Kommer baggen börja stångas eller är han bara sällskapssjuk?

[skogsråetiskogen]

Har en fråga till er som kan baggar, det här med att en del blir stångliga, kommer det helt plötsligt eller hur funkar det?
Jag har en bagge som ska tjänstgöra i höst/vinter och sen slaktas i vår. Han var förut väldigt skygg och alltid sprang undan när jag kom. Nu har han mer o mer börjat komma fram, ställa sig i vägen, bita mig i kläderna etc. Han pockar verkligen på uppmärksamhet på nåt vis. Är det ett tecken på att han håller på att tappa respekten och snart kommer stångas också eller? Kanske en bra idé att hålla ryggen fri... Hur ska jag bemöta honom? Man vill ju inte att det börjar urarta, han ska ju vara hos oss några månader till. Ilskna tuppar vet jag hur de funkar men inte baggar!

[ersam]

Är jag minsta osäker (och det ska man vara) så håll en kvist i handen och dingla framför baggen eller för den delen bakom ryggen när du går igenom hagen så tappar han fokus på allt dumt.

Ta det säkra före det osäkra. Och se till att inte låta barnen gå själva i hagen.

Troligen inga problem men skulle nått hända så är det ju försent...

[Haglund]

Hej!! 
Börjar med att påpeka att jag absolut inte är någon expert, har min första bagge nu. Ungefär som du beskriver så var min bagge till att börja med, han satte ner pannan mot mig direkt som jag kom för nära stående, han litade nog inte riktigt på mig. Eller om han inte gillade att man dök på han uppifrån, gick bättre om man satte sig ner. För nån vecka sedan började jag med en liten charmoffensiv & och försökte istället visa att jag inte ville nått illa. Nu är det han som kommer fram först och vill bli kliad över hela kroppen, kan hålla på hur länge som helst och jag kan göra vad jag vill med han (tror jag).  .  Undviker dock att röra hornen och panna vilket jag hört kan trigga dem att bli stångiga, sant eller inte?, men jag undviker det iaf. Tanken är att jag ska behålla han ett tag, och en bagge man inte kan lite på vill jag inte ha. Så fortsätter han att vara lika snäll så vet jag inte hur jag skall kunna göra mig av med han  Personligen så tror jag att man kan få vilket djur som helst snällt och pålitligt bara man vill.  Hans mor & far är tydligen lika keliga så det kanske går i arv?!?

[Soshila]

Jag är i ungefär samma situation. Baggen kommer alltid fram och ska kolla läget och gärna få lite kel. Han har aldrig gjort mig något, men på sista tiden har han börjat uppträda en aning kaxigt. Skutta runt och krumbukta sig, stånga på vattendunken etc. Kanske är det bara överskottsenergi till följd av att de inte rör sig så mycket ut nu när det är snö, men det känns som att jag skulle kunna få mig en smäll rätt vad det är.

Det jag grunnar över mest är hur jag ska reagera om han försöker stånga mig. Brotta ner honom? Ska man ha med sig något att "slå tillbaks" med? Nu har jag nätta små roslagsfår, så han känns någorlunda hanterlig i storlek. Kan tänka mig att det skulle kännas jobbigt med en stor köttrasbagge.

[JBF]

Jag är ganska nöjd med att mina baggar är lite avvaktande inställda mot mig. Jag kelar inte med dem, ger dem inte heller mat ur handen. De gånger de vågar sig lite för nära så brukar jag stampa till lite i backen så vänder de. (Jag skrämmer dem alltså inte, men säger ifrån när de kommer för nära) Tycker det är sunt att de håller sig undan lite när jag går in till dem och är lite smårädda för mig.
Märker på min baggrupp nu att de har överskottsenergi, för det räcker att man häller upp vatten åt dem så krumbuktar de och har sig inne i sin box.

[ulfg]

Enligt min erfarenhet finns det två sätt att umgås med en bagge.
Det ena sättet är att hålla distansen precis som JBF skriver att han gör. Man sätter sig i respekt och ser till att de är lite smårädda för en. Man umgås inte med dem.

Det andra sättet är att umgås och utveckla en relation med dem. Baggar kan vara väldigt sociala och trevliga personligheter som man utvecklar en relation med. Kruxet är att efterhand kan deras respekt för en försvinna. Först är de jättretrevliga men så efterhand börjar de tro att det är de som bestämmer när man skall sluta klappa dem och så. Och surar till när de inte får all uppmärksamhet. Då måste man sätta sig i respekt, knäa till dem i bröstet, tvinga dem gå undan eller brotta ner dem som en styrkedemonstration. Man måste brösta sig, klampa omkring och vara "ledare". Hopplös psykologi, jag vet. Sen blir de jättetrevliga igen, fast med en ny respekt för en. Att man inte tycker om den här psykologin kvittar för fåren för det är de som har den här psykologin eftersom de är hierarkiska, rangstyrda djur. Den som vill stå högst i rang måste visa det då och då.

