Fjällkon något att satsa på som mjölkproducent?

[mazze]

Gjordes försök av SLU i mitten på 90-talet med enbart grovfoder till korna och de mjölkade runt 6500kg om jag inte minns fel.
Mest kraftfoder gavs till korna i slutet av 80-talet( bara o titta på löpmagesomvridningsstatistiken ifrån den tiden).
Idag är det ju mycket blandfoder med billigare råvaror.

Fjällkon har ju inte ökat sin livstidsproduktion heller de senaste åren, där den kunde väga upp tappet i mjölkavkastning.

[anders 67]

Den frågeställningen brukar fjällkoägare ställa till dom som har tex allmogekor som inte bedriver någon form av selektons avel för tex ökad mjölkproduktion. Det hävdas som sakt att man inte kan bevara en ras utan att göra den ekonomiskt konkuranskraftig för att göra det möjligt för djurägare att leva på det som dom produserar. Man kan i bland upplev att det endast är mjölk som raknas av allt det som korna har att erbjuda.

Precis samma får vi fjällko ägare höra av folk med Holstein och SRB 
Som mjölkproducent så är det faktiskt så att det är mjölken som räknas,det kommer man inte ifrån.På vårat företag så är 80 % av intäkterna från mjölken.
Kor har väldigt mycket att erbjuda förutom mjölk t.ex  betade betesmarker,lite kött,gödsel,vackra blickfång i landskapet och en hel del annat,men när räkningarna ska betalas så är det ju faktiskt så att det är mjölken som gett pengarna.

[anders 67]

Hur bevarar man en ras som man inte kan leva på?

Det finns väl många som lever av sin fjällkor.Vad bygger du det påståendet på?

På våran gård så är en fjällko som mjölkar 7000 liter lika (o?)lönsam som en holstein som mjölkar 10 000 liter
När man räknar mjölk minus foder eller kg mjölk/kg kroppsvikt så är inte fjällkon helt bort räknad.
Att bara jämföra  olika rasers produktion rakt av ger ju inte en helt korrekt bild.

[mazze]

Enligt kokontrollen mjölkar SKB-gruppen 5477 kg mjölk. Samtliga sverige kor 9221 kg mjölk. En skillnad på 3744 kg mjölk(!).
Jag skulle inte kunna leva på 5477kg per ko.

[Nina W]

För de som har "Bo på lantgård" kan ju fjällkor kanske bidra till högre beläggning? De är ju rätt ovanliga och ovanligt vackra och tillgivna.

[mazze]

För de som har "Bo på lantgård" kan ju fjällkor kanske bidra till högre beläggning? De är ju rätt ovanliga och ovanligt vackra och tillgivna.

Jo men fjällkon måste ju kunna stå på egna ben för att kunna försvara en plats i svensk mjölkproduktion.

[anders 67]

Jo men fjällkon måste ju kunna stå på egna ben för att kunna försvara en plats i svensk mjölkproduktion.

Hur menar du?

[Tjalve]

Jag tycker det är viktigt att det finns kvar en ras som, om en kristid kommer, kan klara sig på enkelt foder och ändå producera mjölk. Jag är rädd att att om man fixerar för mycket på mjölkavkastning så kan de bli som de andra. De är inprogrammerade på att mjölka, mjölka och får de då inte tillräckligt med kraftfoder av högsta kvalitet så försöker de mjölka mer än vad de egentligen orkar med... Då blir de magra, får svårt att bli dräktiga och blir i värsta fall sjuka. Finns det någon beräkning på hur mycket fjällkor producerar sett till den mängd näring de får? Alltså, hur bra foderomvandlare de är? Jag vet att små kor behöver mindre till eget underhåll än stora så där har de ju en viss fördel. Dessutom kan de bli väldigt gamla och ändå ge hyfsat med mjölk högt upp i åldrarna och de borde väl också ha ett värde...

Alla koraser kan mjölka på lite foder det är inget unikt för fjällkor. I Australien och New Zeeland bedriver de väldigt extensiv mjölkproduktion med i stort sätt endast bete som foder. En del har även experimenterat med att endast mjölka en gång och dagen för att få ner kostnaderna. Vilken ras har dessa bönder? Ja inte är det fjäll utan den vanliga Holsteinkon även om en del under senare år börjat importera världens bästa mjölkras SRBn  Så att mjölka på lite foder kan nog alla raser det som är unikt med fjäll och andra lantraser är oförmåga att svara på foder.

