Novis ska ta HÖ

[hen]

Jag är novisen all hjälp mottages och alla tips vägs emot varandra....

Jag har läst mig blind på forumet men vill ändå skapa en egen tråd...

Upplägg:
Ny köpt gård (som har lite prylar stående)
Jag har 4-5 ha vall som jag ska ta eget hö på
Jag har en bra loge utan tork (det som finns ser ut som enorma stegar, någon som vet vad det är?)
Jag har slåtterbalk, sidoräfsa och snart en traktor
Tror det står en höblås på gården med

Så hur gör jag?
1, Jag slår med slåtterbalken
2, Vänder 1-2ggr per dag i 3-4 dagar?? (kan jag använda sidoräfsan till detta?)
3, Strängar (kan jag använda sidoräfsan till detta?)
4, Köper en självlastarvagn (plockar upp hästmaten)
5, in med det på logen (behöver jag bygga tork?) Hur får jag in det på logen från självlastarvagnen??

Sedan är jag klar??

6, ?? Om jag ska löspressa i vilket steg gör jag detta?

Massa frågor hoppas ni vill hjälpa mig!!

MVH Hen

[Temeriaire]

Citat från Wikipedia:

En sidoräfsa har räfspinnarna monterade några stycken bredvid varandra på en axel. Många grupper av axlar är fästa på ett band som har rotationsaxeln i traktorns färdriktning. Detta gör att sidoräfsan som namnet antyder räfsar höet åt sidan, som hamnar i en lös sträng. Arbetsbredden är 2 till 3 meter beroende på modell och likt rotorhövändare drivs den av traktorns kraftuttag. Idag används inte sidoräfsan förutom i småskaliga- och hobbyjordbruk då strängarna inte torkar gräset lika bra som när det är utspritt på fältet som rotorhövändaren gör. Den längre torktiden ökar risken för att höet ska bli förstört av nederbörd. Strängen som skapas är inte så lämpad för en balpress att ta upp med sin pick-up eftersom bredden beror helt på mängden hö. Med en stor mängd hö så skapas en bred sträng (det kastas iväg mer åt sidan) men är det liten mängd så blir den smal. För upptagning med pick-up är det att föredra fast bredd på strängen men tillåtet att den är olika hög (mängden hö). Lösningen är en stor fast räfsa (eller strängformarduk) monterad på den sida höet kastas åt.

Att få in höet på rännet/logen är väl fasen där höblåsen kommer in i bilden? Om du med höblås menar en "hökanon"?

[hen]

Citat från Wikipedia:
Att få in höet på rännet/logen är väl fasen där höblåsen kommer in i bilden? Om du med höblås menar en "hökanon"?

Kan inte svara för om det är en "hökanon" vet även inte heller funktion på den!!
Så hur gör man för att få in höet på logen om man inte har en "hökanon"

Är det någon som använt en sidoräfsa som "vändare" och har erfarenhet av det ohc hur det blev för dig??

[Moëll i Trädet]

Är det någon som använt en sidoräfsa som "vändare" och har erfarenhet av det ohc hur det blev för dig??

Sidräfsa fungerar både som strängläggare och vändare, med, resp. utan den orange skärmen du ser på bilden. Ska du bärga höet utan tork inne bör det ligga på slag minst sex dygn, det ska inte bara torka, det ska hinna "dö" också, dvs. cellandningen måste upphöra i växten.

[Anette]

*öronmärker sidan då vi också ska försöka få in hö för första gången*

[hen]

Sidräfsa fungerar både som strängläggare och vändare, med, resp. utan den orange skärmen du ser på bilden. Ska du bärga höet utan tork inne bör det ligga på slag minst sex dygn, det ska inte bara torka, det ska hinna "dö" också, dvs. cellandningen måste upphöra i växten.

Slag är på vallen då? (dum fråga men jag är helt novis)
6 dagar utan regn kan ju hända men vad är oddsen till det...

[Trollmor]

Jag ser att flera sett tråden medan jag skrev mitt svar.    Kul med alternativ.nu!  Här är mina små tankar:

  Om Du är helt nybörjare, så föreslår jag att Du tar hjälp med hela rasket första året, av någon som har både maskiner, kunskaper, och riktigt lång erfarenhet av den svåra konsten att förvandla gräs till hö!  Det är nämligen ganska svårt, även under perfekt väder.  Och låt det ingå i avtalet att Du samtidigt får en riktig kurs i denna konst, samt vettiga råd om hur Du skaffar och underhåller lämpliga maskiner!

