Kan du inte glid gjuta den själv?

Jo,gubben satte in rostfria rör. för honom var det lätt som en plätt som jobbar med rör hela dagarna.. Låter enklare än gjuta i mina öron...  

Hej!

Våra pipor (6 st)  blev utdömda i samband med att vi köpte huset. Murstocken är delad och svängd (tänk er ett liggande parentestecken med spetsen uppåt och så ett stödben ner i mitten) så det var enl hantverkare inte att tänka på keramisk beläggning med mindre än att de skulle riva isär halva murstocken. Det är helt enkelt för svårt/bökigt att få tätt när det inte är rakt ner.
Det var då inte ett alternativ (mars och el-uppvärmning = vi ville kunna elda snabbt) och med andra ord har vi rör, i två pipor. Eller slangar kanske man kan kalla dem, för de är flexibla, modell dragspel och av metall. Mellan rören och själva pipan fylls brandsäkert isoleringsmaterial, typ vermikulit (ett tips till alla som vill använda det vid frösådd - hör med närmsta skorstensfirma).

Fördelen med rören är att det är hyfsat simpelt att sätta in, läs billigare än keramisk beläggning, även om man måste anlita hantverkare för att få det gjort. Nackdelen är att murstocken inte värms ett skvatt.

Nu har jag ingen erfarenhet av att ha en eldstad med fungerande originalpipa så jag vet inte hur mycket murstocken värms i normala fall, men jag inbillar mig att det åtminstone är en del. Det måste ju finnas en anledning till att de är murade och oftast i mitten av husen.
Denna inbillning gör att jag nu efter 5 år börjar fundera på om scenariot med att riva isär murstocken ändå inte är helt tokigt - vilket maken tycker. Men det känns som om man bara har den uppvärmningskapacitet som finns i själva eldstaden - resten är värme för kråkorna... Murstocken har samma temperatur året runt. Jag är helt övertygad om att när vi fixar piporna i mittensektionen så blir de definivt keramiskt belagda - de är ju nästan rakt ner och enl hantverkarna inte lika svåra.

Så om din eldstad värmer murstocken och du inte vill bli av med det så ska du nog fundera om rör i piporna verkligen är något att tänka på eller om det är en mer arbetsam och omfattande reparation som gäller. Framåt sommaren då kanske eftersom det nu verkar bli vinter iallafall...

Lycka till!

/Anneli

Jo.rören var "stela". Lite kniksit att få ner på sina ställen där skorsten inte var lika rakt som röret..men det gick..

Den främsta funktion en murstock har, är att leda rökgaserna ut till skorstenen. I varje fall när det gäller röken från kakelugnar. Som – när nått rökgångsöppningen ut mot murstocken, kanske har kommit ner till en temperatur om ca. 100´ C   Dock har jag aldrig mätt själv.  

Detta i sin tur  är dessutom beroende av hur hög eldstaden; kakelugn är.  Övriga eldstäder har högre rökgastemperaturer. Eftersom dessa saknar kakelugnens suveräna rökgångssystem.

Vad beträffar insatsrör, så var  -för ett par år sedan-  pris per meter ca. 1000 kr.

Själv är jag inte så lockad av vare sig insatsrör eller gliddragning med en s.k. ”keramisk” massa. Vilket inte är keramik över huvudtaget. Keramik är benämningen på formad lera som torkats och bränts över 800 - 900´C

Men jag kanske ändrar åsikt när jag vet mer. Om dessa, numera använda metoder.
Har haft för avsikt att ta reda på mer om murstockar och skorstenar.. och material i samband med lagning av otäta dito. Men – så har det ännu inte blivit.



Jag vill gärna passa på tillfället att rekommendera läsning av en artikel som stod att läsa i No 4 år 2000 av  Tidskriften Byggnadskultur.  Skriven av Calle von Essen
http://www.byggnadsvard.se   Leta efter artikeln i "artikelsök"

Hittils har jag endast satt kakelugnar. Samt har planer på att testa renovering mina egna skorstensstockar (som är både svängda och delade) med säckdragning och lerbruk. Får se vad det blir..

/kakel

Det finns en historia varför vissa skorstenar har krökta rör. Under en period skulle skorstenen vara så liten som möjligt och mitt på taket. Därför kröktes och krymtes skorstenen för att bli "snygg" på utsidan.

Rökgastemeperaturer beror på vad man eldar för något.
Använder man olja så finns risk för kondensbildning som i sin tur innehåller syra som fräter upp skorstenen. Samtidig vill man ha så bra effektutbyte med så låga temperatur ut från pannan som möjligt.
Vid olja används följande siffror.
Temperaturen skall överstiga 60° vid skorstenens mynning (jag hoppas jag minns rätt här.) Temperaturen minskar med 10° per meter.
Alltså. Vid 6 meter skorsten 6*10 = 60° plus 60° i toppen = 120° ut från pannan.

Kanske var lite otydlig...

Självklar kommer man inte upp i dessa temperaturer vid eldning men den fördel som detta kan ge är att man har en rökgång som står emot en skorstenseld.
Därmed inte sagt att det går att elda i den i framtiden men det kan rädda omkringliggande byggnadsdelar.

Hej Pelle D,

Flexibla insatsrör är en alldeles utmärkt metod att reperera din skorsten med. Det är en mycket hållbar lösning och de första flexibla rören sattes på 60-talet och är fortfarande i bruk utan problem. Detta är en enkelt att reperera med insatsrör och man kan nästan inte misslyckas bara man följer instruktionerna som finns (följer med vid leverans av rör eller titta på www.soliduct.com/information.php?info_id=36). Många tror att minskningen av skorstensarean är drastisk men om man räknar på flödet i ett runt rör konta flödet i en vanlig rektangulär skorsten ser man hur mycket effektivare det är i ett runt tvärsnitt, alltså går det att minska arean ganska rejält och ändå bibehålla flödet.

Även glidgjutning är ett bra alternativ, speciellt om du eldar med ved i öppen spis eller liknade och är tvungen att bibehålla arean i skorstenen. Med vid eldning av ved i en modern spisinsats är användning av insatsrör är en mycket bra lösning. Nackdelen med glidgjutning är att trots vad som ibland påstås i detta forumet så krävs det mycket mer erfarenhet för att få ett bra resultat.

Att värma upp en skorstensstock tar ca 35 timmar i snitt med vedeldning och det är inte vanligt att man eldar på det sättet idag. Därför strävar man istället efter skorstenar med lite tröghet dvs blir uppvärmda snabbt. När man inte får upp värmen rejält i hela skorstenen så kyler den istället rökgaserna och följden blir det lättare kondens och detta bidrar till många problem med utfällning av syror i dagens samhälle. När man repererar med insatsrör så använder man vermikulit som är ett material med mycket hög isolerfaktor och då minskar man risken för kondens.

Har dragit några pipor med keramiskt bruk och det gick att lära sig det med. Sotaren var nöjd vid besiktningen. Hur länge det håller -det visar sig. Men det är inte särskilt svårt och man behöver inte mycket utrustning, men bruket är dyrt.