En Alternativ Valuta

[Jerker Nordlund]

Inledning

Jag har tidigare i den här tråden skrivit om möjligheten att konstruera lokala valutor. Läsarna på tråden har då främst koncentrerat sig på att bemöta förslagets skatteeffekter, varför jag nu gör ett nytt, mer konkret försök att påvisa hur en alternativ valuta skulle kunna stimulera det lokala näringslivet, eller en social gemenskap som den som utgörs av mängden Återprenumeranter.

Sammanfattning

En valutaförening bildas av krets av leverantörer, vilka bygger upp en varupool som bas för valutan. Valutan säljs som ett presentkort, vilket kan lösas in i varor eller fortsätta cirkulera bland kretsen av kunder och leverantörer. De SKR som tillförs systemet används som en buffert eller som lån till leverantörerna för att förbättra deras investeringar. Alternativt kan valutaföreningen besluta att stödköpa varor från leverantörer vilka byggt på sig större lager än de kan realisera för stunden.


Förslaget i detalj

Ett exempel på genomförande med räkneexempel för att visa hur en decentraliserad försäljning av presentkortsvalutan skulle kunna slå för olika leverantörer

En ekonomisk förening bildas av ett dussintal producenter aktiva på Alternativ. Varje användare erbjuder till föreningens medlemmar ett visst antal varor för försäljning så att föreningen får en varukorg att tjäna som fot för valutan.

Ex.

Jerker Nordlund 100 burkar honung á 50 kr styck
Petter                100 dussin ägg á 25 kr dussinet
Alternaiv            100 st tvålar á 10 kr styck

osv osv.

Mängden varor innebär enbart ett löfte om årlig produktioon - inte en faktisk varumängd som skall levereras till något lager.

Utifrån storleken på varukorgen trycks en valuta upp i formen av ett presentkort på 50 kr. På presentkortet specifieras vilka varor som kortet är inbytningsbart mot. En burk honung, eller 2 dussin ägg eller 5 tvålar osv osv. En tilläggsinformation som utgår är en adresslista över leverantörer, affärer eller kanske en höstfest där varorna kan inlösas.

Nu får varje leverantör i systemet rätt att köpa presentkort av föreningen för att stimulera spridningen av valutan. Det kan gå till på följande vis.

En "valutastock" på 5 000 presentkort trycks upp. Total kostnad 2500 kr  på en valutamängd motsvarande 250 000 kr, vilket ger en administrationskostnad för valutan på 1 %.

Låt oss nu anta att systemet har 10 st leverantörer. Varje leverantör åläggs nu att köpa 100 presentkort var av systemet för 10 kr styck. Kostnaden per leverantör blir 1 000 kr och intäkten för föreningen 10 000 kr. Från detta skall 2 500 kr i omkostnader dras. Resterande summa på 7 500 kr används som en valutabuffert.

Varje leverantör har nu rätt att sälja eller ge bort presentkorten till kunder, vänner och bekanta. De är fria att sätta pris själva, men rekommenderat pris är 50 kr per kort. Köparna/mottagarna av korten får reda på villkoren för inlösen, samt uppmanas att själva använda presentkortet som ett bytesmedel i affärer med andra alternativare. Den person som har köpt presentkortet behöver inte vara samma som löser in det och det behöver inte lösas in på samma ställe som det är köpt. Förhoppningsvis finns nu 1 000 alternativa presentkort på 50 kr styck ute i omlopp.


Tänkbar utveckling

Efter ett par månader visar sig följande:

Jerker har varit väldigt aktiv på att sälja kort, men inte löst in så många av dem mot honungsburkar.

Alternaiv har varken sålt så mycket burkar eller tvålar och sitter med 50 kort över.

Petter har sålt en jädrans massa ägg mot presentkort som andra har sålt och vill nu lösa in dessa.

Läget är följande:

Jerker vill köpa 100 nya kort att sälja till sina kunder

Alternaiv vill lösa in 50 kort som hon inte får sålda.

