Författare Ämne: Bra att ta det lugnt ibland.. (läst 4244 gånger)

Gräbban · « **skrivet:** 03 okt-07 kl 17:26 »

Det jag trodde var hovböld efter att ha fått tips och råd till höger och vänster, visade sig inte vara det. VAD det var vet jag inte men nu haltar hon inte mer. Vill med detta bara säga att ibland är det bättre även för djuren om man kan ha lite is i magen och vänta (givetvis inte i akuta fall

)
Ett annat tips till alla är att lära känna blicken på sina djur, där ser man oftast om dom har mycket ont. Varken människa eller djur dör av att ha lite ont någon gång, det ligger dock på vårt ansvar att se till att dom inte lider!
Vill framhålla att lidande inte alltid är samma sak som att ha ont, och att ibland är det bättre att inte ge smärtstillande eftersom djuret märker var det gör ont och anpassar sig efter det istället för att springa på som vanligt eftersom inget känns.
Detta inlägg för att så många reagerar så negativt när man inte direkt ringer ut veterinären när något inte stämmer..
Läs detta en gång till och försök förstå vad jag menar innan ni tänker ge mig spö för det här inlägget!

Men jag tackar iallafall för alla tips och råd, och vill gärna ha sådana när dessa efterfrågas!

Körven · « **Svar #1 skrivet:** 03 okt-07 kl 19:17 »

Jo visst är det så att många åker till vetrinären eller kallar på den för allt och ingen ting.En stall kanin hade drabbats av någon hemsk sjukdom som någon hade hört talas om att den skulle smitta andra djur.Plätta som hon kallas åker till vetrinären,medan resten av flickorna skulle sanera stallet,dom hade tillockmed satt upp blå vita plastband,sådana som polisen har,och en skylt att området var i karantän.Spindelväv och hästskit skubbas runt med jodopax,för att rena stallet.När Plätta kommer tillbaks med kaninen var hon mer ilsken och sur än vanligt,"Den där jävla vetrinären frågade om jag var gift"sade hon.Sedan hade han skrattat och sa att jag kunde åka hem,det är ingen fara med kaninen,och du behöver inte betala,hade han sagt.När jag frågade vad det var,vände hon kaninen och visade två hårlösa och valnötsstora bölder mellan bakbenen.

Körven

Ulric Eriksson · « **Svar #2 skrivet:** 03 okt-07 kl 20:19 »

Stackars kanin, såna där bölder är vanliga har jag sett.

Jag var till veterinären för "ingenting" idag. Vi hade sett att hundens ögon reflekterade olika i mörkret och undrade vad det berodde på. Ulva var först till veterinärmottagningen på Tosterön, men de kunde inte undersöka ögonen utan hänvisade oss till Strömsholm, så dit var Astor och jag idag.

Nu var det inget farligt, Astor har olika mycket "tapetum" i ögonen. Det tyckte jag var värt några timmar och några hundra kronor att få reda på.

Falin · « **Svar #3 skrivet:** 03 okt-07 kl 21:33 »

Vad skönt att det har ordnat upp sig!

Tror du det kan ha varit en hovböld som krupit ut nånstans i smyg?

Frances · « **Svar #4 skrivet:** 03 okt-07 kl 21:52 »

Att ringa till vet.i tid o otid ingår inte helleri mina dagsrutiner.. Men nu är det så att jag är lite mer rutinerad än genomsnitts hästägaren.. Så vi vet mycket väl vad vi håller på med. Vi åker till veterinären och har beställt behandling, inte för att ta reda på vad som är felet.

Men jag är lite skeptisk till det att låta hästen va halt o hoppas att det går över utan att veta vad det är.
Får lite rysningar av vissa ridtjejer jag känner som kan konstatera att hästen är halt,den är nog över ansträngd, vi låter den vila några dagar.. Då är det dessutom så att dom inte ser en en gradig hälta direkt utan hästen har förmodligen varit halt en längre tid utan att nån märkt något.. *burr*

MEN det är inte fel att hjälp av någon mer rutinerad för att konsultera om ev. att ringa veterinären!! O fyra ögon ser mer än två.

Tänk er tex. en lös benbit som ligger o skaver.. halt ibland.. o så får hästen jobba igen.. Den kan orsaka enorma skador som aldrig går att reparera om ingen vet om det i tid. Bara som ett exempel, en grej som inte mårks så mycket i början, men när den märks mer är det för sent!!

