"Dåliga" mödrar

[vallhunden]

Jag hade för ca 15 år sedan en tacka som när hon lammade första gången inte ville ha sitt lamm. Jag behöll henne och lade på henne ett år till, eftersom det var i början av uppbyggnaden av besättningen(Gotlandsfår). Nästa år fick hon 2 lamm och ville endast ha ett av dom. Hon fick åka samma höst.

Eftersom det ena tacklammet var så fint behöll jag det. Jag frågade en fårkompis om hon trodde att lammet skulle bli likadant. Hon svarade, nej, det behöver ju inte visa sig i första generationen...

Åren gick och jag har oftast haft någon tacka varje år som inte velat ha sitt lamm, jag har då dragit slutsatsen att det handlat om att någon annan tacka har kommit åt att slicka på lammet innan jag har fått in tacka och lamm i en box. Detta beteende är ju baksidan på myntet, när det gäller bra modersegenskaper. "Inget annat lamm ska få min mjölk, utom mina egna."

För några år sedan stod jag och tittade på en av dessa tackor som jag bundit upp för att hon inte ville ha sitt ena lamm. (Det brukar ta 10-14 dagar innan de accepterar lammet)
Jag tyckte att det var något som såg förbaskat bekant ut med hela hennes utstrålning, så jag gick in och tittade igenom alla mina fårjournalsböcker. Jodå, det var tredje gången hon stod uppbunden, vartannat år hade det hänt. Vad hade hon för härstamning tänkte jag? Kollade igenom och hittade att den ursprungliga tackan var mormors mor till henne...
Hon fick förstås också åka lastbil den hösten.

Är det någon som har liknande erfarenheter?

[javill]

Har inte hunnit så långt som du ännu.  Men, ifjol hade jag en tacka som bara ville sitt ena lamm. Det andra ville hon inte ha. Hon hade lämnat det redan på morgonen och jag hittade vid lunch. När jag visade tackan lammet så svarade hon det när det ropade och det gick bra när hon luktade på henne på huvudet. När hon luktade henne i rumpan så puttade hon bort henne. Lammet var tvekönat och jag vet inte om det var därför mamman inte ville ha det? En annan tacka lammade senare samma kväll och jag försökte  få henne att acceptera det bortstötta. Hon fick mer eller mindre bada i fostervatten och hinnor och annat klet från den andra tackan. Presenterade lammet innan hon klämt ut sitt eget första lamm men, icke. Luktade i rumpan och bort.

Det ska bli intressant att se hur det går för tackan som stötte bort i år. Det var hennes första lamning förra året. Tror att hon är dräktig med två. Ser väldigt rund ut i alla fall.

[Klipparn]

tackor som krånglar vid lammning  får ett kryss i boken = biljett till hösten .
ungtackor får en extra chans..

[agge]

tackor som krånglar vid lammning  får ett kryss i boken = biljett till hösten .
ungtackor får en extra chans..

Jag använder också den modellen.
De flesta av ungtackorna blir bra även om de krånglar vid första lamningen tycker jag.

[Fåraherden]

Jag tycker nog också jag rätt tydligt kan se att både dåliga och bra mödrar nedärver sina egenskaper. Försöker slå ut dem. Precis som du är inne på verkar det ibland hoppa över en generation. Jag har också en känsla av att de dåliga modersegenskaperna verkar förstärkas. En tacka som har svårt att ta hand om lammen föder tackor som får ännu svårare osv

Vi har också ett knep vi brukar ta till som faktiskt påfallande ofta verkar fungera, när man väl står där med en tacka som inte vill ta sig an ett eller flera av lammen. När man väl fått in tackan och lammen i en box brukar stoppa in en av våra hundar i boxen. Bara ett ögonblick och givetvis under full kontroll. Vi har en hund som är rätt påflugen och närgången. Det brukar faktiskt trigga igång tackans moderkänslor ordentligt. Man måste vara påpasslig, ofta försöker tackan i detta läge attackera hunden.

Som allt annat lärde jag mig detta av en gammal får-gubbe.

[vallhunden]

Jag har också försökt den modellen, men det funkar bara så länge hunden är där, på mina tackor.
Däremot har jag nu lärt mig att tackan aldrig ska få en chans att jämföra lammen. Ser man att hon inte tänker ta ett lamm, vänta inte för länge då. Sen ska hon stå så att hon aldrig har chans att lukta på lammen. Man kan också pröva och ta bort det populära lammet och lämna henne med det som  hon inte gillar.

Tackan jämför enligt följande: 1.Fint, underbart lamm. 2. Hemskt lamm. 3. Fint underbart lamm. 4. Hemskt lamm. 5. Sen stångar hon. Proceduren upprepas tills hon vet exakt vilket lamm det är som hon inte vill ha, sen är det kört.

Jag tycker att Knarrhults adoptionsgrindar är suveräna, för då kan hon inte lukta på lammen. Det förkortar proceduren med uppbindning med 3-4 dagar...

