Hur är lönsamheten på köttdjur

[purex]

Vi funderar på att flytta till en gård och prova på att föda upp köttdjur. Hur många djur skulle man behöva för att få ut en lön som man kan leva på?
Vilket sätt är mest lönsamt? Att köpa in kalvar eller ha vuxna djur som man får kalvar ifrån?

[Grimla]

Lönsamt? inte  dikor i alla fall.

Täckningsbidrag1 2008 för ungtjur är  +2140 kr
Täckningsbidrag1 2008 för Diko är  - 303 kr

Så någonstans 200 tjurar gör 400 000 kr före skatt.

[Jonte P]

Ett standardsvar får bli: Det beror på.

Hur ser gårdens förutsättningar ut? Finns det billiga, funktionella byggnader eller måste du bygga nytt? Finns det gott om betesmark med högsta miljöersättningen och åkermark med relativt lågt värde men med möjlighet att producera billigt grovfoder? Tänker du sälja till slakteri eller själv ta hand om försäljning och ev förädling av köttet?

De allra flesta nötköttsproducenter i Sverige har inte nötköttsproduktion som enda inkomst. Det gäller även ganska stora besättningar. Detta säger väl något om lönsamheten tyvärr...

Tänk på att det kan bli sårbart att satsa på storskalig upfödning av inköpta tjurkalvar. Mjölkkorna minskar för varje år och att stå med halvtomt stall kan bli dyrt om det är frågan om ett nybygge.

Det är inte alltid så att stort = lönsamt.

[purex]

Ja, det verkar vara svårt att få någon lönsamhet inom lantbruk. Tanken är att vi skulle försöka få tag på något lantbruk vi kunde arrendera och då fick jag för mig att köttdjur skulle vara bra med tanke på att det inte är så mycket jobb som mjölkdjur.
Men hur man än vrider och vänder så kan man inte finna någon lönsamhet i lantbruk....

[soleskog]

Jodå, det kan finnas lönsamhet i jordbruk, men dikor är en jäkla svår kalkyl att få ihop. Höga EU-stöd på betena, är en väg som kan vara framgångsrik. Tillsammans med  billig stallperiod - tyvärr innebär det ofta mycket jobb i gamla byggnader. Eller mycket enkla, rationella byggnader. Fråga er runt bland lantbrukare med dikor, så kan ni säkert lära er mycket innan ni startar själva.

[bondelinda]

Att sälja köttet själv ger lite bättre intäkt men merarbete.
Dvs legoslakta på slakteri och sedan sälja det till personer i närområdet.

[Grimla]

Att själv ta återtag och sälja 100 ungtjurar= 32 ton kött
kräver ju väldigt mycket extra arbete och en ganska stor säljorganisation/marknadsföring. 

[purex]

Jag funderar på ett 100 tal djur i så fall. Det kanske man kan få en liten lön på, med tanke på att stödet var på 2100kr lite drygt. Och sedan får man väl lite för köttet om man säljer det till något slakteri?
Hur stor gård ska man leta efter om man ska ha så många djur?

[Grimla]

2100 kr är vinsten (i bästa fall) på varje slaktad ungtjur!

Under förutsättning att tjuren väger rätt (300 kg slaktad) och klassar sig rätt.

På 100 ungtjurar får du enligt kalkylen in 230 000 kr före skatt, sen skattar du minst 50% av det.

[Edgar]

Täckningsbidrag 1 är en ekonomisk term, innebär att man tar försäljningspriset och drar bort direkta kostnader för foder etc.

Dessa pengar ska då betala fasta kostnader, som stall, byggnader, din lön osv.

EU bidragen ingår inte i detta begrepp.

Edgar

[Grimla]

Täckningsbidrag 1 är en ekonomisk term, innebär att man tar försäljningspriset och drar bort direkta kostnader för foder etc.
Dessa pengar ska då betala fasta kostnader, som stall, byggnader, din lön osv.
EU bidragen ingår inte i detta begrepp. Edgar

EU bidragen* (dvs. Handjursbidraget) ingår i kalkylen  (täckningsbidrag 1)

Fasta kostnader som stall byggnader räntor är täckningsbidrag 2.
I ovan nämda fall hamnar då kalkylen på 1800 kr

Lön och avskrivningar hör till täckningsbidrag 3
Och då hamnar ungtjurskalkylen på -2000 kr

(*Gårdsstödet hör ju inte till Produktionsgrens kalkylen för Ungtjur
det är ju ett stöd för markskötseln som varierar från gård till gård)
(Bidragskalkyl från 2008)

[bondelinda]

Att själv ta återtag och sälja 100 ungtjurar= 32 ton kött
kräver ju väldigt mycket extra arbete och en ganska stor säljorganisation/marknadsföring. 

Oj, visste inte att det var så många vi pratade om...

[Falin]

Vi har 70-talet dikor, lika många ungdjur och så kommer ju kalvarna till frampå vårkanten. För att försörja dem jobbar vi båda borta... 
Nåja, nu har vi precis köpt loss gården efter att ha arrenderat, och bygger dessutom nya stallar till alla djur, så vi har lagt ut mycket pengar på en gång. Förhoppningen är att åtminstone en av oss ska kunna vara hemma om fem år eller så, och kanske gå ner på deltid innan dess.