Vi har nyss köpt en gammal gård med en del redskap kvar. Men vad är det? Jag har hittills gissat på att båda är några slags harvar, men ni med mer koll kanske kan förklara?  

Copyright Marit Hellstrand
får ej användas utan tillåtelse

Bild 1 är en slåttermaskin. Bild 2 är en detalj av något, kanske en harv. Har du en bild tagen på längre håll?

Ingen copyright på ovanstående, använd efter behag.

Misstänker att Ulric menade att han inte hade någon copywright på texten han skrev.  

Nummer 1 är som sagt en hästdragen slåttermaskin. Balken verkar kort så den är antagligen för en häst. De som har längre balk är för två hästar. På lut mot sitsen står ett reservbett åt slåttermaskinen.
Nummer 2 verkar vara en hästdragen harv av gammal modell. Visst är ytterändorna på tinnarna krökta framåt? Jag tror de kallas gåsfotharv i Sverige.

På 50-talet??   Jag känner nu att jag är uppvuxen på ett museum eller nåt, för det var väl på 90-talet jag senast gick bakom en dylik. Och mej veterligen användes den senare än så hemma hos farmor.

Ett av redskapen på släpet, ser ut att vara en "pärsprätt", har gått bakom en sådan och plockat potatis på femtiotalet.

den pärsprätt jag gick efter såg inte riktigt ut som din   den var utan slåtter"piggar" dock ser delen längst ut lite liknande...och sist vi använde en sån var nog på 90-talet nångång...och jag tror nog de används än av vissa..fast bild ett tippar jag starkt på är som tidigare sagt...en slåtter.
bild 2 är väl en vanlig harv vill jag tycka...som resterande innan gjort.

visst är det skoj med gamla redskap? här där jag bor finns massor av sådant i uthusen! men jag vet då inte vad allt används till

 Det fanns ett bränneri i varje by, och inte som nu ett stort i Nubbelöv.

Är det sant att bränneriet finns i en ort som heter Nubbelöv, i så fall välfunnet, nästan göteborgskt.

Under tiden jag skrev detta googlade jag, och orten heter nästan så (Nöbbelöv), men s(m)aken blir ju inte sämre för det!

Edgar

En blogg! Jag tittade på skruvmejsels blogg. Hon hade ätit havregrynsgröt. Jag saknar skruvmejsel.

En slåttermaskin har man för att klippa av gräs som skall bli hö. Den kamliknande balken på bilden fälls ner så den glider över marken och "bettet" glider fram och tillbaka i ett spår i balken och klipper av gräset.

Observera nu att jag inte vill vara taskig mot nå'n MEN...

 ibland blir jag mörkrädd när jag märker hur lite "vanligt folk" vet om jordbruk och djurhållning. Då är det inte konstigt att vi får lagar och regler som nästan motarbetar det som faktiskt är naturligt. Att odla och hålla djur så att vi får mat och kläder. Konstigare än så är det inte. Fundamentala behov som människan har.
Har sett på flera trådar att man frågar saker som borde vara självklara! Allmän överlevnadskunskap. Jag gissar att jag är född på fel århundrade. Eller så har jag levt förut.
Förlåt om jag nu har trampat någon på tårna.

Det är toppen att denna sajt finns så folk kan få veta men problemet är att alla borde läsa lite här varje dag. Hur ska vi lyckas sprida kunskapen om denna sajt?

Jomenvisst. Jag kan göra en latte och har utbildning/erfarenhet inom restaurang, har rest, pratar olika språk, jobbat utomlands, anser att datorn förenar människor OCH jag vet hur man sår, skördar, hässjar, slaktar, kokar pölsa, bygger, kör traktor och äter gröt varje morgon
(usch hur präktigt det låter, vilken superwoman... .)

Det ena behöver inte utesluta det andra. Jag menar att om vi tillåter mänskligheten att "inte veta" kommer det att vara förgörande för oss själva om vi inte förstår sammanhangen. Att vi inte kan låta våra åkrar växa igen, inte ens med ogräs för det tar så lång tid att få vettiga skördar på dem igen. Inte alls om vi låter sly och träd krypa in osv.

Jag ska inte bli långrandig men jag funderar ofta på detta, okunskapen bland världens människor. Och den är förmodligen inte medveten. Vi får hjälpas åt. Se bara hur många det ändå är som söker sig mot ett naturligare liv, bara bland dem som diskuterar på denna sajt.

Nu ska jag ut bland kaprifoldoften till mina ljuvliga djur! Getter, hästar, grisar, höns, ankor och kor. Och hund och katter förstås. Vilken lycka tycker jag! Så fruktansvärt kanske en inbiten storstadsbo tycka.