Petter vill lösa in 200 kort som han har sålt ägg för.

De tre frågorna löses på följande sätt:

1) Jerker får tillåtelse att köpa ytterligare 100 kort för 25 kronor styck, vilket ger valutaföreningen en intäkt på 2 500 kr.

2) Alternaiv får vänta med att lösa in sina kort till föreningens årliga höstavstämning.

3) Petter får lösa in 100 av sina kort för 50 kr styck och får 5000 kr av systemet, vars buffert nu minskats till 5 000 kr.

Höstavstämningen

Vid höstavstämningen visas följande resultat:

Förutom de ursprungliga 1000 presentkorten har ytterligare 2 000 presentkort beställs av medlemmarna till det högre priset av 25 kr per kort. 1000 kort har även inlösts av medlemmarna i förtid.

Föreningens intäkter är därmed:

10 000 kr (grundkorten)
50 000 kr (extrakorten)

60 000 kr (summa)

Föreningens utgifter har varit:

2 500 kr   (produktions och administrationskostnad)
50 000 kr (i förväg inlösta kort a 50 kr stycket)

52 500 kr (summa)

Föreningens behållning vid årsredovisningens början:

7 500 kr

Dessutom finns 2000 presentkort ute i cirkulation, fördelade antingen på de olika medlemmarna , eller på kunder som inte har löst in sina presentkort i varor.

Vid avstämningen bestäms följande:

1) Varje återstående presentkort skall lösas in av systemet till en kostnad av 48 kr styck. Detta ger systemet en intäkt på 2 kr per oinlöst kort, vilket täcker årets kostnader på 2 500 kr, samt ger möjlighet att budgetera kostnader för kommande år på 1 500 kr.

2) Varje medlem skall till systemet betala en summa av 50 kr för varje presentkort han/hon har löst ut, minus den kostnad som personen redan har betalt för korten.

För våra tre exempelmedlemmar får detta följande konekvenser:

Jerker har beställt 200 kort av föreningen och har för dessa betalt 1000 kr + 2 500 kr = 3 500 kr. Jerker skall därför till föreningen betala 10 000 kr - 3 500 kr = 6 500 kr.

Alternaiv vill nu lösa in sina 50 osålda kort. hon får för dessa 48 kr * 50 =  2 400 kr. Samtidigt skall hon restbetala 5 000 kr - 1000 kr = 4 000 kr för de kort hon har löst ut.  Nettoeffekten är att Alternaiv skall betala 1 600 kr till systemet.

Petter sitter på ytterligare 200 kort han vill lösa in. Han får för dem 48 kr * 200 = 9 600 kr. Dessutom skall han likt alternaiv dra av 4000 kr i restkostnad för de kort han beställde från början.

Vid slutavstämningen vidar det sig att det inlämnats 228 kort mindre än vad som medlemmarna har köpt ut. Dessa kan ha tappats bort av någon leverantör eller ligga i fickorna hos kunder som köpt presentkort men inte löst in dem. Dessa ger en kapitalförstärkning till systemet på    
228 * 48 kr = 10 944 kr, vilka läggs upp som en kapitalbuffert till nästa år.

Medlemmarna får nu beställa valfritt antal nya presentkort för kommande år á en kostnad av 10 kr för de första 100 korten och 25 kr för de nästkommande. Leverantörer som så önskar får lämna systemet eller ändra den utlovade mängden varor att erbjuda till systemets varukorg.

Slutsats och effekter.

Förhoppningsvis har den alternativa presentkortsvalutan lett till ökad handel för de ingående leverantörerna, samt stimulerat till byteshandel mellan återprenumeranter m fl som kunnat använda presentkorten istället för svenska kronor som bytesmedel.

