Korsa gotlands får med finull?

[Tesla]

Är det någon som gjort det?
Funderade nästan på att göra det då jag skulle vilja ha lite mindre stickigt material att tova och spinna med, men fick mig en tankeställare idag då en jag träffade idag verkligen inte rekommenderade det.
Skulle tydligen inte bli nå bra, själv har jag ingen aning och är lite villrådig nu.

Tacksam för lite råd.

[MonaW]

Jag har korsningar gotland/finull. Jag har köpt mina får från ett ställe där man hade vita finull från början. Man tröttnade på att de fick så många lamm och skaffade några gotlandstackor och en gotlandsbagge, som även fick betäcka finullstackorna. Man har sedan satsat på gotlandsrasen, alltid haft renrasiga gotlandsbaggar och efter fyra generationer har korsningstackorna blivit "renrasiga gotlandsfår" (enl Elitlamm och gotlandsfårsföreningen). Faktum är att även de linjerna, som kommer från finullen har mycket fin ull och päls. Det enda avsteget är att ibland föds ett vitt lamm i gruppen. Dock är det så att även de har väldigt fin ull och päls. Dessutom är de fantastiska mödrar. Om man dömer efter den fårbesättningen så går det utmärkt att blanda så. Fårägaren har satsat på just fina skinn och därför alltid valt baggar med bra ull.

[Henning]

Det är spännande med korsningar. De vackraste matt
skinn jag sett var korsningar mellan rya och gotland. ullen blir lite kortare med finullskorsningar. Tänk på att lammullen är annorlunda och lämpar sig mer för spinning än tovning. Sparar du korsninglammen till tackor blir ullen grövre och fjälligare och är mer lämplig för tovning. Frägan är vad du ska betäcka korsningstackorna med. Jag föreslår gotland men råder dig att inte behålla lammen efter korsningstackorna. Att korsa med rasrena djur ger oftast enhetlig avkomma men nästa generation blir mer oförutsägbar.

[Tesla]

Lite av tanken har varit att korsa in finull i mina gotlandsfår, spara tacklamm och fortsätta med finull på dom osv. Så att det slutligen blir finull eftersom det är just ullen jag är ute efter. Men blir lite kluven på att blanda just då finullen får så många lamm och sen är ju gotlandsfåren väldigt fina. Kanske jag ska uthärda stickiga tovesockor, man kan ju blanda i finull i sånt oxå iof så blir det kanske bättre.
Finull kanske är himla tråkiga får  Nån som vet hur finull funkar med vallhundar?

[Mushi]

Jag tycker du ska avla på dina gotlandsfår! Satsa på bra gotlandsbaggar med silkig och glansig ull, och ta hjälp med mönstring för att välja ut de bästa livdjuren. Bra gotlandsfår har inte stickig ull. Finull har de förstås inte, knappast lämpliga för att tova underkläder, men det tror jag inte du får genom några generationers korsningsavel heller. Precis som med gotlandsfåren så har de bästa finullsfåren selekterats hårt efter bestämda mål under många många år, kvalitetskillnaden är stor på olika individer och besättningar. Är det finull du helst vill ha, överväg åtminstone att köpa livdjur från en bra besättning och börja om med bra avelsmaterial. Att få bra kvalité på "uppkorsade" djurs ull måste ju vara bra mycket svårare än om man utnyttjar de många år av avelsarbete som redan gjorts av andra..

[javill]

Tänkte säga det samma som ovanstående. Jag har gotlandsfår och deras ull är verkligen inte stickig.

[Fåraherden]

Går utmärkt. Får fina lamm, fin ull, blir utmärkta moderdjur. Tror finull är en bra bas för korsningar överhuvudtaget. Speciellt om man gillar att få många lamm när som helst på året.
Har själv aldrig jobbat med ullen, men skinnen blir mycket fina.

Har korsningar med finull som fått sex lamm på ett år (två lamningar). Det kanske inte håller i längden, men det säger en del om egenskaperna.

[Tesla]

Har bestämt mig nu, håller mina gotlandsfår renrasiga. Får bli en fin bagge nästa år, för iår har jag inte lyckats få tag på nån.

[Henning]

Kloka råd Mushi ger.

Att byta ras med hjälp av genomgående korsning i fyra generationer gick bra i fårkontrollen innan -95. Efter EU-inträdet har vi anpassat oss till hårdare regler. Det är de gamla liberala svenska reglerna som gjort att ffa finull klyver ut en hel del individer med oönskade rasegenskaper t.ex. lång ullig svans, stora öron, glanslös behåring på huvud och ben och sist men inte minst förekomst av stickiga dödhår i ullen. Köttrasinslaget i finullsrasen märks på andra sätt också men föreningen har gjort ett bra jobb tillsammans med riksdomarna för att premiera de mest typiska baggarna. Motsvarande problem finns i gotland och rya också men i mindre omfattning.

Vissa av allmogeraserna har individer tydliga spår av andra raser och det är väl snart dags att införa en baggbesiktning som gutefårfolket så framgångsrikt har gjort.

[Birgit]

Baggbesiktningen hos gutarna är inte enbart av godo Henning. Har själv bevistat ett flertal. Allt är upp till vad baggbesiktigaren anser är ett vackert djur. Har sett dessa personer dömma ut avelsdjur, för att svansen är någon cm för lång (det är antalet kotor som avgör om det är en lång, eller kort svans - inte utformningen på svansen), öronen felplacerade! fel pälsstruktur osv. Då är man farligt ute, när man har en ras som ska bevaras så ursprunglig som möjligt. Det gör också att man rensar bort genetiskt viktigt material för att uppnå skönhet .

Korsar man bort finull blir man ju av med bidraget för djuren och precis som du säger Henning, det är ett oskick med annan inkorsning i rasen. Det tar betydligt mer än tre generationer för att slippa överraskningar på den fronten.

Har själv jobbat mycket med pälsull och upplever den inte som stickig (såna individer finns också). Detta trots att jag varit finullsmänniska i många år. Fast pälsskinnen är ju mer användbara än finullsskinnen? Finullsskinn har en tendens att filta sig när man använder dem ofta. Framförallt de mer finfibriga.

Så det viktiga är vad man vill ha ut av fårägandet! Bestämma sig för det och jobba vidare i den riktningen. Sedan kan man ju naturligtvis köra en finullsbagge på pälsfåren något år och slakta alla avkommor om man vill testa ull- och skinnegenskaper.