När jag växte upp så hade vi hönseri med gårdsslakteri. Jodå, det var tillåtet då för 40 år sedan i Sverige! Numera är reglerna så strikta att vi måste tillverka kycklingfilé i fabrik. Jag slaktar därför mina husbehovskycklingar på samma sätt som vi gjorde då, handgreppen sitter kvar. Det som förvånar mig är att många flår sina kycklingar/höns när man har småskalig uppfödning. Resultatet av en hemslaktad kyckling kan enligt mitt sätt att se det ge en minst lika snygg slaktkropp som kycklingfabrikens.
Från avlivning till uttagen färdig kyckling brukar bör det inte ta mer än 30-40 minuter, det är svårt att ta ur en kall kyckling. Viktigt är att slutligen kyla kycklingen snabbt. Därefter förvarar jag den svalt i cirka ett dygn innan jag packar den i påsar för frysen. Det finns en del ganska bra beskrivningar (
http://butcherachicken.blogspot.com/2007/09/introduction.html) hur man går till väga från USA. Där verkar det vara vanligare med husbehovskycklingar än här. (OBS: Det är inte tillåtet i Sverige att skära halsen av kycklingen utan att bedöva djuret).
De raser vi har i hobby är byggda litet annorlunda än fabrikskycklingen, exempelvis har de mindre bröstmuskulatur och mer ben. Många moderna recept är därför svåra att få att fungera med husbehovskycklingen utan att det blir segt. Däremot får man en mycket fylligare smak av det något mörkare köttet. Leta efter recept med längre tillagningstid, exempelvis Coq au vin, speciellt för äldre djur. Passa även på att ta vara på de delar som man numera har glömt bort: hals, hjärta, muskelmage och lever. Förr skickades alltid en påse med dessa med kycklingen.
Stycka kycklingen får man knappast lära sig numera, titta därför på en som faktiskt kan - Melker Andersson
. Missa inte att koka buljongen på skrovet! Jag brukar koka ihop buljongen ganska kraftigt och frysa i burkar.