För våra tre exempelmedlemmar har resultatet varit följande:

Jerker har inte sålt så många honungsburkar som han trodde, men han har sålt väldigt många kort, vilket gav honom en kapitalförstärkning och därmed "gratislån" under de kostsamma sommarmånaderna.

Alternaiv kom inte in i systemet på dert sätt som hon trodde, men har i alla fall lyckats sälja några presentkort och tvålar, så hon överväger hur hon skall göra med sitt deltagande inför nästa år.

Petter har sålt en jädrans massa ägg och fått ligga ute med pengar för dem. Han tycker att det har varit omständligt att behöva byta in presentkorten mot kontanter och är lite missnöjd över det. Samtidigt har han märkt att många nya kunder har sökt sig till honom tack vare presentkort som Jerker och andra har sålt, vilket lett till många värdefulla kontakter och kanske även ökad omsättning. Så till kommande år bestämmer han sig för att hålla 50 hönor till. Men sen får det räcka.

Alla eventuella skatteeffekter i systemet ligger hos de enskilda leverantörerna. Det är alltså deras sak att redovisa sina förehavanden till skattemyndigheterna. Valutaföreningens eget resultat är en vinst för året på 4 000 kr - 2 500 kr = 1 500 kr och den kan säkert fonderas eller periodiseras på något fiffigt sätt för att minimera vinstskatten, vilket dock inte verkade vara majoriteten av debattörernas första målsättning

[Jerker Nordlund]

Putt, Putt

Förslaget nu reviderat med en sammanfattning för att öka förståelsen av det.

[Johannes]

Inte dumt det där!
Men skulle inte våra löner och bidrag kunna gå in till en återbank med andra kriterier än det vanliga bankväsendet har för att komplettera dina ideer så att vi kan få möjlighet att skaffa ställen på landet och förbereda oss för framtiden.Annars blir väl det här bara en förlängd arm av klasssamhället och tryggar era privilegier-ni som redan har.

[Jerker Nordlund]

En annan bra sak med att göra egna pengar vore att kunna vägra ta emot svenska kronor som ersättning för varor och tjänster.

-"Nej tack - jag tar inte emot kronor, bara Alternativa Klöver. Jag tror inte på valutor skapade genom skuldsättning"

Att kunna göra det måste vara det yttersta tecknet på rikedom...

[Suresh]

Puttar här upp idén om att framställa en komplementär alternativvaluta och tillfogar samtidigt lite Wikipedia-inläsning på området.

http://en.wikipedia.org/wiki/Complementary_currency

En alternativvaluta baserad i faktiska produkter skulle kunna bli en riktigt bra investering i en tid då inflationen hotar att börja skena.  

[Jerker Nordlund]

Puttar här upp idén om att framställa en komplementär alternativvaluta och tillfogar samtidigt lite Wikipedia-inläsning på området.

http://en.wikipedia.org/wiki/Complementary_currency

[Jerker Nordlund]

Här en websajt som är duktig på att producera egen lokal valuta med 100 % täckning.

http://www.presentkorttorget.se/

Steg 2 är bara att få valutan att börja cirkulera istället vör att växlas in mot varor på en gång...

[Bo]

kan man låna ut dem till någon som då får betala tillbaka motsvarande och lite till. Mer ju längre han dröjt med återlämnandet.

Jag är säker på, att om ränta avskaffades, skulle den uppfinnas på nytt.

[Suresh]

Inte ens med den noggrannaste lagstiftning kan man förhindra folk från att begå brott.

Men med en logisk och konsekvent rättsordning som skapar tillit kan man förhindra kriminaliteten från att bli norm.

Problemet med hamstring av bytesmedel löser man genom att ålägga bytesmedlen en användaravgift som kontinuerligt skriver ner dess nominella värde.

[Jerker Nordlund]

Inte ens med den noggrannaste lagstiftning kan man förhindra folk från att begå brott.

Men med en logisk och konsekvent rättsordning som skapar tillit kan man förhindra kriminaliteten från att bli norm.

