Hur gör ni med tuppen?

[drömmer]

Hej

Jag har precis läst tråden Hönsmatematik och började fundera. Mitt mål är ju som så många andra att bli självförsörjande på en gård i framtiden. Hur gör ni när hönsen och tuppen börjar bli gamla, eller när ni vill behålla en liten kyckling som får växa upp till höna?

Blir det inte inavel om man behåller samma tupp hela tiden?

[Amanda]

Har du en bra tupp, som gör det han ska, dvs. håller ordning i flocken, vakar över sina hönor, ser till att hans goda gener förs vidare... osv. osv. då kan du behålla honom i många år, ja hela hans levnad. Han kan säkert bli åtminstone 5 år.

Är din avsikt att få massor med avkommor varje år som du sedan tänker spara - då kanhända du får börja se upp!
 
Men, vad jag förstår är din avsikt att ha egen äggförsörjning och så, då kan du låta tuppen vara kvar, om han är frisk och kry, samt även behålla samma hönor i många år. De värper länge om de trivs och har hälsan.

Sedan beror det ju också på om tuppen är trevlig... det märker man snart. En ful och tråkig, elak en... vill man ju inte ha - när utbudet är så stort

Lycka till

[Anna]

Tänkte bara säga att en tupp (och hönorna också) kan bli betydligt mycket äldre än fem år. Inavel är ingenting man behöver oroa sej så mycket för i ett par led om det handlar om att man sparar hönkycklingar som sedan får gå med tuppen som är deras far. Värre är det med syskor. Man ska undvika att avla på syskon. Då går det mycket bättre med far/dotter. (Vad hemskt det låter, men det är det ju inte egentligen inte.) Vill man hålla sig ifrån inavel så tycker jag att det räcker att byta tupp med några års mellanrum om inga tecken på inavel visar sej förstås. Så länge man inte märker nå't som tyder på inavel behöver man inte lägga sej i det hela så mycket. Låt hönsen kläcka fram kycklingar och leva livet så länge de är nöjda med tuppen och friska.
Det bästa är nog att starta med en grupp höns och tupp som inte är besläktade. Då kan det gå många år innan man ens behöver fundera i dessa banor. Starta alltså inte med en besläktad grupp.

[Rosa]

Inavelsgraden vid släktskapsparning är

Far - dotterparning 25 %
Helsyskon parning 25%
Halvsyskonparning 12,5 %

Så det är mycket bättre att använda syskon (om de är halvsyskon) än att använda fadern!

Mvh Rosa

[Fred]

Tupparna har aldrig varit något problem för mig.

När jag och andra säljer kycklingar görs oftast de i s.k "straight run", alltså blandade/icke könsbestämda.

Ungarna säljs en dag gamla, några timmar efter kläckningen, vilket kan låta tidigt men grundar sig på att en nykläckt kyckling klarar sig utan mat och vatten utan att ta skada i tre dygn. Detta genom att kycklingen strax innan den kläcks "suger in" det sista av gulan i kroppen.
En dagsgammal kyckling ges/har därför bättre möjligheter till överlevnad av miljöomställningen än t.ex en veckogammal.

Hur som helst, många kycklingköpare vill inte ha kvar de kycklingar som blir tuppar, så det råder knappast någon brist på dessa, de är lätta att få tag i....oftast gratis.  

[Archibald]

Jag köpte två sussexkycklingar här i vintras, och nu tyder allt på att det är en höna och en tupp. jag har nog tänkt att låta dessa få en chans innan tuppstackarna får stryka på foten, för jag vill ha några sussexhönor till.

nu tänkte jag ett tag ha dessa två separerade från resten av flocken, men jag misstänker att det är en urdum ide, då jag säkert inte får ihop flocken med tupparna igen.....
de är ju än så länge goa vänner, men antar att de snabbt blir osams om de separeras, eller?
skall jag försöka bugga en bur direkt intill, så att de hela tiden ser, hör och luktar på varandra?

[Susanne]

Vad jag fått berättat för mig är att inavelsskräcken ställer till mer skada genom bytandet av höns i tid och otid än om man behåller samma grupp. Åtminstone gäller det våra lantraser, andra höns vet jag inget om. Men jag var själv också skeptisk till hur man kunde avla på samma grupp som far-dotter och far-dotterdöttrar osv, till jag stötte på begreppet "purging". Det går ut på att våra lantraser redan blivit utsatta för hård inavel med minskad kläckbarhet och allt annat som följer i kölvattnet med inavel. Flertalet djur tål inte denna starka inavel och dör ut, men av någon anledning har våra lantraser klarat den, och en utrensning ("purging") har skett av skadliga alleler eftersom det bara var de höns som saknade skräpgenerna som överlevde. Lantrashönsen är därför väldigt okänsliga mot inavel, men bara för den skull tål de inte inavel hur mycket som helst. Det beror säkert på vad man får för startgrupp, hur många tuppar man kan ha osv, hur länge det tar innan det är dags att ta in nytt blod. Det nya blodet kan man även ta in genom hönor, man måste inte nödvändigtvis byta ut tuppen även om det såklart är det mest effektiva.

[Archibald]

ingen som har erfarenhet av att separera en flock till två grupper med varsin tupp och sedan försöka få dem till en grupp igen?
orsak. jag kan ha dem i olika hägnader på sommaren, men de behöver vara i samma hönshus under vintern.

[Fred]

ingen som har erfarenhet av att separera en flock till två grupper med varsin tupp och sedan försöka få dem till en grupp igen?
orsak. jag kan ha dem i olika hägnader på sommaren, men de behöver vara i samma hönshus under vintern.

Jag kan ju bara tala om egna erfarenheter men så här har jag upplevt det.
Det är svårt att sätta ihop tuppar friktionsfritt.
Det fungerar ibland (särskillt då det handlar om en mycket ung och en äldre tupp) men det sker aldrig utan blodspillan. Jag har tre hönshus av vilka två är uppdelade i flera hönsutrymmen. Alltså fem flockar. Alla utom en flock har flera tuppar.

Flockarna har inga problem att dela utrymme utomhus när de är frigående, men det tar hus i helvete om en tupp från ena hönshuset försöker gå in i en annan tupps hus.

Mitt råd till dig, om du har möjlighet till det, är att låta tupparna ha kvar sina flockar och dela av hönshuset med några reglar och hönsnät på mitten.

mvh/Fred

[Archibald]

så stort är det inte....
orsaken till att jag vill ha dem separerade är att jag vill avla fram några sussexhönor till, men just nu går de i en flock där en marantupp är 'da boss' och lilltuppen lär ju knappast få komma till....
än så länge så lever de i harmoni, 'lillen' är ju bara 11-12 veckor. (men j-gt stor).
skall försöka bygga ett till litet hönshus och då kan de ju bo där i vinter, men som det är nu får de bo tillsammans.
skall jag bygga nytt så måste jag försöka få det någorlunda ljudtätt så de inte sätter igång och golfajtas hela nätterna långa.

[Bondmoran]

Finns det utrymme att dela av en liten bit till ena tuppen och ev en höna till sällskap så har du problemet löst. Utrymmesmässigt kan du göra en avdelning så golvytan inte tar så mycket i anspråk, så kan de andra hönsen utnyttja en del av utrymmet under.  

1-------------1
1                1
1 111  T+H 1      
        1111111          

Hälsar
Bondmoran