Hästar är inte halta för ingenting!

Däremot har jag många liknande lustiga historier liknande kanin, ja jisses vad man fått skratta!!!

Sar · « **Svar #5 skrivet:** 04 okt-07 kl 13:04 »

Citat från: Gräbban skrivet 03 okt-07 kl 17:26

Det jag trodde var hovböld efter att ha fått tips och råd till höger och vänster, visade sig inte vara det. VAD det var vet jag inte men nu haltar hon inte mer. Vill med detta bara säga att ibland är det bättre även för djuren om man kan ha lite is i magen och vänta (givetvis inte i akuta fall )
Ett annat tips till alla är att lära känna blicken på sina djur, där ser man oftast om dom har mycket ont. Varken människa eller djur dör av att ha lite ont någon gång, det ligger dock på vårt ansvar att se till att dom inte lider!
Vill framhålla att lidande inte alltid är samma sak som att ha ont, och att ibland är det bättre att inte ge smärtstillande eftersom djuret märker var det gör ont och anpassar sig efter det istället för att springa på som vanligt eftersom inget känns.
Detta inlägg för att så många reagerar så negativt när man inte direkt ringer ut veterinären när något inte stämmer..
Läs detta en gång till och försök förstå vad jag menar innan ni tänker ge mig spö för det här inlägget! Men jag tackar iallafall för alla tips och råd, och vill gärna ha sådana när dessa efterfrågas!

Men vad skulle du ha förlorat på att ringa vetrinären (förutom pengar

)? Varför var det bättre att vänta? För att det gick över?
Om det nu inte var hovböld så finns ju risken att det var fångkänning eller något liknande och det hade väl varit bra att veta så att du kan lägga upp utfodring och dyl. på bästa sätt för att slippa det igen. Smärtstillar man sin häst så ställs den oftast i sjukhage så att den de facto inte behöver riskera att överanstränga sig. Sedan håller jag inte med om att det är o.k. att hästen har ont, har den ont så lider den och hästen har själv ingen möjlighet att ställa diagnos och behandlas.
Personligen tar jag hellre ett vetrinärbesök för mycket än för lite.

Anette Ö · « **Svar #6 skrivet:** 04 okt-07 kl 13:51 »

Att anlita veterinär eller inte är nog för det mesta en ekonomisk fråga, sorgligt nog. Personligen så anlitar jag nu mera hellre vet en gång för mycke än inte alls. För snart två år sedan hade vi en schäfertik på två år. En lördag i februari så upptäckte jag att hon var väldigt bukig och att det kommit plötsligt. Jag klämde och kände men hon ömmade inte. Jag ringde strömsholm som tyckte att vi nog borde komma dit så de fick kolla henne. Jag tyckte istället att hon äter och dricker och verkar inte ha ont, måste vi verkligen komma ( taskigt med pengar hade vi också men det sa jag ju inte)? Vet sa att vi kunde komma senare ifall hon blev sämre. På söndagen blev det ett hiskeligt oväder med snöstorm och maken hade jour så det blev ingen resa till strömsholm fast vovven nu verkade ha det lite jobbigt. (skäms när jag tänker på det...) På måndagen var hon riktigt dålig och jag fick en akut tid hos min "egen" veterinär. Väl där så röntgades vovven och det enda man såg var grått i buken. Vet konstaterade att hon hade nån form av vätska där och gjorde en biopsi. Vet sög ut en vätska med samma färg som marsansås ur buken, det var ren urin!!! Antagligen hade urinblåsan brustit och pga min illvilja och ett oväder så hade min vovve lidit en hel helg. Det enda som fanns att göra var avlivning och när kanylen var satt och det lugnande medlet sprutades in så slutade hennes hjärta att slå, så sjuk var hon

.
Med detta vill jag bara säga att jag aldrig mer tar en chansning när det gäller sjuka djur och även om det inte ser ut att vara så farligt så kan det vara värre än man tror.
Om jag satt mig i bilen på en gång den där lördagen så kanske Trixi funnits kvar hos oss men ibland får man sig en läxa den hårda vägen.