Vad mazze menade innan är nog att deras bidrag till sidoverksamhetens lönsamhet inte kan till skrivas mjölkproduktions lönsamhet. Alltså klarar man sig inte endast som mjölkproducent med fjällkor utan måste ha en fru eller annan sidoverksamhet för att det skall gå runt så är ju inte fjällkorna lönsamma.

[anders 67]

Vad mazze menade innan är nog att deras bidrag till sidoverksamhetens lönsamhet inte kan till skrivas mjölkproduktions lönsamhet. Alltså klarar man sig inte endast som mjölkproducent med fjällkor utan måste ha en fru eller annan sidoverksamhet för att det skall gå runt så är ju inte fjällkorna lönsamma.
[/quote]

Här lever hela familjen av sina fjällkor och andra lantras kor.Visste inte att det inte gick,vi har ju gjort det i 20 år .
Vi kunde t.o.m låna pengar och bygga ny lösdrift ,måste tänka om
Att någon i familjen jobbar utanför  på en mjölkgård är väl knappast unikt bara för att man har fjällkor

[edithsdotter]

Visste inte att det inte gick,vi har ju gjort det i 20 år .

Humlan vet inte om att den inte kan flyga... därför flyger den som bara den!  Kanske är det så med er också?!

[Tjalve]

Vad mazze menade innan är nog att deras bidrag till sidoverksamhetens lönsamhet inte kan till skrivas mjölkproduktions lönsamhet. Alltså klarar man sig inte endast som mjölkproducent med fjällkor utan måste ha en fru eller annan sidoverksamhet för att det skall gå runt så är ju inte fjällkorna lönsamma.


Här lever hela familjen av sina fjällkor och andra lantras kor.Visste inte att det inte gick,vi har ju gjort det i 20 år .
Vi kunde t.o.m låna pengar och bygga ny lösdrift ,måste tänka om
Att någon i familjen jobbar utanför  på en mjölkgård är väl knappast unikt bara för att man har fjällkor

Ursäkta om jag var otydlig men vad menade var inte att det är omöjligt att leva på fjällkor. Men att räkna in "Bo på lantgård" i mjölkproduktionen för att få lönsamhet är ologiskt. Att någon jobbar utanför gården är som du säger ganska normalt. Men i de flesta familjer vill man nog ha lönsamhet även på gården så att den person som jobbar borta inte sponsrar gården hela tiden.

Att det är svårare att få lönsamhet i en fjällkosbesättning är väl uppenbart. Antalet fjällkor vida understiger antalet kor av SLB och SRB ras. Eller menar du att fjällkosbönderna och rasföreningen är extremt dåliga att marknadsföra sin ras? Eller är fjällkoägarna så egoistiska att de inte vill dela med sig av sin "ypperliga" ras? Verkligheten talar emot fjällkon som bas ras i modern mjölkproduktion. Att det kan gå bra för vissa fjällkobönder tror jag ingen ifrågasätter.

[esten]

Det vet väl alla  att bönderna i Norrland lever av skogen och har korna som hobby 

Det är bara i Södern där man inte hqar något val ( för man äger ingen skog ) som man lever av sina kor ...............................inte .

[björnson]

Många tror att lantraser är så effektiva foderomvandlare, och det ha väl jag också trott.

Men i Norge gjordes en avhandling där Nina Hovden Sæther undersökte "Forskjeller i beitepreferanser, adferd og produksjonseffektivitet mellom STN og NRF". (STN - sida trönder- og nordlandsfe (elaka tungor säger "sina trönder...") är fjällkons norska systerras och NRF är syster till SRB kan man säga.)

Om beteende på bete:

Resultatene viste at ved beiting av nærings- og spesielt artsrik vegetasjon som vokste på base- og næringsrik fjellgrunn, så beitet STN og NRF stort sett samme vegetasjon. Når de beitet vegetasjon som vokste på mindre næringsrikt jordsmonn, var mindre artsrik og hadde mindre uniform fordeling av artene, så så det ut til at NRF beitet i områder med mer næringsrik vegetasjon enn STN.