Vilken strategi man väljer får bero på vilken slags bagge man har och hur man vill umgås med djuren. Med barn i familjen kan det kanske vara klokast att välja den första strategin.

[skogsråetiskogen]

Tack för era svar! Ja, jag ska ju bara ha kvar honom till feb/mars så förhoppningsvis hinner det inte bli så stort problem, men man vet ju aldrig... Han har ju ändrat beteende på en månad från att ha varit räddast av alla till att vara den som är mest intresserad av att trängas.

[Bellaman]

Jag är ganska nöjd med att mina baggar är lite avvaktande inställda mot mig. Jag kelar inte med dem, ger dem inte heller mat ur handen. De gånger de vågar sig lite för nära så brukar jag stampa till lite i backen så vänder de. (Jag skrämmer dem alltså inte, men säger ifrån när de kommer för nära) Tycker det är sunt att de håller sig undan lite när jag går in till dem och är lite smårädda för mig.
Märker på min baggrupp nu att de har överskottsenergi, för det räcker att man häller upp vatten åt dem så krumbuktar de och har sig inne i sin box.

Hej! Min erfarenhet är precis så. Man ska hålla distans och aldrig kela och gulla med handjur - då kan det en vacker dag gå över styr (eller vad säger ni män här på forumet )! Detta är min erfarenhet av både tuppar, baggar, bockar, tjurar och hingstar.

[Januschka]

Ser till att inte baggen är bakom dig och försöka knuffa plötsligt..

Jag hade en sällskaplig bagge som vi fick som flasklamm som blev väldig kelig med sina 100kilo... och började knuffa/stangas en vacker dag. Följde en bekants tips och slag mina handskar runt näsan pa honom.. räckte med 2 incidenter sedan hade han klart för sig att det var bäst att inte testa.
Jag var noga med att klia honom under hakan och vid ansiktssidorna, aldrig pannan :-)

Fick avlivas pga hornproblem, annars löste det sig bra. Borde alltsa inte blir ett problem med en bagge till varvintern.

//Januschka

[Sorno]

Har haft ett par baggar, och någon tacka som fallit in i ulfgs kategori 2. Tackan fick vi pli på genom en blandning av maktdemonstration, att ignorera henne, sluta klia så fort hon tenderade att kräva att bli kliad samt att bara klia henne när hon var vänd i från en. Antingen var det det vår uppforstran eller så blev hon spak av att alla andra tackor utom henne själv ficklamm... men snäll blev hon igen iallafall. Den sista tekniken tror jag aldrig hon fattade poängen med. 

Baggarna har det varit mer problematiskt med - ingen har stångat med kraft, men har tryckt med huvudet. Några fick respekt för mig men kunde vara påträngande för andra. En liten bagge blev bara moppsigare ju mer han blev "dominerad" (tvingade honom att flytta på sig genom att gå rakt på honom och knuffa med knäna). Så jag tror baggens personlighet spelar stor roll hur väl tekniken faller ut.

Inte med någon har jag lyckats med knepet att vifta med en kvist framför nosen på dem. Jag vet inte vad jag gör fel, men de har aldrig brytt sig. Fungerar jättebra vid vallning för att hålla dem från att springa förbi en, men för att fövrirra dem när de vill bli kliade så har jag inte fått till det. Viftar dock med en gren iallafall bakom mig när baggarna har vuxit till sig...

Den bifogade baggen höll sig snäll hela sitt 6 månader långa liv... 

[Birgit]

Instämmer med ulfg. Man måste vara "boss" i flocken. Inte tolerera dumheter från baggen.
Däremot måste jag säga att mina äldre baggar aldrig varit buffliga. Min äldste gutebagge var 6 då han gick bort i vintras. Aldrig en tendens att stånga. Har många kelbaggar, men är noga med att inte överdriva och absolut inte mata dem. Men kel får de
Tycker de blir trevligare med åren, även om de kan vara lite påstridiga i brunsttider

Däremot är det sällan baggar under året är något problem. Det är först när de känner sig stora och stöddiga de tar ton!

[hustran]

Antagligen så varierar det mellan olika baggar.Vår 1a Gute startade med lite "bufflighet" men efter ett bestämt NEJ ngr. gånger så lärde han sig. Vår nuvarande ignorerar jag bara...han har inte visat stångtendenser än även om han var våldsamt nyfiken när vi klippte tackorna. Jag tror att de är väldigt individuella.