Anette

Gräbban · « **Svar #7 skrivet:** 05 okt-07 kl 20:55 »

Nej, jag vet inte vad som var fel, ingen ökad puls eller något. Anledningen till att jag denna gång ahde "is i magen" var nog mest att alla hade olika tips, råd och anledningar till vad det kunde vara, så jag inväntade min hovis som kom efter helgen. Han kunde inte se/känna något konstigt och bad mig avvakta. Vet sa likadant, därför gjorde jag det!
Jag har faktiskt haft hästar och djur nästan hela livet, och varit med om en del. $:-\$
Att hästar inte haltar utan anledning, det vet jag med. Men att ett flyktdjur alltid väntar in i det sista med att visa smärta, det är felaktigt. Har en häst ont i ett ben el. dylikt så haltar den. Punkt. Sedan är det olika hur känsliga individer är för smärta.
Hästar kan också fingera hälta, har varit med om det också.
Kan väl hända att ett väldigt försiktigt djur håller inne med sitt onda, men jag har aldrig upplevt det hos hästar, däremot hos hund.

Sar · « **Svar #8 skrivet:** 05 okt-07 kl 22:11 »

Citat från: Gräbban skrivet 05 okt-07 kl 20:55

Att hästar inte haltar utan anledning, det vet jag med. Men att ett flyktdjur alltid väntar in i det sista med att visa smärta, det är felaktigt. Har en häst ont i ett ben el. dylikt så haltar den. Punkt. Sedan är det olika hur känsliga individer är för smärta.

När det blir nog smärtsamt finns inget annat val än att halta men jag har sett många hästar som varit så duktiga på att avlasta att det inte har märkts förrän det varit riktigt illa. Eller det är fel, de har naturligtvis visat symptom (inte gått fram på samma sätt som när det varit friska) men ägarna har inte varit kunniga nog att märka det i tid.

Citat från: Gräbban skrivet 05 okt-07 kl 20:55

Hästar kan också fingera hälta, har varit med om det också.

Det har jag aldrig varit med om. Berätta gärna mer!

Gräbban · « **Svar #9 skrivet:** 06 okt-07 kl 10:26 »

Guba, du är inte särskilt bra på att tolka text....? Det är väl ingen motsägelse i att hästar inte haltar utan anledning, och att dom haltar när dom har ont. Det är ju samma sak!!
Och hur tusan ska jag bevisa för dig att jag vet om en häst som fingerat smärta?

Du är inte särskilt skärpt, du...

Och om dina hästar galopperade lika snabbt med tre ben som med fyra, så handlar det väl inte om att dom inte visade smärta??? Då hade dom väl sprungit på fyra ben trots att dom hade ont??

Att inte använda sitt fjärde ben tyder väl på smärta?

Hästen som låtsades va halt var ett fullblod jag hade hand om som skulle till Täby galopp för träning. Ska tilläggas att det var en enormt intelligent häst...
Och hemkär..
Han var kärnfrisk när lastbilen hämtade honom, blockhalt när de ledde ut honom på Täby galopp. Han fick stå där i ett par veckor, blev vet. undersökt och de hittade inget. Det blev för dyrt att ha honom stående där som konvalescent så han fick åka hem för tillfrisknande. Lastades ur hemma. Kärnfrisk, ohalt. Reds i en vecka och fick åka med nästa runda till Täby igen. Blockhalt när han leddes ut igen... Blev inte bättre på ett par dagar, åkte hem, ohalt. Detta upprepades två gånget till, tills vi insåg att han inte VILLE åka hemifrån...
Ska tilläggas att hans far var väldigt speciell på banan, och att jag hade en son till denna hingst som också var annorlunda, smart och uträknande.
ni har bara mitt ord på detta, men jag finner det helt otroligt, och på Täby galopp finns ett enormt kunnande så jag tvivlar på att dom tagit fel...

Grimla · « **Svar #10 skrivet:** 06 okt-07 kl 10:35 »

Citat från: guba skrivet 05 okt-07 kl 23:09

Att hästar skulle fingera hälta är helt ologiskt och jag skulle gärna vilja att du delade med dig av den teorin, för jag tvivlar på att det finns någon praktik bakom det påståendet.Överbevisa mig

Haha... jo du Gunnar inom travhästvärlden finns många berättelser om kloka travhästar som fejkat hälta.

Det är nog ingen som varit med ett tag inom travet som skulle påstå att det är ett ologiskt beteende som inte existerar.

