuhlo). EKK är något billigare, mjukare och lättare att arbeta med men istället är den grövre och i och med att den är så mjuk är den svårt att förlägga snyggt, den vill hänga ner mellan klamren. Vanligtvis använder man EKRK i boningsrum och EKK i t ex källare där det inte är så noga med utseendet.
Area 1,5 mm² , dvs kabelbeteckning 3G1,5 (på enstaka fall där man måste dra både ständig matning och "tändtråd" i samma kabel kan det behövas fyrledare, 4G1,5.

Och ska kablarna dras i rör, så använd 16 mm böjligt VP-rör (kallas även VP-slang) och kabel 1,5 mm²FK.
Ledarfärger enligt modern standard gul/grön för skyddsjord, blå för nolla, brun för fas och t ex svart eller vit som tändtråd.
Apparatdosor och kopplingsdosor för infälld montering i vägg är numera inte samma sak - kopplingsdosorna är större och har fler utlopp. Båda sorterna finns för "enkel gips" och "dubbel gips", det som skiljer är hur långt dosan sticker ut utanför rörutloppen.
Om ni sätter upp dosor och gör rörinstallationen själva, så låt elektrikern tycka till om planerna innan ni sätter igång.

[Stommen]

Hej
Det är lite oklart var "längan" är för byggnad på gården.

[Tacitus]

Dra inte för klent.

Just nu är det bara den ohängda tonåringen som ska husera där 
men hur ser det ut om några år ?

Se till att dra ut minst trefas 16 ampere dit ut, då har du valfrihet om du i framtiden behöver använda något annat än bara dator och läslampa där ute.

Sträva också efter att ha minst ett trefasuttag i varje hus eller huskropp, det underlättar rejält vid framtida renoveringar.

Vid i dragning i mark finns det flera kablar idag som är godkända men EKKJ är bra kabel.

Utanpåliggande installation är definitivt att föredra eftersom det då är enklare att göra om ifall byggnaden ändrar användningsområde eller det tillkommer installationer som inte var påtänkta från början.
Av det skälet kan man även fundera på alternativa användningsområden och kanske välja en extra tålig kabel som tex EKLK och en elcentral i FiBox eller metall i lägst kapsling IP54 om man i framtiden vill kunna ha tex snickarverkstad i "längan" i framtiden.

Är "längan" på något vis byggd så att den är hopbyggd med en jordbruksbyggnad så vill försäkringsbolaget ha utanpåliggande elinstallation och EKLK-kabel.

Jordfelsbrytare är en självklarhet och behöver väl knappast ens nämnas ?

[Dalton]

Prata med den elektriker som skall koppla in det. H*n kanske har några förslag, dessutom kan det vara bra att veta att du hittar någon som går med på att göra det eftersom det egentligen är olagligt. 

[Stommen]

Anledningen till att jag frågar är att om det är en jordbruksfastighet så är det HÅRDA regler.
Det spelar ingen roll vem som bor i "längan", Kolla försäkringen.

 

Ska det bara dras enfas dit, ingen gruppcentral ute i längan utan alltsammans matas från en enda 10 A säkring i boningshusets gruppcentral?
I så fall föreslår jag som jordkabel EKKJ 3G2,5 . Om det inte redan finns jordfelsbrytare i boningshusets gruppcentral så sätt upp en sådan intill den så är både kabeln och installationerna i längan skyddade.
Skulle det bli frågan om trefas så blir det en helt annan sak.

Beträffande installationerna i längan så bestäm er för om de ska dras i rör inne i väggarna eller utanpåliggande.
Som utanpåliggande kabel kan man använda antingen EKK eller EKRK (kuhlo). EKK är något billigare, mjukare och lättare att arbeta med men istället är den grövre och i och med att den är så mjuk är den svårt att förlägga snyggt, den vill hänga ner mellan klamren. Vanligtvis använder man EKRK i boningsrum och EKK i t ex källare där det inte är så noga med utseendet.
Area 1,5 mm² , dvs kabelbeteckning 3G1,5 (på enstaka fall där man måste dra både ständig matning och "tändtråd" i samma kabel kan det behövas fyrledare, 4G1,5.

Och ska kablarna dras i rör, så använd 16 mm böjligt VP-rör (kallas även VP-slang) och kabel 1,5 mm²FK.
Ledarfärger enligt modern standard gul/grön för skyddsjord, blå för nolla, brun för fas och t ex svart eller vit som tändtråd.
Apparatdosor och kopplingsdosor för infälld montering i vägg är numera inte samma sak - kopplingsdosorna är större och har fler utlopp. Båda sorterna finns för "enkel gips" och "dubbel gips", det som skiljer är hur långt dosan sticker ut utanför rörutloppen.
Om ni sätter upp dosor och gör rörinstallationen själva, så låt elektrikern tycka till om planerna innan ni sätter igång.

