Det är lönsamt att röja själv.
Ibland behöver man inte göra mycket före förstagallring.
men ofta blir det tätt lövuppslag, och tallen tar stor skada av överväxande löv.
Är bara topparna fria så kan både gran och tall stå tätt, gynnar avkvistningen.
Men väntar man för länge att röja tät ungskog, kan träden knäckas av snö.
Likaså är det farligt att göra stort ingrepp i eftersatt röjning, med långa klena stammar.
Hellre ta lite och återkomma efter några år.
Röjning är roligaste skogsjobbet anser många, även jag.
Skogsstyrelsen brukar ha kurser i varje län bl a om röjning.
En god investering om man är intresserad.
Finns också småskrifter man kan lära sig mycket av, se länkar.

http://www.skogsstyrelsen.se/forlag/bocker.asp?boktyp=foldrar

http://www.skogforsk.se/templates/sf_NewsPage____15651.aspx?
sm=1&cri=2597&cpi=2171&ci=35

http://www.holmenskog.com/main.aspx?ID=5308dfe7-b5d3-4cdd-a13d-b8937129c4ea

http://www.i.lst.se/i/amnen/Skogsbruk/Skogssk%C3%B6tsel/rojning/

Lite oregelbundna vanor har man väl...
Krävs rätt stark röjsåg för att det ska gå bra.
Själv har jag numera en kombinerad trimmer/röjsåg som är för klen för riltig röjning.
Men det gör ingenting, även expertisen rekommenderar idag att man tar stubbar ca 50-60 cm höga, dom ruttnar ner på några år.
Man får mindre rotskott på lövslyet med höga stubbar.
Gammgubbarna gjorde likadant förr i tiden.
Jag brukar använda motorsågen att röja med, det går bra om sågen är lätt och man inte är alltför ovan.
Men säkrast är förstås en stark röjsåg.
Är du osäker så börja röja bort självklara stammar - krokiga, frodvuxna med grova grenar osv.
Du kan alltid komma tillbaka senare och justera det som behövs.
Men regeln är förstås bättre dålig produktion än ingen produktion alls.
Finns det bara skitstammar på en yta så får man satsa på några av dom ändå.
Det viktigaste är att man inte låter trädkronorna bli för upphissade och små,
för då avstannar tillväxten och det kan ta tid innan den kommer igång igen.
Det är alltså en balansgång mellan tillväxt och kvalitet.
Står stammarna för tätt sjunker tillväxten, står dom för glest försämras kvaliteten pga för mycket kvist.

Tänkte höra hur ni gör med röjning, om ni sköter det själv eller lejer bort till nåt bolag. Var ute med en expert och tittade på ett av mina skiften som ska röjas och konstaterade att de här med att röja inte är helt självklart. Hur gör ni? Om man inte är helt säker på att man gör hundra rätt kanske man ska leja bort....

/Mattias

Vad är det för ålder och trädslagsblandning?, och hur går tankebanorna om hur det ska se ut efter röjningen är gjord?

Mycket skador i beståndet?.

Röjde ett av våra skiften förra helgen, rätt lätt faktiskt. Förra ägaren har plantera gran + hjälpplanterat så det var nästan bara att ta allt utöver granarna. Några enstaka tall och björk sparades också. Tycker det är fint med lite blandat. Egentligen kunde jag nog väntat ett par år till men det är betydligt lättare att röja när man inte står i en skog av sly...

Det är så kul att röja! (Tur att jag tycker det för min sambo hatar det)

Röjning är den 2á mest lönsamma åtgärden som du själv kan göra i din skog.
Betalning mot arbetsprestation ligger mellan 110-140:-/timmen (några år gamla uppg), och dessutom får du "gratis motion".
6 timmars ungskogsröjning är som att springa ett 3 timmars orienteringslopp i tävlingsfart
har någon klurig person räknat ut, och det kan kanske stämma?.

Tänk vad fiffigt!

100:- spänn timmen - gratis motion - du höjer värdet på skogen och kanske tom får dig lite ved.

Säg det till din sambo,,,,,,

På en del håll finns det ju också sockenallmänningar och besparingsskogar som ger bidrag till sina delägare om de röjer på sina fastigheter, det kan handla om mer än tusen kronor per hektar. I min kommun får man 1200:- per hektar och man får röja 2 gånger betalt, dels lövsanering och sedan också ungskogsröjning

Rimligt vore ju att man kan gallra om ca 10-15 år, så då har man ju pengarna tillbaka.
Hela skiftet är på ca 14 hektar och ska slutaverkas innom samma tidsperiod.

Har man granplantering med mycket björkslyuppslag, kan man gallra bland björken och snabbt få fram mycket björkved.
Granen hämmas något, men officiella försök har visat att den samlade produktionen från björk och gran är högre än för bara gran.
Samtidigt så blir det mycket mindre nytt lövslyuppslag.
Tar man bort allt löv så får man röja nytt sly inom bara några år.