Mvh

Frances · « **Svar #11 skrivet:** 06 okt-07 kl 11:13 »

Tygelhälta är ju en helt annan sak än "riktig" hälta. Den finns ju bara när det vankas arbete.

Det kan ridhästar också

Norrsken · « **Svar #12 skrivet:** 06 okt-07 kl 12:02 »

Citat från: guba skrivet 06 okt-07 kl 11:28

Apropå kloka hästar. Dom enda hästar som kan kallas kloka är dom som aldrig blir inkörda eller inridna. Men dom kallar vi galna, obildbara, idioter och en massa annat.

Nja.. det där håller jag inte helt med om.. En klok häst.. Min gammelhäst tycker jag är klok. En högrangad dam som vet vad hon vill! Hon kan nog vara ganska omöjlig om man inte vill samma sak, men som tur är är hon ganska sammarbetsvillig! Hon har järnkoll på människor. Hon vet precis när det lönar sig att trilskas och när det inte gör det. Hon skulle aldrig slösa energi på att bråka om det inte är lönt! Hennes klokskap består mycket i att hon har koll på läget. Hon är en utpräglad ledarhäst, och totalt trygg i sig själv. Hon är otroligt klok på hästvis! Däremot har jag upptäckt att shettisar tycks vara intelligentare än större hästar! De ser fortare möjligheter, och hur de ska komma dit de vill. Men jag kan ändå inte påstå att shettisen skulle vara klokare än gammelpållan. Det är skillnad på intelligens och klokskap!

Frances · « **Svar #13 skrivet:** 06 okt-07 kl 12:58 »

Citera

Frances, du är en pärla

Norrsken · « **Svar #14 skrivet:** 06 okt-07 kl 14:01 »

Omöjlig, och omöjlig. Jag kanske uttryckte mig lite tokigt.. Vad jag menar var att det är en dam med mycket vilja! På ett sätt en väldigt enkel häst, då hon är lugn, trygg och välutbildad. Men på andra sätt kanske mindre enkel, just på grund av hennes starka vilja! Men, det är också hennes vilja som gjort henne framgångsrik på tävlingsbanan.. Sammarbetsvillig är hon. Men det händer också att hon inte är det, trots att hon förstår exakt vad som krävs av henne. Då beror det på att hon inte gillar konsekvenserna! Exempelvis då hon skulle flytta till nytt stall, efter att ha gått på grönbete med tre vallacker som inte visste att de var kastrerade (fri tillgång på mat och sex, klart att hon inte ville åka därifrån!) Hon brukar inte vara nåt problem att lasta, men den gången vägrade hon att ens röra sig från stallet, och då hade hon inte ens sett transporten!! Hon visste att lindade ben betyder transport, och hon ville vara kvar på sin gröna äng med sina tre kavaljerer! Den gången handlade det definitivt inte om att hon inte förstått!!

Däremot ville jag klargöra en viss skillnad mellan intelligens och klokskap! Intelligens, som förmåga att räkna ut saker är inte samma som klokskap! Att kunna räkna ut saker som hur man ska få tag i en gobit, eller överlista ett byte behöver man inte vara klok för att kunna, men det går fortare om man är intelligent! Intelligens ser till detaljer, klokskap till helheten! Blev jag djup nu?

Hemvändare · « **Svar #15 skrivet:** 06 okt-07 kl 19:16 »

Citat från: Gräbban skrivet 06 okt-07 kl 10:26

Hästen som låtsades va halt...

Jo jag har också varit med om liknande. Hade hand om en smart rackare som simulerade en hemsk hälta varje gång man skulle rida ut en viss väg, vände man så var det minsan inget fel eller red en annan väg så var han hur prima som hälst. Gjorde stora utredningar på Romme travbana om det kunde vara något fel men inget fel hittades. Han gillade inte att gå en viss väg antar jag.

Men sådana historier tror jag att de hör till ovanligheten. Det enda man kan gör om häst ägare är nog att lära känna sin kuse och förstå om det behövs någon hjälp eller ej.

Norrsken · « **Svar #16 skrivet:** 06 okt-07 kl 21:26 »

Exakt! Känner man sin häst vet man nog också oftast när de hittar på, efter ett tag åtminstone.