När lammen sover tillsammans då börjar de få samma lukt och då är man på rätt väg.
Sen när man släpper loss tackan så ska hon och lammen direkt ut i flocken. Då finns det lamm som är ännu hemskare där, så chansen att det lyckas är betydligt större då!!!

En gammal fårbonde från England tipsade mig om att man kan också lägga lammen i en pappkartong och bära dom ut och in till tackan för matning. Jag har förstått att detta är den snabbaste vägen, men ack så jobbig, eftersom de behöver mat ofta.

[elf]

tackor som krånglar vid lammning  får ett kryss i boken = biljett till hösten .
ungtackor får en extra chans..

Den varianten kör vi också 

[MonaW]

Jag tycker att Knarrhults adoptionsgrindar är suveräna, för då kan hon inte lukta på lammen. Det förkortar proceduren med uppbindning med 3-4 dagar...

Förlåt min okunnighet. Jag har en tacka som står uppbunden, bara med halsband och rem, så hon kan lukta på lammen. Hon försöker fortfarande stånga bagglammet, men får ju ingen kraft i det, när hon är bunden. Men om hon står med en grind och inte alls kan lukta på sina lamm, känner hon igen dem då när hon kommer loss? Man skulle kunna tro att även de blev "hemska" lamm för henne då.

[vallhunden]

"Förlåt min okunnighet"

Självklart! Om man inte frågar får man inga svar och kan lära sig mera! Jag plågar alla med frågor, när jag har en chans!!!

Eftersom tackan och lammen står i en box tillsammans (för det gör de väl?) så kommer de att ha samma lukt när de sen släpps ut. Lammen brukar ligga tillsammans och ofta också brevid tackan. Du behöver inte vara orolig för det!

[Birgit]

Jag hade också problem med "dåliga" mödrar på mina finull ibörjan. Lamning inomhus, avskiljda i boxar osv. Eftersom jag också var i ett uppbyggnads-skede så fick de gå kvar. Vissa var hemskt irriterande. Naturligvis behöll vi även alla tacklamm då.
Efter vi började med utelamning upphörde problemen! Tackor som strulat var hur duktiga som helst. De var också mer vaksamma och skyddade lammen mot faror och andra tackor också. Något jag inte märkte inomhus.
Min fundering är: att det kan vara vårt sätt att hålla fåren på som är problemet, inte fåren. Vi ger dom en onaturlig miljö och förväntar oss att de ska bete sig naturligt. Ute söker de upp en lämplig plats att föda på.
Dessutom får du mer problem med tackor som får många lamm, men även där är oftast tackan intelligentare än oss. Hon inser att tre o fyra lamm inte funkar, så oftast väljer hon två stora o pigga lamm. Resten får klara sig bäst de vill om hon inte rent stöter bort dem. Det är fråga om överlevnadsstrategier inte dumhet. En tacka har två spenar = två lamm. Så jag tror inte deras mattekunskaper räcker längre än till två.
Överlag är det fel att klassa i bra eller dåliga modersegenskaper. I förhållande till vad? Moderna mänskliga aspekter eller ur djurens inbyggda instinkter?
Precis som med det tvekönade lammet, så tror jag djur är duktiga på att upptäcka fel och svagheter hos sina avkommor också. Har upplevt det både med hundar och katter också att de stöter bort ungar och vi inte förstår varför, så vi tvingar på dom ungen, stödmatar osv. för att upptäcka att det var nåt fel senare.
Min teori är att störa djurens beteenden så lite som möjligt och lita på att de vet vad som är rätt. För så länge du inte till 100% förstår vad djuret gör och varför, kan du heller inte dra någon slutsats.
Sedan är det upp till var och en att avgöra vad som funkar hos en själv. Men fundera gärna på vad som kan göras mer fårvänligt i samband med lamning osv. i förhållande till fårs beteenden och behov.

[hustran]

Det tycker jag var ett klokt inlägg.

[vallhunden]

Jag håller med att det var mycket klokt i Birgits inlägg!
Sedan jag gått över till utomhuslammningar, har jag heller sällan det problemet. Det händer någon enstaka gång, ibland beror det på att lamm och mor på något vis blivit åtskilda. Lammet har försvunnit bakom en sten, eller irrat bort sig medans nästa lamm kommer ut.  Jag tror också på att tackor känner om det är något fel på sina lamm! Många gånger så visar det sig att det lamm som man försökt så ihärdigt att rädda, hade fel som gjorde det "inte livsdugligt".

Trots detta så ser jag att vissa tackor inte har den instinkt som krävs för att vara en god mor...

[Mångsysslare]

Birgits inlägg låter klokt! Vi har nästan bara haft utelamning då fåren har en ca 1/2 ha hage (alternerar mellan 2 pga parasiter) som vinerhage. Det fungerar oftast mycket bra, men det händer självklart ibland att något lamm kommer från tackan och då får man ett flasklamm. Men har bara det första dygnet gått och allt är ok så brukar det gå bra sedan om det inte är något fel på lammen. Och jag är lite sjåpig så jag brukar kika väldigt mycket på dem i lamningstider.