Är detta fullt tekniskt möjligt eller är det inte?

[Misse]

I min tanke ingick någon billig personbilsdieselmotor. Och en liten tank på nån kubik eller 2   

[pålle]

I min tanke ingick någon billig personbilsdieselmotor. Och en liten tank på nån kubik eller 2   

   Du ska då vara en värsting  men lycka till

[pålle]

Arpp ro på  motorer  så borde det väll vara bättre att ha en motor med regulator på typ tracktor motor eller båt motor  i stället för bil motor    fast det beror väl kanske på hur stor generator man har har

[torbjorn]

Arpp ro på  motorer  så borde det väll vara bättre att ha en motor med regulator på typ tracktor motor eller båt motor  i stället för bil motor    fast det beror väl kanske på hur stor generator man har har

Ska man använda en förbränningsmotor för att driva en generator så behövs det ALLTID varvtalsregulator. Om man använder en personbilsdiesel så har även den en regulator inbyggd i insprutningspumpen, men den reglerar oftast bara tomgångs- och maxvarvtal. I det fallet är det enklast att ställa om maxvarvtalsregleringen så att den reglerar på rätt varvtal för den generator man använder (om man vill få ut 50 Hz växelström och har generatorn direktkopplad till motorn så blir det 3000 varv/min för en tvåpolig generator respektive 1500 varv/min för en fyrpolig generator).

[pålle]

Ska man använda en förbränningsmotor för att driva en generator så behövs det ALLTID varvtalsregulator. Om man använder en personbilsdiesel så har även den en regulator inbyggd i insprutningspumpen, men den reglerar oftast bara tomgångs- och maxvarvtal. I det fallet är det enklast att ställa om maxvarvtalsregleringen så att den reglerar på rätt varvtal för den generator man använder (om man vill få ut 50 Hz växelström och har generatorn direktkopplad till motorn så blir det 3000 varv/min för en tvåpolig generator respektive 1500 varv/min för en fyrpolig generator).

  Oki Tack

[take]

ja då är dom ju av mindre modell då och inte en mindre båtmotor typ för sånt släpar man ju inte framåt tillbaks  hur som hällst

Jag använder inte båten när det är is så det gör inget att den inte går på frityrolja vintertid,

[--Nybyggare i Portugal--]

Vi har erfarenhet av 5 års boende med endast solceller som tillverkare av vår hushålls el. Vi har kylskåp på när solen skiner inte annars. Det kan vi inte p g a för liten batterikapacitet.

Vi har, en på Claes Ohlson inköp energimätare, så vi vet exakt varje apparats effekt i watt. Mycket viktigt om man lever off-grid. Går ej att vara utan.

Vårt kylskåp ett A+
Effekten varierar beroende på väderlek mellan 75-85 watt. Alltså i medeltal 80 watt per timme. I startögonblicket, och detta är viktigt, är effekten som högst ca 1.000 watt. Man måste alltså dimensionera inverten för pikar. Kylskåp har en extrem hög pik, något att tänka på.

Här har jag översatt, vår portugisiska solenergileverantörs, förslag på paket. Gjort efter portugisiska förhållanden men ger ett bra hum ändå.

http://www.portugal-alentejo.se/?page_id=2480

[torbjorn]

Effekten varierar beroende på väderlek mellan 75-85 watt. Alltså i medeltal 80 watt per timme. I startögonblicket, och detta är viktigt, är effekten som högst ca 1.000 watt. Man måste alltså dimensionera inverten för pikar. Kylskåp har en extrem hög pik, något att tänka på.

Man kan inte ange en effekt i watt per timme, möjligen skulle en effektderivata (alltså ändring av effekten per tidsenhet) kunna anges på det sättet.
Däremot kan man säga att om medeleffekten under en timme är 80 W, så är det likvärdigt med att energiförbrukningen under en timme är 80 Wh, alltså 0,08 kWh.

Om man lämnar ett kylskåp igång under längre tid så att det får kylas ner så långt att termostaten slår av och sedan börjar arbeta intermittent så blir medeleffekten betydligt lägre.  För några år sedan mätte jag på ett fullhögt Electroluxkylskåp tillverkat 1963 eller 1964 under en veckas tid, det hade medeleffekten 26 W! Och det var ändå gjort långt innan folk började bekymra sig om kylskåps energiförbrukning. Moderna kylskåp med energiklass A+ eller bättre har ofta inverterstyrd kompressor, de anpassar sig själva till kyleffektbehovet genom att sänka kompressorns varvtal när skåpet har nått ned till rätt temperatur och först när de går i den moden är de så energisnåla som förväntas. Om man slår av och på ett sådant kylskåp manuellt så att kompressorn varje gång måste gå för fullt för att kyla ner snabbt, så blir energieffektiviteten inte alls så bra som klassningen antyder.