Däremot är det inte helt ovanligt att smärta bortförklaras med att hästen testar, är dum, tjurig etc. Smärtan och dess orsaker förblir oupptäckta tills de har orsakat så stora skador att hästen är bortom räddning.. Det blir extra tragiskt när man ser historien upprepa sig, och samma attityder när hästen kanske surar vid sadling. Vi fick också såna kommentarer när min häst hade ont i ryggen, men jag känner min häst så pass väl att jag vet att han inte surar utan anledning! Och tur var väl det! Problemen klarades upp och han blev snabbt symtomfri! Min häst är varken dum, tjurig eller testar speciellt mycket. Åtminstone testar han inte mig på det sättet. Jag var med när han föddes, och vi spenderade väldigt mycket tid ihop från början. Tror att det har gjort att han känner sig trygg och vet var han har oss som var med. Andra kan han testa, vilket kan vara rätt intressant att se.

Körven · « **Svar #17 skrivet:** 08 okt-07 kl 11:03 »

Citat från: Grimla skrivet 06 okt-07 kl 10:35

Haha... jo du Gunnar inom travhästvärlden finns många berättelser om kloka travhästar som fejkat hälta.

Det är nog ingen som varit med ett tag inom travet som skulle påstå att det är ett ologiskt beteende som inte existerar.

Mvh

Ja märkligt är det,men svårbevisat att det existerar.Känner till en häst som hostar och är allmänt sjuk när han tycker att det ridits färdigt på honom...............men på hemvägen då kan han gå i fyrsprång utan minsta tillstymmelse till hosta eller sjukdom.

Körven

spamsy · « **Svar #18 skrivet:** 23 okt-07 kl 15:47 »

Ang hälta:

Ledproblem kan försvinna/mildras efter uppvärmning och därför vara svåra att upptäcka. Tänk er, man skrittar fram hästen, värmer upp och sen flyger hästen fram på exempelvis dressyrbanan.

Min ponny hade en galla vid framknäet som ingen ridlärare/erfaren hästmänniska tyckte att jag borde kolla upp eftersom han rörde sig så fint i ridhuset. Jag red för en kunnig dressyrtränare på den tiden. Han bytte galopp och gjorde gärna samlade rörelser.

Det var först utomhus jag märkte att han började konstra och tvärvända. Då tog jag dit en veterinär och efter böjprov så haltade han mkt riktigt! Om jag hade varit mer uppmärksam på gallan samt att han inte ville gå ute så hade kanske skadan han faktiskt hade i karpalleden upptäckts tidigare.

Han vägrade gå åt de håll där man var tvungen att rida efter landsvägen för att komma till bra ridvägar (hårt underlag!) men kunde ställa till med bråk utanför ridhuset (mjukt underlag) och sparka ned blomkrukorna som prydde ingången dit om han inte fick gå in där och göra några galoppombyten

Ett exempel på en klok, hårdnackad och uträknande men även skadad häst. Ibland är det komplicerat.

En sak till! Sedan jag bytte hovslagare och skaffade silikoninlägg (att han skulle bli den första i familjen med såna...

) så rör han sig mkt bättre och jämnare. Diffusa symtom kan ha konkreta orsaker som tex fel verkning.
Veterinären är inte alltid lösningen, men den första man bör kontakta, till en början på telefon. Det är ju gratis. Sen har jag många negativa erfarenheter av veterinärer. De tar inte problemen på allvar i början, är stressade,men sen när det verkligen blir akut så verkar de förvånade att man inte ringt tidigare. Det gäller att våga vara tjatig per telefon! Man vet hur dåligt man själv kommer må om man inte får rätt hjälp i tid.

Många av de bästa råden mot sjukdom har jag dock fått här på Alternativ! Går att länka bilder och allt!

Falin · « **Svar #19 skrivet:** 24 okt-07 kl 19:03 »

Citat från: spamsy skrivet 23 okt-07 kl 15:47

Ang hälta:

Ledproblem kan försvinna/mildras efter uppvärmning och därför vara svåra att upptäcka. Tänk er, man skrittar fram hästen, värmer upp och sen flyger hästen fram på exempelvis dressyrbanan.

Spatt värmer väl ofta ur?

Författare Ämne: Bra att ta det lugnt ibland.. (läst 4244 gånger)

Ulric Eriksson

spamsy

Inloggade just nu

Forum

Om tidningen Åter

Nya inlägg

Nytt i ditt landskap

Nya annonser