Det som beskrivs här är olagligt i en lada.
Kablar och apparater i ladan SKALL vara utanpåliggande , EKK,EKRK får EJ förekomma.Det skall vara gnagar säkert, då är EKLK den kabel som används. Sedan det om jordfelsbrytare, så är det ett krav sedan flera år tillbaka om man inte kopplar på sig en befintlig grupp.

Sedan till det med "förarbetet" så kan det bli billigare att låta elektrikern göra jobbet själv, bestäm er hur ni vill ha det så blir det inget efterarbete.

[torbjorn]

Två följdfrågor:

1) När skulle försäkringsbolagen ha fått rätt att själva ställa krav på elinstallationer som avviker från Elsäkerhetsverkets bestämmelser? Och hur ser i så fall den konstruktionen ut juridiskt sett?

2) De här speciella kraven på gnagarsäkerhet osv har inte att göra med om det rör sig om en jordbruksfastighet eller inte, utan de hänger ihop med användningsområdet för lokalen i fråga. Det är ju inte tal om att man inte skulle få dra enledare i rör i ett vanligt boningshus bara för att det fastighetsrättsligt sett råkar befinna sig på en jordbruksfastighet.

[Stommen]

1)Det är inte bara försäkringsbolagen som ställer kraven men vid tillbud så har dem en del att säga till om. Det finns en handbok för elinstallationer i lantbruk som flera organisationer har tagit fram t.ex. elektriska nämnden, eio,lantbrukets brandskyddskommittè och länsförsäkringar mm.

2) Men är byggnaden klassad som en ekonomibyggnad så är det dem bestämmelserna. Bostadshuset är ju en helt annan sak.

Det är ju försäkringsbolagen som besiktigar anläggningen så hör med dem om gällande regler.
 

[torbjorn]

Det där med att skilja på boningshus och ekonomibyggnader är svårt på sina håll, t ex i vissa delar av Hälsingland där ladugård och boningshus traditionellt har varit hopbyggda med varandra. Jag har svårt att tänka mig att bestämmelserna inte skulle medge olika klassning för olika delar av en och samma byggnad.

[torbjorn]

Nu har jag läst på i föreskrifterna.
Det finns ett avsnitt som heter "ELEKTRISKA INSTALLATIONER I JORDBRUK,
TRÄDGÅRDSMÄSTERIER OCH BYGGNADER FÖR HUSDJUR".
Men det står uttryckligen under

705.1 Omfattning

:

Föreskrifterna i detta avsnitt gäller för den fasta installationen i jordbruksanläggningar och trädgårdsmästerier, inomhus och utomhus, samt utrymmen där husdjur hålls.
Föreskrifterna gäller inte för installationer i bostäder, personalutrymmen, garage, verkstadsutrymmen och liknande. (min kursivering)
Föreskrifterna gäller inte heller för utrymmen för tillfällig förvaring av djur i anslutning till slakterier, djursjukhus etc.
Råd:Föreskrifterna avser installationer i bl.a.
–stallar för nötdjur, hästar, får, svin och fjäderfän,
–foderbehandlings- och lagerrum, såsom logar och skullar,
–ensilagesilor,
–utrymmen för transport och förvaring av gödsel och
–växthus.

Det här tonårsrummet som ska inredas i längan måste ju uppfattas som en bostad eller ett personalutrymme, och därmed går man fri från de speciella jordbruksföreskrifterna.
Men även om man följer dem finns det inget uttryckligt krav på att elinstallationen ska vara utanpåliggande och utförd med EKLK. Det står bara:

705.52 Val av ledningssystem
705.520 Ledningssystem skall väljas med hänsyn till de yttre förhållandena. Kulokabel är inte tillåten.
Råd:Kablar kan behöva skyddas mot angrepp av djur se 522.10.
För luftledningar i det fria gäller föreskrifterna i 890.

Med andra ord: i "jordbruksdelarna" av en byggnad så får man inte använda kuhloledning, dvs EKRK. Men beroende på förhållandena är man fri att välja bland övriga gängse ledningssystem.
Om vi sedan tittar på

522.10  Angrepp av djur

så står det

522.10.1 Råd:När kända eller förväntade förhållanden medför risk för angrepp av djur,  exempelvis gnagare,
bör ledningssystemet väljas med hänsyn till detta eller särskilt skydd anordnas, t.ex. genom
–ledningssystemets mekaniska egenskaper,
–dess placering,
–extra mekaniskt skydd eller
–en kombination av dessa åtgärder.

Inte heller här står det något om att EKLK eller utanpåliggande förläggning skulle vara något krav.

