Oj! En hel tråd full av "Annor"! Får man vara med även om man bara heter Anna i andranamn?
Här hos mig bor hönsen ganska "low-tech", vi inredde ca 1/3 av uthuset (tegelbygge med gjutet golv och plåttak, stora enkelfönster) åt hönsen och ankorna. Kaninerna bor i en annan del.
Vi gjorde helt enkelt en avdelning med låga väggar - i stil med en hästbox fast lägre - och satte nät ovanför ända upp till taket (åsbohöns flyger!). Att det blev nät+brädor och inte hela träväggar beror helt enkelt på att trädgården var full av gammalt nät när vi flyttade in och brädorna är bitar av gamla golvbrädor från boningshuset som gick att använda när vi brutit upp ett fuktskadat golv. (visst låter det skruttigt, men det blev faktiskt riktigt bra!)
Själva inredningen är också hembyggen, mest av rivningsmaterial från renoveringen av boningshuset. En praktisk sak är "gödselbingen" under hönsens nattpinnar. Det behövs inte göras rent alls ofta på golvet om man har en sådan. Vår byggde vi helt enkelt av några konsoler fästa i väggen och en masonitskiva lagd på dem. Visserligen buktar masoniten efter ett tag, men lämpligen byter man den varje år när det är dags för storstädning. Som sittpinnar har vi (hönsen...) enestörar utan bark. Dom är släta och går att olja in med linolja, som kväver en del kvalster och andra kryp.
Jag har en särskild "värpavdelning" i hönshuset - en egen box med en liten ingång till den stora avdelningen. Det är praktiskt när man har nykläckta kycklingar - de första dagarna sätter jag en hög planka som tröskel i ingången, så inte kycklingarna vandrar ut bland ankorna och blir tillplattade, men värpnödiga höns kan ändå gå ut och in som de vill. Reden har jag en hel del olika - dels vanliga värpreden som hänger en bit upp på väggen, dels "lådor med tak" som står på golvet och även en stor "hylla med kanter" som är full med halm där hönsen kan bala som dom vill. Ankorna har en gammal mangelkorg och några rejäla trälådor med halm i att värpa och ruva i.
Maten får de i en hemmasnickrad träho (två brädor som ett V med två korta brädor som stöd/sidostycken) + i skålar ute. Vattnet serveras i en vanlig plastautomat från granngården, som vi byggt en ca 30 cm hög hylla till, för att slippa få automaten full med golvströ.
Utegård har vi också, även om hönsen så gott som alltid går fritt. Men det är bra att kunna ha dem instängda när höken varit på besök, om man ska åka bort eller bara på sommarmorgnar när de är uppe tidigare än jag... Utegården har vi byggt med en "grund" av delvis nedgrävda bjälkar/slipers (hittegods här på tomten), sedan trästolpar med ganska stormaskigt nät som sidor och tak. Längst ner har vi en remsa finmaskigt kycklingnät som är nedgrävt en bit i backen, för att hålla kycklingarna inne och grävande otäckingar ute.
Vi ville ha tak över en del av hönsgården, men det har vi bara löst provisoriskt än så länge - en gammal presenning över nättaket...
Men jag funderar på en rejäl ombyggnad av uthusen i sommar, så det kanske blir "high-tech-höns" här i framtiden - jag skulle vilja ha ett kombinerat höns- och växthus - ett växthus längs med uthusväggen där hönsen kunde vara på vintern och få lite dagsljus utan att behöva plumsa i blötsnö, och där tomaterna kunde frodas på sommaren. Något i stil med det här (fast kanske lite mindre ambitiöst...)
http://www-torslunda.tv.slu.se/kretsloppshus.htmPå tal om höns i trädgårdslandet; jag har gjort som Anna N skriver, hägnat in trädgårdslandet. Jag har använt vanligt sk. "trädgårdsnät", det ser ut som fårnät fast har mindre rutor och är inte alls särskilt högt, kanske 80 cm, men det har stoppat både höns och ankor. Blomrabatterna i trädgården är värre, de är populära att sprätta i, men jag har ett antal gamla kompostgaller (såna där gröna nätkomposter) som jag sätter ihop och gör provisoriska inhängnader till nysådda rabatter av. När växterna väl kommit upp så brukar de klara sig - det är nog mest den bara jorden som lockar hönsen, tror jag.
Bra böcker med byggtips på både hönshus, inredningar och hönsgårdar är Karin Neuschütz "Höns i trädgård" och Ronny Olssons "Höns, ankor och gäss" (utgiven av Lanthönsklubben)
Hopp, det här blev långt och rörigt - ursäkta mig, men det är ju så roligt att skriva om hönsen!
(Anna) Camilla