  Men för att svara på Dina frågor:

  Börja med att bekanta Dig med alla redskapen, särskilt traktorn.  Det är den som ska göra jobbet.  Övningskör med andra saker först, innan Du kopplar för slåtterbalken, för den är bland det farligaste Du kan köra med.  Många kallar den "lömsk", eftersom den är ganska tyst, och går bredvid traktorn, och dold nere i gräset.  Tänk Dig en av katterna, som tycker att traktorn är bullrig och läskig.  Bäst att gömma sig i gräset, medan den går förbi ...    Likadant reagerar harungar, rådjurskid, fasaner ...

  Innan det blivande höet blir för högt (och ömtåligt), så gå över hela vallen flera gånger, och sätt upp bra märken för alla stenar, gropar och annat som kan ställa till trassel när Du kör.  Försök inte komma ihåg var de finns, för man blir lätt lite "yr" när man kör runt, runt i sommarvärmen, och är bländad av solen.  (KRASCH!  Å, jag som trodde den stenen skulle komma på nästa varv ...)  Givetvis plockar Du bort sådant som Du rår på, men somligt är bara för stort och tungt.  Kolla även att det inte har smugit sig in några giftiga växter på marken.

  En eller två dagar innan Du ska slå, så kan Du sätta upp vita skyltar (exempelvis plastkassar) som signal åt rågetterna:  "Fara!  Flytta kiden!"  En del har lyckats med denna enkla metod.  Att låta ett par hundar skutta runt strax före skörd är också en modell för att få undan vilda djurungar i levande skick.  (Om inte vallen blir alltför nertrampad.)  Själv låser jag alltid in alla mina tama djur innan jag startar traktorn, för att kunna slappna av och koncentrera mig på att köra.  Att i tid varna även grannarna kan vara ett sätt att bli mera poppis i trakten.

  När Du kör med slåtterbalken, så kör inåt först.  Tag vändtegen sist, ty då ska Du köra i yttervarv, vilket frestar mera på maskinen, och ofta finns det mera hinder där.  Bättre att köra av vevstaken i slutet på arbetet än i början.  Många slåtterbalkar är lika långa som traktorn är bred, och då är det ju bara att köra på den skår som Du slog först.

  Det gäller att köra precis rätt i sidled!  Lämna inget gräs oslaget.  Då torkar höt dåligt: ojämnt eller kanske inte alls.  Och försök att inte slå samma yta två gånger!  Då kan kniven börja "tugga".  Gräset börjar åka med på maskinen, och om det kommer material mellan "fingrarna" och de trekantiga "knivarna", så kan den inte klippa av alls, och det blir oslaget bakom Dig.

  När sen höet börjar torka, så gå ofta ut och känn på det.  Försök bedöma när det är lämpligt att vända på det.  Målet är att det ska torka jämnt och inte smula sönder för mycket.  Det som ramlar bort är ju det godaste för djuren att äta!  För det mesta är det bäst att vända vid middagstid, när daggen dunstat av, men medan eftermiddagssolen ännu kan fortsätta torkningen.  Det finns vatten utanpå stråna, inne i stråna och inne i cellerna.  Du måste få bort det mesta vattnet, om inte mögel och andra "tjuvar" ska kunna leva och föröka sig.  Det vatten som finns inne i stråna och cellerna söker sig ut så småningom, men inte genast.  En hötuss kan då kännas helt torr på ytan, men ändå vara "full" av vatten inuti.  Oftast är den då fortfarande mjuk och böjlig.

  Strunt i självlastarvagnen om Du kan; den är dyr!  Hör hellre med en bonde i trakten om hän kan komma och pressa åt Dig.  Då kan Du också be om en lektion i hur strängarna ska läggas.  Du måste ju lägga strängarna så att det går att köra med den maskin som ska plocka upp dem!  Eller skaffa en löspress.  (En hårdpress kräver en betydligt större traktor.)