Man bör komma ihåg att många billiga energimätare inte tar hänsyn till lastens effektfaktor eller övertoner utan de mäter s k skenbar effekt/energi som borde anges i VA eller kVAh men presenterar den ändå som aktiv effekt. Det innebär att för laster med låg effektfaktor, som t ex många kylskåp, visar en sådan energimätare ett värde som är mycket högre än verklig effekt.
Ett bra sätt att ta reda på om den energimätare man har är sådan, är att mäta effektförbrukningen hos en enkel lysrörsarmatur utan faskompensering (alltså en traditionellt gjord sådan med reaktor + glimtändare). Om energimätaren visar en effekt som är 10-20 % över lysrörens märkeffekt så tar den hänsyn till effektfaktorn, om den visar betydligt mer så tar den ingen hänsyn. Om lysrörsarmaturen har faskompenseringskondensator kan man prova att koppla in och koppla ur den, då ska energimätarens visning av aktiv effekt inte förändras.

[Ante-ante]

Man kan inte ange en effekt i watt per timme, möjligen skulle en effektderivata (alltså ändring av effekten per tidsenhet) kunna anges på det sättet.
Däremot kan man säga att om medeleffekten under en timme är 80 W, så är det likvärdigt med att energiförbrukningen under en timme är 80 Wh, alltså 0,08 kWh.

Om man lämnar ett kylskåp igång under längre tid så att det får kylas ner så långt att termostaten slår av och sedan börjar arbeta intermittent så blir medeleffekten betydligt lägre.  För några år sedan mätte jag på ett fullhögt Electroluxkylskåp tillverkat 1963 eller 1964 under en veckas tid, det hade medeleffekten 26 W! Och det var ändå gjort långt innan folk började bekymra sig om kylskåps energiförbrukning. Moderna kylskåp med energiklass A+ eller bättre har ofta inverterstyrd kompressor, de anpassar sig själva till kyleffektbehovet genom att sänka kompressorns varvtal när skåpet har nått ned till rätt temperatur och först när de går i den moden är de så energisnåla som förväntas. Om man slår av och på ett sådant kylskåp manuellt så att kompressorn varje gång måste gå för fullt för att kyla ner snabbt, så blir energieffektiviteten inte alls så bra som klassningen antyder.

Man bör komma ihåg att många billiga energimätare inte tar hänsyn till lastens effektfaktor eller övertoner utan de mäter s k skenbar effekt/energi som borde anges i VA eller kVAh men presenterar den ändå som aktiv effekt. Det innebär att för laster med låg effektfaktor, som t ex många kylskåp, visar en sådan energimätare ett värde som är mycket högre än verklig effekt.
Ett bra sätt att ta reda på om den energimätare man har är sådan, är att mäta effektförbrukningen hos en enkel lysrörsarmatur utan faskompensering (alltså en traditionellt gjord sådan med reaktor + glimtändare). Om energimätaren visar en effekt som är 10-20 % över lysrörens märkeffekt så tar den hänsyn till effektfaktorn, om den visar betydligt mer så tar den ingen hänsyn. Om lysrörsarmaturen har faskompenseringskondensator kan man prova att koppla in och koppla ur den, då ska energimätarens visning av aktiv effekt inte förändras.

Som sagt har räknat med just pikarna (tror jag) genom att överdriva effekten från citatet bättre för mycket en för lite. så en inverter på 1500watt borde räcka till just kylen.

Övrigt så vill man ha ved spis alt gasol spis och lampor o sånt ska gå på 12 volt och tyngre utrustning ska gå på 24 volt till en omvandlare

Och ett reserv aggregat på bensin/diesel som man kan använda till tvätt maskinen och extern laddning av batteri packet som ska ligga på runt 1000Ah så man borde klara sig året runt med elen.

Värmen då? Kakel ugnar eller pellets brännare(bättre verknings grad) har jag läst, alt ved kamin. 

Alternativt till 12v belysning är fotogen lyktor samt fotogen lampor som man hadde förr i tiden, samt att dom tillför lite värme. Tycker att man talar allt för lite om fotogen/gasol användningen.

[torbjorn]

Man bör komma ihåg att pellets är ett betydligt dyrare bränsle än ved per energienhet räknat, även om det har en del bekvämlighetsfördelar.

Fotogen och gasol är också förhållandevis dyra och dessutom är ju de fossila bränslen som dels måste importeras och dels av klimatskäl bör användas så litet som möjligt.

[Ante-ante]

Man bör komma ihåg att pellets är ett betydligt dyrare bränsle än ved per energienhet räknat, även om det har en del bekvämlighetsfördelar.

Fotogen och gasol är också förhållandevis dyra och dessutom är ju de fossila bränslen som dels måste importeras och dels av klimatskäl bör användas så litet som möjligt.

Jo jag vet att pellets är bra dyrt för en pall. är det inte som diesel mot bensin att pellets räcker längre och ger bra värme mot ved?? Då hänger jag med varför det inte talas om så mycket på gasol/fotogen.