Om produktionseffektivitet:

Avhandlingens produksjonsstudie er STN og NRF i samme besetning i tre påfølgende innendørs fôrsesonger. Fôrrasjonen var fri tilgang til grassurfôr og tildelt kraftfôr etter forventet mjølkeytelse i uke 1-44 i laktasjonen. STN-kyrne melket 52% av energikorrigert melk, veide 78% av levendevekten og tok opp 65% av MJ omsettelig energi pr dag sammenlignet med NRF. STN hadde signifikant høyere proteinprosent i mjølka, men det var ikke forskjell mellom rasene for fettprosent i mjølk. Studiet viste ikke signifikant forskjell mellom rasene for energibalanse, men NRF hadde signifikant høyere brutto energieffektivitet som indikerer at NRF porsjonerer mer fôrenergi til melk enn STN. Det var ingen signifikant forskjell mellom rasene for partiell energieffektivitet for melk.

Läs mer här:
http://www.umb.no/iha/artikkel/nina-hovden-sether-disputerte-11-desember-2009
http://www.umb.no/iha/artikkel/gamle-storferaser-igjen-pa-vei-inn-i-fjoset

Alltså, den norska fjällkon mjölkar hälften så mycket som produktionsrasen, men äter 2/3 så mycket. Alltså är lantrasen betydligt sämre på att omvandla foder till mjölk (i det vanliga produktionssystemet i alla fall), om jag förstår det hela rätt. Tyvärr...

[Tjalve]

Många tror att lantraser är så effektiva foderomvandlare, och det ha väl jag också trott.

Men i Norge gjordes en avhandling där Nina Hovden Sæther undersökte "Forskjeller i beitepreferanser, adferd og produksjonseffektivitet mellom STN og NRF". (STN - sida trönder- og nordlandsfe (elaka tungor säger "sina trönder...") är fjällkons norska systerras och NRF är syster till SRB kan man säga.)

Om beteende på bete:
Om produktionseffektivitet:
Läs mer här:
http://www.umb.no/iha/artikkel/nina-hovden-sether-disputerte-11-desember-2009
http://www.umb.no/iha/artikkel/gamle-storferaser-igjen-pa-vei-inn-i-fjoset

Alltså, den norska fjällkon mjölkar hälften så mycket som produktionsrasen, men äter 2/3 så mycket. Alltså är lantrasen betydligt sämre på att omvandla foder till mjölk (i det vanliga produktionssystemet i alla fall), om jag förstår det hela rätt. Tyvärr...

Game. Set. Match.

[mazze]

Här lever hela familjen av sina fjällkor och andra lantras kor.Visste inte att det inte gick,vi har ju gjort det i 20 år .
Vi kunde t.o.m låna pengar och bygga ny lösdrift ,måste tänka om
Att någon i familjen jobbar utanför  på en mjölkgård är väl knappast unikt bara för att man har fjällkor

Men det är ju lite skillnad mot att börja idag jämfört för 20 år sen. Jag är absolut ingen fjällkomotståndare, jag bara undrar hur nya mjölkproducenter skall attraheras av en ras som inte gjort några genetiska framsteg på 15 år.
Är det inte bättre då med lite främmande gener och få ett avelsframsteg

[anders 67]

Men det är ju lite skillnad mot att börja idag jämfört för 20 år sen. Jag är absolut ingen fjällkomotståndare, jag bara undrar hur nya mjölkproducenter skall attraheras av en ras som inte gjort några genetiska framsteg på 15 år.
Är det inte bättre då med lite främmande gener och få ett avelsframsteg

Tyvärr så kan jag nog bara hålla med dej.
Jag tror att den mjölkande delen av fjällko populationen är borta om 20 år.Det kommer bara att finnas kor kvar från den så kallade fjällnära delen som går som amkor och kanske en och annan hushålls ko.
Personligen så tycker jag det är fruktansvärt tragiskt.
Det finns mycket mjölk i vissa fjällkor,det vet man.Och ska man leva på mjölkproduktion så måste djuren mjölka,och helst mycket. Frågan är väl hur man ska få med sig både avkastning och bredd i härstamningen.
Få upp mjölk avkastningen genom korsning är väl en dålig och onödig väg.Varför gå över till holstein via korsning,det är väl bättre att slakta fjällkon direkt och köpa nya kor.
Jag kommer i allafall att ha mina underbara kor kvar så länge jag kan.

[Evolver_sweden]

Läs mitt blogginlägg http://minbygdmittansvar.wordpress.com/2014/02/14/fjallkon-en-koras-pa-randen-till-utrotning/

[pany]

Bra skrivet ;-) underskrivet o klart...