  När Du kommer med sidräfsan första gången, måste Du lägga ihop 2 skåror på åtminstone ett varv, ty annars har Du ingenstans att lägga det Du vänder.  Försök få en jämntjock sträng över hela gärdet, så att det torkar jämnt.  Givetvis måste Du även ta hänsyn till om en del av gärdet ligger i skugga delar av dagen.  Du kommer snabbt att märka att sidräfsan hänger en bra bit bakom traktorn, och åker ut i svängarna.

  4 - 5 hektar verkar mycket att slå samtidigt, särskilt första gången.  Räkna med regn med en del av gräset, och med torkväder med en annan del.

Lycka till, och berätta hur det går!  Om vi hjälps åt, borde vi kunna tota ihop en text att lägga in på Handboken, kanske?

[JBF]

Trollmor: din text är ju som klippt och skuren för handboken redan ju! Tackar för god lektion!

[Moëll i Trädet]

Slag är på vallen då? (dum fråga men jag är helt novis)
6 dagar utan regn kan ju hända men vad är oddsen till det...

Japp, slag är på vallen. Du har redan fattat varför skulltorken uppfanns 

[pålle]

Jag ser att flera sett tråden medan jag skrev mitt svar.    Kul med alternativ.nu!  Här är mina små tankar:

  Om Du är helt nybörjare, så föreslår jag att Du tar hjälp med hela rasket första året, av någon som har både maskiner, kunskaper, och riktigt lång erfarenhet av den svåra konsten att förvandla gräs till hö!  Det är nämligen ganska svårt, även under perfekt väder.  Och låt det ingå i avtalet att Du samtidigt får en riktig kurs i denna konst, samt vettiga råd om hur Du skaffar och underhåller lämpliga maskiner!

  Men för att svara på Dina frågor:

  Börja med att bekanta Dig med alla redskapen, särskilt traktorn.  Det är den som ska göra jobbet.  Övningskör med andra saker först, innan Du kopplar för slåtterbalken, för den är bland det farligaste Du kan köra med.  Många kallar den "lömsk", eftersom den är ganska tyst, och går bredvid traktorn, och dold nere i gräset.  Tänk Dig en av katterna, som tycker att traktorn är bullrig och läskig.  Bäst att gömma sig i gräset, medan den går förbi ...    Likadant reagerar harungar, rådjurskid, fasaner ...

  Innan det blivande höet blir för högt (och ömtåligt), så gå över hela vallen flera gånger, och sätt upp bra märken för alla stenar, gropar och annat som kan ställa till trassel när Du kör.  Försök inte komma ihåg var de finns, för man blir lätt lite "yr" när man kör runt, runt i sommarvärmen, och är bländad av solen.  (KRASCH!  Å, jag som trodde den stenen skulle komma på nästa varv ...)  Givetvis plockar Du bort sådant som Du rår på, men somligt är bara för stort och tungt.  Kolla även att det inte har smugit sig in några giftiga växter på marken.

  En eller två dagar innan Du ska slå, så kan Du sätta upp vita skyltar (exempelvis plastkassar) som signal åt rågetterna:  "Fara!  Flytta kiden!"  En del har lyckats med denna enkla metod.  Att låta ett par hundar skutta runt strax före skörd är också en modell för att få undan vilda djurungar i levande skick.  (Om inte vallen blir alltför nertrampad.)  Själv låser jag alltid in alla mina tama djur innan jag startar traktorn, för att kunna slappna av och koncentrera mig på att köra.  Att i tid varna även grannarna kan vara ett sätt att bli mera poppis i trakten.

  När Du kör med slåtterbalken, så kör inåt först.  Tag vändtegen sist, ty då ska Du köra i yttervarv, vilket frestar mera på maskinen, och ofta finns det mera hinder där.  Bättre att köra av vevstaken i slutet på arbetet än i början.  Många slåtterbalkar är lika långa som traktorn är bred, och då är det ju bara att köra på den skår som Du slog först.

  Det gäller att köra precis rätt i sidled!  Lämna inget gräs oslaget.  Då torkar höt dåligt: ojämnt eller kanske inte alls.  Och försök att inte slå samma yta två gånger!  Då kan kniven börja "tugga".  Gräset börjar åka med på maskinen, och om det kommer material mellan "fingrarna" och de trekantiga "knivarna", så kan den inte klippa av alls, och det blir oslaget bakom Dig.