[Stommen]

Hej
Eftersom vi inte vet statusen på längan så är det svårare att hjälpa
Dem krav jag hänvisade till är LBKs rekommendationer. "Handbok för elinstallationer i lantbruk och hästverksamhet",som även används.
www.lantbruketsbrandskydd.nu/lbk-parmen/5_elhandbok
http://www.lantbruketsbrandskydd.nu/BinaryLoader.axd?OwnerID=68a958f4-77ea-424d-b775-1a5587c470b3&OwnerType=0&PropertyName=EmbeddedFile_16383822-10e0-4bfa-9dd4-661bf33fbafd&FileName=Handbok+f%c3%b6r+elinstallationer+i+lantbruk+110517+-+Webbversion.pdf&Attachment=True

3. Krav och rekommendationer för elutrustning
inom lantbruk
   3.1 Krav utifrån starkströmsföreskrifterna
ELSÄK-FS 2008:1 innehåller i huvudsak allmänna säkerhetskrav och
SS 436 40 00 ger exempel på hur kraven kan uppfyllas.
En starkströmsanläggning ska vara utförd enligt god elsäkerhetsteknisk
praxis så att den ger betryggande säkerhet mot person- eller sakskada på
grund av el.
Om svensk standard tillämpas som komplement till föreskrifterna anses
anläggningen vara utförd enligt god elsäkerhetsteknisk praxis. Om en anläggnings
utförande helt eller delvis avviker från svensk standard ska de
bedömningar som ligger till grund för utförandet dokumenteras. De valda
lösningarna får inte vara i lägre säkerhetsnivå än svensk standard.

LBK:s rekommendationer uppfyller god elsäkerhetsteknisk praxis.

Vad gällande förläggningen:

Ekonomibyggnad avskild minst 30 meter från produktionsbyggnad kan
undantas från kraven enligt 6.1-6.4. Detta under förutsättning att ingen
produktion har förekommit där under senare år.
  6.2 Infälld installation
Infällda installationer är inte tillåtna i produktionsbyggnad. Detta gäller
även för ingående utrymmen som till exempel personalrum, kontor, sadelkammare
eller övernattningsrum, om inte ett mekaniskt skydd anordnas.
Eftersom VP-rör eller plastslang inte ger ett fungerande skydd, ska till
exempel OMG-rör, gnagarsäker kabel eller ingjuten kabel användas.
Kablarna i regelväggarna får endast anslutas i utanpåliggande apparater,
eftersom infällda plastdosor inte har något fungerande skydd.
6.3 Mekaniskt skydd
För att undvika störningar orsakade av gnagarangrepp rekommenderas i
första hand att någon typ av gnagarsäker kabel används. Om man förlägger
kablar som inte är gnagarsäkra, till exempel EKLK/EQLQ eller
EKKJ/EXQJ, måste de på utsatta ställen skyddas med OMG-rör, kabelskydd
av plåt eller liknande. Skydden ska vara varmförzinkade eller
korrosionsskyddade på annat sätt. Kablar kan även skyddas genom sitt
förläggningssätt.
I lantbruksinstallationer ska metallmantlade eller metallskärmade kablar
väljas, typ EKLK/EQLQ eller EKKJ/EXQJ.Oskärmade kablar som EKK/EQQ och EKKR/EQQR får enbart användas
i klenspänningsanläggningar där strömbelastningen inte kan medföra
någon brandrisk.

Det som kan vara något är.

I torra slutna utrymmen som finns i en produktionsbyggnad och där det
inte föreligger förhöjd brandrisk, till exempel personalrum och kontor,
kan installationen utföras utan tilläggskrav. EKRK och IP21-apparater
kan användas efter en dokumenterad riskbedömning av installatören och i
samråd med innehavaren, infällda installationer är dock inte tillåtna.

Men bör diskuteras innan.

[Tobbster]

Prata med elektrikern först för alla ställer inte upp på att slutföra en olaglig installation,
vilket det är rent juridiskt om ni själva drar rör, sätter dosor m.m.

Men om ni hittar en elektriker som går med på det så kommer han att berätta vad han vill det skall vara för kabel,rör, dosor m.m.

Jag skulle helt klart dragit mer än vad som behövs typ såhär.
6# N1XV (mycket jag vet men bättre nu än dra det senare i framtiden) i gult 50 rör samt satt en undercentral i den nya bostadsdelen.
 
sen finns det ju den billigare men inte lika framtidssäkra varianten.
5G1,5 EKLK (oxå nergrävt i gult 50rör)
samt sedan delat upp faserna i 1:a dosan till belysning, vägguttag, element
(beror ju lite på om du skall ha 230 eller 380 element så klart)
Eller sätta en jordfelsbrytare i en liten kapsling i bostadsdelen om det inte finns det i centralen kabeln kommer ifrån.