Naturen maximerar volymproduktionen, rätt träd på rätt plats. Det är en anledning till att totala produktionen blir högre om man låter björk växa tillsammans med gran (och gallrar bort björken till ved fram till förstagallring).

Högst volymproduktion får man förstås om man inte röjer alls, då optimerar naturen helt och hållet. Skall man bara ha skogen till brännved så är det alltså bättre att inte röja alls. Klenare stammar är också oftast enklare att kapa och klyva och flytta. Utrustningskraven blir lägre. Detta gäller alltså självhushållaren, som har 2-3 hektar skog till eget värmebehov.

Men kvalitetsmässigt är det förstås en katastrof att inte röja. Det ger alltså mkt mindre pengar vid försäljning av timmer och massaved, plus ökade gallrings- och avverknignskostnader i form av många små och klena stammar. Och större mängd bark per volymenhet också. Barken är dock inget problem, bara fördel, om man enbart skall ha brännved.

Själv låter jag inga av mina röjningsytor bli granskog längre av klimgat- och riskspridningsskäl. Gran har vi nog av ändå, min äldre skog är till stor del gran. Istället låter jag röjningsytorna bli blandskog med björk, tall, ek (och andra lövträd) och lite gran. Planen är att ta ut allt utom tallen till brännved, och gallra bort granarna tids nog. Slutavverkning enbart tall. En aspekt på tall som självverksam med motormanuell gallring (=motorsåg) är att det är så mkt mindre jobb att kvista en tall jämfört med gran. Gran blir mer jobb.

 Men jag röjer förstås, låter inte skogen optimera själv.

Nästa år skall jag börja gallra granavdelningarna är det tänkt. Kommer inte fälla ett enda träd som inte är gran, för att öka inblandningen av andra träd och öka motståndskraften mot stormar.

Visst, inte optimalt ur ekonomisk synvinkel kanske (men brännved betalar sig bättre än massaved om man säljer direkt till privatpersoner). Hittils har det dock visat sig att stormarna höjer priset på tall, iaf hos Södra, eftersom man hela tiden tvingas ta emot enorma mängder stormfälld eller barkborreangripen gran, och därmed har brist på tall. Barrmassaveden höjdes till 300:- nyss, och talltimret höjdes med 20%, +20:- i bonus om man skickar in klarkort innan jul.

Ett tips angående röjning. Slyklinga. Är granarna runt tre meter, och matchas av björk, så kan det gå att röja med enbart slyklinga, som slår av en tremeters gran eller björk, istället för att köra med röjsågsklinga. Nu skall inte slyklingan officiellt klara mer än 3cm, men mjukare träd som gran och tall fungerar det bra på innan de blivit för grova, och björken brukar vara såpass klen i oröjda bestånd att den inte är några problem alls. Går iaf snabbare att jobba med slyklinga om det är såpass klent. Också ett argument för att röja en första gång riktigt tidigt, redan innan 2 meter. Blir förstås en röjning till i så fall, men mkt mindre krävande. Blir det ofta ändå. Oavsett, förstaröjning så har man ofta mycket sly också, vilket är bökigt att ta med slyklinga. En variant är kanske att köra ett varv med slyklingan, och sedan köra ett varv med sågklingan om det fortfarande finns behov.

Grövre röjning tycker jag är enklare att röja med motorsåg.

Ca 4 hektar med ungskog(gran tall björk) medellängd runt 3 meter.
Kan få det röjt för 2000 kr/hk, är som en jävla djungel
Funderar på att göra allt själv...
/Mattias

Jag kör röjning i helt eller delvisa tallbestånd efter följande metod.

På 3 m röjer jag bara bort överskuggande löv och "lövbuketter" samt viss enkelställning av tätt växande gran, sk "punktröjning".
1á röjning gör jag först på 6-7 meters jämnskiktad höjd när älgen varken kommer åt att äta av toppskott eller knäcka stammarna.
Dessutom florerar det mycket sjukdommar som drabbar just tall i form av törskate, greminiella, knäckesjuka, osv, och då är det inget vidare bra om man slaviskt håller sig till Skogsstyrelsens "röjningspamfletter".
Gör man plantröjning + ungskogsröjning på 1.3-3 meter och sedan får stora älgskador + en viss % sjuka i beståndet så kan man helt plötsligt stå där med magert urval som inte tillåter ett fullgott kavlitetsdanande av ungskogen.
Ja, det kan tom bli stora luckor i beståndet där man helt enkelt inte har något annat val än att spara lövsly och toppätna "vargar",
Hur detta utvecklas i nästa skede med gallrings + slutavverkningsnettot kan ni säkert räkna ut själva.

Lite nyfiken... vad krävs för att kunna röja yrkesmässigt? Måste man ha något slags tillstånd (utöver f-skatt)  eller är det bara att ta sig an uppdrag?

Jag har gått röj- och motorsågskurs plus beståndsvård när jag gick i naturbrukgymnasiet. Räcker det?

Även om man inte kan ringa själv om olyckan varit framme kan telefonens position spåras, om den är påslagen vill säja.

Fungerar bara om man har Telia-abbonemang har jag hört.