  När sen höet börjar torka, så gå ofta ut och känn på det.  Försök bedöma när det är lämpligt att vända på det.  Målet är att det ska torka jämnt och inte smula sönder för mycket.  Det som ramlar bort är ju det godaste för djuren att äta!  För det mesta är det bäst att vända vid middagstid, när daggen dunstat av, men medan eftermiddagssolen ännu kan fortsätta torkningen.  Det finns vatten utanpå stråna, inne i stråna och inne i cellerna.  Du måste få bort det mesta vattnet, om inte mögel och andra "tjuvar" ska kunna leva och föröka sig.  Det vatten som finns inne i stråna och cellerna söker sig ut så småningom, men inte genast.  En hötuss kan då kännas helt torr på ytan, men ändå vara "full" av vatten inuti.  Oftast är den då fortfarande mjuk och böjlig.

  Strunt i självlastarvagnen om Du kan; den är dyr!  Hör hellre med en bonde i trakten om hän kan komma och pressa åt Dig.  Då kan Du också be om en lektion i hur strängarna ska läggas.  Du måste ju lägga strängarna så att det går att köra med den maskin som ska plocka upp dem!  Eller skaffa en löspress.  (En hårdpress kräver en betydligt större traktor.)

  När Du kommer med sidräfsan första gången, måste Du lägga ihop 2 skåror på åtminstone ett varv, ty annars har Du ingenstans att lägga det Du vänder.  Försök få en jämntjock sträng över hela gärdet, så att det torkar jämnt.  Givetvis måste Du även ta hänsyn till om en del av gärdet ligger i skugga delar av dagen.  Du kommer snabbt att märka att sidräfsan hänger en bra bit bakom traktorn, och åker ut i svängarna.

  4 - 5 hektar verkar mycket att slå samtidigt, särskilt första gången.  Räkna med regn med en del av gräset, och med torkväder med en annan del.

Lycka till, och berätta hur det går!  Om vi hjälps åt, borde vi kunna tota ihop en text att lägga in på Handboken, kanske?

Kan säga det du har skrivet bra men ett fel har du gjort det är att självlastar vagnar är billiga i dag  mot för tio femton år sen.

[Gångtrött]

Sidräfsa fungerar både som strängläggare och vändare, med, resp. utan den orange skärmen du ser på bilden. Ska du bärga höet utan tork inne bör det ligga på slag minst sex dygn, det ska inte bara torka, det ska hinna "dö" också, dvs. cellandningen måste upphöra i växten.

Jag har aldrig låtit höet torka i några sex dygn och jag har inte haft något som helst problem med mögel/lukt/damm i höet.. Har låtit det torka i 4 dygn, någon gång så lite som 3 dygn men då var det gränsfall. Nu kör ju jag med en löspress, vilket gör att höet har en liten liten möjlighet att torka av sig själv uppe på skullen i.o.f.

Förra året körde jag 7 hektar tillsammans med en granne och pressade med hans rundbalspress, även då blev det bara 3 dagars torkning (och ingen "skulltork")  och resultatet blev väldigt bra, förvisso körde vi då med en slåtterkross vilket snabbar upp torktiden.

Men min poäng är att det inte behövs sex dagars torkväder för att få ett bra hö, det beror lite på vilka maskiner man har tänkt att slå/pressa med också.

[Trollmor]

Trollmor: din text är ju som klippt och skuren för handboken redan ju! Tackar för god lektion!

Å, tack så mycket för de fina blommorna ...      Men allvarligt:  Små påpekanden som det av Pålle bör ju arbetas in i texten innan den placeras i Handboken för "slutförvaring"!  Så kan vi skriva under allihop, och hoppas att ingen kommer efteråt och trasslar med vår text, utan PMar oss och låter oss arbeta in det nya.

[hen]

Kan säga det du har skrivet bra men ett fel har du gjort det är att självlastar vagnar är billiga i dag  mot för tio femton år sen.

självlastar vagn plockar bara löst hö direkt från vallen?? Hur får jag det sedan in på logen.. kan man "vända" på självlastar vagnen så den matar ut? eller kör man förhand?


