Knäckebröd är väl ett bra och nyttigt godis? Ge dem inte rhodendendronblad för det är giftigt och de äter dem faktiskt (ingår inte i de gamla anpassade svenska lantras/allmogegetternas normala växtföda och de har inte lärt sig att rata dem). De får svår diarré och kan dö.
det kan vara frestande att ge den såna blad på vintern när det inte finns så mycket annat grönt att välja på.

....ok, jag trodde att det kanske fanns något mera som gjorde de "överförtjusta"   mer  än just knäckebröd  ...men det verkar vara det säkraste kortet för få en "getkompis"  
Tack för svaren !!  

Prova vanliga saltade potatischips om plånboken klarar det.   Det kan få getter att bete sig som cirkushästar. Men obs! Alla djur, och särskilt idisslare ska man vara försiktig med att ge mycket av saker de inte är vana med.

Lite nyttigare godis är väl kvistar och ris som de kan gnaga och barka. De kan på långa avstånd se att man fäller sly och nästan hoppa jämfota av förtjusning innan man är framme vid hagen. Rivna morötter är både nyttigt och vänskapsfrämjande.

Vad som kan, även i inte allt för stora mängder, vara skadligt för getter (och andra idisslare) är mjukt, vitt bröd i SYNNERHET om det finns ens en antydan om mögel på det. Möglet slår ut den egna bakteriefloran vilket i värsta fall kan innebära döden. Deras magar är gjorda för fibrer och det är nog därför oxå som det vita brödet är olämpligt.

/R

PS. Min get gjorde slut på alla grannens rhodendendronknoppar en vintermorgon, och det verkade inte bekomma henne. Men giftet kanske sitter i bladen bara? Därmed INTE sagt att jag rekommenderar kosttillskottet

Våra getter åt allt toapapper de kunde få tag på....

Min get Vinglan som jag hade i mina ungdoms ljuva dagar "noppade" alla blommorna på mammas tulpaner och påskliljor en gång när beteslinan blivit för lång, mamma var inte glad.

En annan gång åt hon upp plastfolien som farsan lämnat vind för våg efter en tilläggsisolering...det stack endast ut en liten trekant i mungipan och när vi började dra tog det inte slut, det slutade med att dåvarande pojkvännen fick hålla upp Vinglan i bakbenen medans jag drog, alt som allt drog jag fram 180cm plastfolie...

När vi sen satte ner henne igen tog det inte många sekunder förräns hon återigen försökte käka upp plasten..kallar man det dumhet eller envishet?  

Mina getters favoritgodis är banan och apelsin!!!

Ja, om du slänger ned en väckarklocka och ett par gamla flanellskjortor i mathon med. Speciellt några dagar gammal flanellskjorta verkar poppis.  

Det räcker med 20 sekunder......*gehusseenvalium.nu*

Hehe, Manna.....kan det vara Lilith?  

Tänk, jag visste att du skulle få kläm på det. Du har fattat precis!

Kosttillskott:  Plastpåsar i alla modechanger - tills jag begrep att man inte skulle försöka ta dem ifrån dem, utan tvärtom pula in dem i munnen första gången de smakade.  Mästerskap i utspottning!

Mera allvarligt:  Knäckebröd är nog gott, men mest har jag använt havre.  Lika populärt, och bra mycket billigare.

Rhododendrons farlighet har jag bara hört om, men en av mina blev rätt sjuk en gång av nått i en gammal trädgård, en medicinalväxt av nån sort.  Tumregel är väl att hålla sig till den flora som frivilligt från urminnes tider växt i våra skogar och på ängar.

Under en period fick jag gårdagens bröd från ett kondis.  Det var välsmakande, men mycket vete (och socker).  Det kunde vara hela tårtor ibland.  Man blev poppis bland de närmsta grannarna!  En gång fick djuren omkull tunnan med allt godiset, och åt massor.  De som for värst illa var fåren, några dog, medan getterna alla klarade sig undan med blotta, inte förskräckelsen, men väl magont och diarré.

Extra säkert lock på tunnan, alltså.

Och jag ska väl inte trötta er med historien om den stora aspen?  Min hyresvärd var alltid välvilligt inställd till getterna, och en dag sa han att han skulle ta ner en av sina två största aspar.  Mina vallhundsägande kompisar och jag höll undan getterna medan han sågade.  Det visade sig att aspen var för stor för hans motorsåg, och det blev lite trä kvar osågat i mitten.  Han var tvungen att gå efter ett spett.  Under tiden stod aspen, flera ton tung, och gungade i den lätta vinden.  Naturligtvis valde getterna just detta ögonblick för att smita ifrån hundarna.  Vi började kämpa, getterna mot aspen till, de hade ju hört sågen! och hundarna och vi åt motsatt håll.  Inom kort var getterna spridda i tre olika flockar, som sprang åt diverse håll, mest i skogen, följda av varsin hund, som förtvivlat försökte få dem att gå åt något särskilt håll.  Ingen av oss människor visste var de andra var, och hyresvärdens språngmarsch efter spettet fick vi höra om efteråt.  Just då visste vi bara att något gått snett...

Ja, sen bände han ner aspen, den föll med ett brak, och då kunde ingen hund i världen hålla getterna därifrån!

Vid fällning av mindre träd brydde vi oss inte om säkerhetsåtgärder, och det hände faktiskt aldrig något allvarligt.  När sågen gick, kom getterna och ställde sig i en förväntansfull ring.  När trädet föll, hörde de suset och sprang bortåt, för att omedelbart efter fallet vara tillbaka bland grenarna.  Det gäller ju att äta upp allt innan någon annan gör det.  Det såg ut som om djuren blåstes bort av lufttrycket, för att genast komma tillbaka som en våg vatten.

För att återvända till ämnet, löv är både gott och nyttigt.