Problemet med hamstring av bytesmedel löser man genom att ålägga bytesmedlen en användaravgift som kontinuerligt skriver ner dess nominella värde.

[Bo]

Nu var ju förutsättningen ett mera anarkistiskt läge där man skapade valuta ute i bygden genom presentkort-skuldsedlar men för att hindra den naturliga vidarutvecklingen av denna spontana valutas smidiga användning, måste du ta till en lagstiftning som sabbar hela idén.

Jag hittar ingen metod för genomdrivande av generell nedskrivning av presentkorts värde som kan erkännas som rimlig och rättsligt välgrundad eller möjlig att få till ens under ett terrorvälde.

[larsw]

Problemet med hamstring av bytesmedel löser man genom att ålägga bytesmedlen en användaravgift som kontinuerligt skriver ner dess nominella värde.

Till och med i år har vi haft en användaravgift som kallas förmögenhetsskatt om man hamstrat för mycket bytesmedel. Förmögenhetsskatten var dock frivillig och har som sig bör avskaffats då den bara drabbade de som inte kände till att den var frivillig. Även framgent så har vi en avgift på alla hamstrade bytesmedel, oavsett om man är förmögen eller ej. Kallas inflation. 3.3% just nu, om du med bytesmedel menar pengar.

Och på räntan har vi skatt. Har du 4.5% ränta hos Svea Direkt, så dras 30% av detta i skatt, dvs kvar blir 3.15%, eller mindre än inflationen. Hamstrade pengar hos Svea Direkt minskar alltså i värde.

Däremot kan man förstås hamstra sina bytesmedel i former som istället ökar i värde snabbare än inflationen minus skatten.

[Jerker Nordlund]

Förmötenhetsskatten verkade på allt kapital, såväl real-, som finansiellt kapital. Villor, aktier guld, kontanter. Ingen urskillning gjordes.

Inflationen verkar på allt finansiellt kapital. Hela M3-M5 med olika effekter.

Användaravgiften på pengar verkar enbart på M1. Den beläggs på sedlar i omlopp och elektroniska sparmedel på transaktionskonton. Sedlarna måste stämplas upp för att vara användbara, medan transaktionskontona beskattas med 4 % per år.

Bundna sparkonton beskattas inte.  

 

[Bo]

Jag kan betala här i Spanien med mitt Nb-kort och skulle kunna betala i Sverige med ett kort som drog pengar från ett konto på en avlägsen kontinent.

[Jerker Nordlund]

Jag kan betala här i Spanien med mitt Nb-kort och skulle kunna betala i Sverige med ett kort som drog pengar från ett konto på en avlägsen kontinent.

Det finns de som arbetar på en sådan.

http://en.wikipedia.org/wiki/Terra_Currency

Jag föreslår dock lokala valutor. Min målsättning är att skapa en valuta för Sjuhärad som med viss tveksamhet accepteras på Varaslätten, men inte i Småland. (Låt oss kalla den för sjuhäringen)  Eller en valuta som cirkulerar mellan självproducerande alternativare.

Vad gäller bankomatproblematiken är det enkelt att skriva ner det nominella värdet för en lokal demurrerande valuta  och låta den nedskrivningen gälla världen över.

Vad gäller den motsatta riktningen, att folk i ett område med demurrerande valuta väljer att ha ett transaktionskonto med en icke-demurrerande valuta, så behöver vi inte blanda in exemplet med utlandet. Det gäller bara att fundera på hur kronan och sjuhäringen skulle verka tillsammans

Det skall jag göra en stund.

[Don Purush]

Jag röstar på Honungspengen  

[Jerker Nordlund]

När vi skall utmana riksbankens monopol och införa en parallell alternativ räntefri valuta måste vi gå försiktigt tillväga. När riksbankschefen och affärsbanksrentiärerna känner sina privilegier hotade kommer de att reagera.