[P o A]

Våran bästa erfarenhet, har varit att ha 2 baggar tillsamans. Vi  klappar/kliar aldrig dom, endast går in o gör det man ska. På så sett är dom inte tama, men inte rädda för oss heller. Vi kallar det för ömsesidig respekt. Det är en chansning att släppa ihop dom, men det är det värt för allas välbefinnande. Det finns individer som bibehåller sin trevlighet livet ut, trots att man klappar dom o dom är tama, men merparten blir stångiga förr eller senare, vilket blir otrevligt o farligt när dom börjar gå över gränsen.

[Jenny på Björkkulla]

Har många kelbaggar, men är noga med att inte överdriva och absolut inte mata dem. Men kel får de

Varför skulle det vara så illa att mata dem? Jag är nybörjare och tänkte att jag hellre skulle mata en kela för att hålla distansen. Hur tänker ni? Min bagge sänker ibland pannan mot mig och då stampar jag till och då viker han undan.

[Ludde_1]

Baggar kan vara väldigt luriga. Han bevakar sitt revir och han tycker inte om att någon går in i flocken speciellt om tackorna är brunstiga.
Vissa baggar kan börja att stångas, har själv erfarenhet (det kan göra mycket ont och olyckligt fall så kan det resultera i brutet ben). Ha det som regel att aldrig lita på en bagge. När du går in i flocken ha en käpp med dig och visa dig aldrig rädd, djuren märker det.

L

[ersam]

Jag tycker personligen mig märka att det är lugnast att inte hålla på och "gå in" i flocken. Jag är människa och är där för att se att mina djur mår bra. Kommer dom fram så klart dom får en liten klapp och att man pratar lite med dom. That´s it.
Har haft keliga baggar, efterhängsna flasklamm men jag tycker nog att det blir mer problem om man grejar för mycket med dom och "kommer och går" i flocken.

Och jag borstar för den delen inte tänderna på katterna heller... 

[skogslyktan]

Jag gör som Birgit kela med baggarna med jag mata alldrig nogot får ur handen inte tackorna heller! Dem blir bara efterhängsen och bräker hela tiden då. Hade till och med en tacka som började stångas första vintern med fåren!

Vi hade två baggar första året en 1,5 årig och ett bagglamm båda tam och trevliga. Men den äldre var för kelig och efterhängsen, fast det egentliga problemet var nog att han var så stor när han kom till oss och jag var rädd för honum från början. Det verka vara som med hundar dem märker direkt när man känner sig i underläget, inte vet jag hur men alltid när jag tänkte han skulle buffa till så gjorde han det, när jag kände mig säkert hände det inget. Fast han var ju inte elak i sitt sätt men dem försöker alltid att komma upp i rang tro jag.

Baggen vi har nu fick vi som bagglamm och han var som en liten snäll hund, nu är han stor och har som tur är inte förstått än att han är starkare än jag. Jag kan gå gränsle over honum och manövrea in honum i en box vid behov utan nämvärd motstånd. Lite trixigar att få in honum på natten i sin box när tackorna brunsta och det är matdags men även det funkar. Jag vill att tackorna ska kunna äta i fred i mit lilla stall det räker om han hoppar upp på dem på dagen.

Vi får ser hur det blir med nästa bagge, dem verka ju vara välldigt olika till sättet.

[Källtorparn]

Baggar kan vara väldigt luriga. Han bevakar sitt revir och han tycker inte om att någon går in i flocken speciellt om tackorna är brunstiga.
Vissa baggar kan börja att stångas, har själv erfarenhet (det kan göra mycket ont och olyckligt fall så kan det resultera i brutet ben). Ha det som regel att aldrig lita på en bagge. När du går in i flocken ha en käpp med dig och visa dig aldrig rädd, djuren märker det.

L

jag skriver under på det fullt ut..
man ska ALRDRIG lita på pojkar som har sexuella drifter, varken hingstar, tjurar, bockar eller baggar..
och oftast räcker det att vifta framför baggen så blir den avbruten i sin attack, avståndet till målet förändras..

[vallhunden]

Man ska aldrig vända ryggen åt en bagge! Vare sig det är på sommaren eller på vintern. Den sanningen håller bra! Sen kan det ju hända att man måste det ändå  : , men då får man ha ögon i nacken En snäll bagge kan förändras över natt...

Jag har ju min BC med mig in till fåren, så jag har oftast inte det problemet med baggar. Men jag har fått mig rejäla lårkakor och snudd på hjärnskaningar ändå, när jag glömt bort att baggen finns i flocken och glömt att ta med mig hunden in

[Jullan]

Jag fick ett tips om att man kan ha med en liten sprayflaska m vatten. När djuret ifråga kommer för närma och "dummar" sig kan man enkelt spraya lite i ansiktet på dem. De tycker tydligen det är väldigt obehagligt men det är helt ofarligt för dem.

Har dock aldrig provat detta sjävl.