Någon som vet vad de enorma stegarna på min loge kan vara för något?

[Gångtrött]

Å, tack så mycket för de fina blommorna ...      Men allvarligt:  Små påpekanden som det av Pålle bör ju arbetas in i texten innan den placeras i Handboken för "slutförvaring"!  Så kan vi skriva under allihop, och hoppas att ingen kommer efteråt och trasslar med vår text, utan PMar oss och låter oss arbeta in det nya.

Hela grejen med Handboken ÄR ju att man ska gå in efteråt och trassla med varandras texter..

[pålle]

Jag har aldrig låtit höet torka i några sex dygn och jag har inte haft något som helst problem med mögel/lukt/damm i höet.. Har låtit det torka i 4 dygn, någon gång så lite som 3 dygn men då var det gränsfall. Nu kör ju jag med en löspress, vilket gör att höet har en liten liten möjlighet att torka av sig själv uppe på skullen i.o.f.

Förra året körde jag 7 hektar tillsammans med en granne och pressade med hans rundbalspress, även då blev det bara 3 dagars torkning (och ingen "skulltork")  och resultatet blev väldigt bra, förvisso körde vi då med en slåtterkross vilket snabbar upp torktiden.

Men min poäng är att det inte behövs sex dagars torkväder för att få ett bra hö, det beror lite på vilka maskiner man har tänkt att slå/pressa med också.

Har aldrig under mer än 25 år som ja taget hö behövt mer än 3-4 dagars tork  men där i mot så har det ju blivit längre när det kommit en regnskur på men det är ju skillnad .

[pålle]

Hela grejen med Handboken ÄR ju att man ska gå in efteråt och trassla med varandras texter..

tja det är väll ok men då måste det ju bara va fakta ite en diskskon som här.?

[betsla]

självlastar vagn plockar bara löst hö direkt från vallen?? Hur får jag det sedan in på logen.. kan man "vända" på självlastar vagnen så den matar ut? eller kör man förhand?


Någon som vet vad de enorma stegarna på min loge kan vara för något?

Vi kör med löspress och får lasta om från en större hövagn till en mindre som vi kör upp på höskullen med. Sen lastar vi av för hand.

Uppe på vår höskulle har vi utlagt trallar, de skulle man nog kunna beskriva som stora stegar. Kanske 1.5x2 meter med reglar med 1-2 dm avstånd. De lägger vi våra löspressade balar på så att de inte hamnar direkt på golvet - alltså större möjlighet att "eftertorka" lite.

Kan det vara nåt sånt? Har du bild annars?

[Gångtrött]

självlastar vagn plockar bara löst hö direkt från vallen?? Hur får jag det sedan in på logen.. kan man "vända" på självlastar vagnen så den matar ut? eller kör man förhand?


Någon som vet vad de enorma stegarna på min loge kan vara för något?

Det är nog högrep och muskelkraft för att få upp höet i sådant fall.. Och då vill det till att ni är några personer och helst två traktorer och två självlastarvagnar (en som rullar på fältet hela tiden och en som körs hem för avlastning) om man slår så mkt som 4-5 hektar på en gång.

Jag har bara en traktor, en löspress och två balvagnar och jag kastar upp höet för hand på skullen.. Hälften brukar jag väl lasta av själv och hälften brukar jag kunna få hjälp av ytterligare någon person, och med det upplägget så är ungefär 1 hektar lagom per dag, max 2 om det skulle knipa ordentligt.. Kör man löshö skulle jag tro att 1 hektar är ganska rimligt att sikta på om man har ungefär samma personalbrist som jag. Det ska väl tilläggas att mina vallar inte har särskilt bra avkastning heller, skulle de ge det dubbla mot nu så tror jag inte att jag skulle klara av att pressa och köra in mer än max 1 hektar om dagen

[Gångtrött]

tja det är väll ok men då måste det ju bara va fakta ite en diskskon som här.?

Ja det är ju helt riktigt.. Har man olika åsikter om hur en sak ska göras så får man skriva in det i texten som en alternativ lösning, inte ta bort andras åsikter..

[Gångtrött]

Kan du beskriva ungefär hur de där gigantiska stegarna ser ut och hur de är placerade om du inte har någon bild?