[torbjorn]

Länken i inlägg #10 fungerar inte längre. En inofficiell remissutgåva av handboken finns just nu (men vem vet hur länge?) på https://www.brandskyddsforeningen.se/globalassets/lbk/pdfer/lbk-flik-5---remiss-2---slutforslag-ver-180924---hostmote.pdf , och så går det att köpa den senaste fastställda upplagan i pappersform om man vill det. https://www.brandskyddsforeningen.se/webbshop/litteratur-och-produkter/elinstallationer-i-lantbruk--111/

[torpjens]

Är det en bra eller dålig idé att lägga markkabeln inne i en vanlig svart PEM-slang avsedd för vatten? (Så är det gjort hos mig.)

[Skogsvilde]

Som flera skriver så boka elektrikern först, ta dit honom och kom överens med honom vad som ska gälla.

[Lugnebergagård]

Är det en bra eller dålig idé att lägga markkabeln inne i en vanlig svart PEM-slang avsedd för vatten? (Så är det gjort hos mig.)

Ingen aning, kanske har sämre värmeavledningsförmåga? Svårt att veta när fel utrustning används. Därför man ska välja rätt utrustning.

Det korrekta att dra i mark är:
-Kabelskyddsrör med slät insida, färg gul. (gul färg är reserverad för elkraft).
-Kabel direkt i mark under förutsättning att kabeln är godkänd för det.

[Själv är bäste dräng]

Men generellt sett så måste det väl vara bättre att lägga jordkabeln i en skyddande PEM-slang än att lägga den naken i backen? Värmeavledningen kan inte vara problemet i vanlig mark och en gul plastremsa gärna ett par dm över varnar fint för elkabel.

[Lugnebergagård]

Men generellt sett så måste det väl vara bättre att lägga jordkabeln i en skyddande PEM-slang än att lägga den naken i backen? Värmeavledningen kan inte vara problemet i vanlig mark och en gul plastremsa gärna ett par dm över varnar fint för elkabel.

Naken i backen ger utmärkt värmeavledningsförmåga. Mitt frågetecken hur mycket PEM-slangen isolerar? Dvs vad har den för tröghet med att leda bort värme? Kan vara utmärkt eller så är den rätt dålig eftersom det egentligen vore bra om den isolerade något med tanke på vad den egentligen är konstruerad för. Men jag vet inte.

Min åsikt om Åsa-Nisse-lösningar? Ibland nödvändigt men det ökar dramatiskt sannolikheten för att "hoppsan" ska komma på besök. Då blir svaret från installatören: "Tänkte inte på det", eller "Hur f-n skulle jag kunna veta?!".

Dvs. bryter man ny mark i utvecklingen så är man samtidigt den första att undersöka problemen och riskerna.

Vill man vara säker så använder man rätt utrustning till det som den är avsedd för. Särskilt när det är enkelt att göra så. Kabelskyddsrör är inte dyrt. Ännu billigare att lägga kabeln direkt i marken och väljer du sån kabel så klarar den det. De kablar som legat i mark under många år som jag sett har klarat sig utmärkt. Oftast har det varit den sista biten inne i byggnaderna där kabeln slitits. Tror att det främst är syret i luften som bryter ner kablarna. Mindre sådant under mark.

[torbjorn]

Att lägga kabeln i slang kan vara bra ibland. T ex om marken är full med vassa stenar som kan tänkas skada kabeln med tiden även om man har bättre massor närmast kabeln i diket, eller om man måste fylla igen diket innan det är dags att dra in kabeln.  Slangen kan också underlätta om man räknar med att byta kabel med tiden eller om man senare ska dra fler kablar samma väg.
Om man använder kabel av äldre typ (alltså inte en plastisolerad som t ex N1XV eller EKKJ, utan en blymantelkabel med armering av jute och järnband utanpå), så kan den behöva skyddas med rör om jorden eller fyllnadsmassorna innehåller frätande ämnen (sånt kan förekomma t ex på gamla bruksorter där det finns koksaska, masugnsslagg mm i marken nästan överallt).

Ett påstående jag har hört ibland, som jag dock inte vet om det har någon verklighetsförankring, är att det skulle finnas risk att kabeln mosas av frostsprängning om man har dragit in den i ett rör som senare blir vattenfyllt.  Ett gult kabelskyddsrör eller en PEM-slang är dock så mjuk att det knappast är någon risk, det kan vara en annan sak om kabeln skulle vara förlagd i ett stålrör.

[Bösahusarn]

Man kan ju fundera på varför man lägger sladden i rör. Jag hade kabel godkänd för mark men också kabelrör extra så det blev hängsel och livrem.

Men när farsoten av fiberanläggare drog fram så skar dom ju av kabeln och vattenfyllde röret. Mot detta hjälper bara en massa armeringsjärn i kabelrännan...