Så här gick det i Österrike på 1930-talet när staden Wörgl försökte befria sig från depressionens gastkram med hjälp av en demurrerande valuta. Med hjälp av rättstaten lyckades nationalekonomerna som gjorde sitt bästa för att stoppa det folkliga initiativet för att få stopp på depressionen. Depressionen fortsatte och hävdes inte förrän nazisterna marscherade in i Österrike och ersatte liberalismen, kapitalismen och demokratin med sina egna planer på ett maktövertagande över Europa.

Detta hände dock för mer än 60 år sedan. Insikt om sakernas tillstånd har vuxit en hel del sedan dess.

Historia
I Wörgl i Österrike, 1932 under den stora krisen i Europa, mitt i den stora massarbetslösheten, bestämde man sig för att införa en lokal valuta parallellt med landets. En valuta med parkeringsavgift. Vid varje månadsskifte måste man klistra på frimärken motsvarande någon procent av sedelns värde för att de skulle vara giltiga. Kommunen betalade socialhjälp och löner till hälften med den lokala valutan. Företagarna och handlarna accepterade dem eftersom de kunde betala den kommunala skatten med dem. Parkeringsavgiften gjorde att alla ville betala med lokalvalutan i första hand. Omsättningen ökade och arbetslösheten minskade drastiskt. Men den österrikiska shillingen förlorade mark och centralbanken stoppade experimentet. Efter en tid var allt lika illa som förut.

Under åren 1932 och 1933 startades i den lilla staden Wörgl i Österrike ett experiment som alltsedan dess givit inspiration åt alla dem som aktivt intresserat sig för en reform av penningsystemet. Stadens borgmästare hade övertygat affärsfolk och administratörer om att de hadeallt att vinna och inget att förlora på att genomföra ett penningexperiment, enligt den teori som Silvio Gesell beskrivit i sin bok "Die Naturliche Wirtschaftsordnung" (Den naturliga ekonomiska ordningen).

Människorna i Wörgl gick med på detta och stadens styrelse tryckte upp 5 000 "fria skilling" (dvs räntefria skilling), täckta av en lika stor summa vanliga österrikiska skilling i banken. Med hjälp av de nya pengarna byggde man en bro, förbättrade vägar liksom offentliga tjänster, betalade löner och varor; pengarna godtogs av slaktaren, skomakaren, bagaren etc.

Användaravgiften var 1% per månad eller 12% per år. Avgiften betalades av den person som hade sedeln vid månadens slut. Betalningsbeviset utgjordes av ett litet "frimärke", värt 1% av sedelns valör, som klistrades på sedelns baksida. Skedde inte detta så blev sedeln i fortsättningen ogiltig. För att slippa denna lilla avgift skyndade alla som hade fått betalt i fria skilling att göra sig av med dem, innan de använde sina vanliga pengar. Folk betalade till och med sina skatter i förväg för att slippa betala den lilla avgiften. Inom ett år cirkulerade de 5.000 skillingsedlarna 463 gånger och medverkade på så sätt i produktionen av varor och tjänster värda över 2.300.000 skilling (5000 x 463). Den vanliga skillingen, å andra sidan, cirkulerade bara 213 gånger. ("Das Experiment von Wörgl", Fritz Schwartz, Genossenschaft Verlag, Bern 1952).

I en tid då de flesta länder hade problem med massarbetslöshet, sjönk arbetslöshetsantalet i Wörgl med 25 % under ett enda år. Avgifterna som samlades in av stadens beslutande församling, och som fick pengarna att byta ägare så ofta, uppgick till totalt 12% av 5000 fria skilling = 600 skilling. Denna summa användes till allmänna ändamål och ingen enskild tjänade på det utan det kom faktiskt hela samhället till godo.

När sedan över 300 samhällen i Österrike visade intresse för den här modellen så Österrikes nationalbank sitt eget monopol hotat. Banken ingrep i stadsfullmäktige och förbjöd tryckning av de lokala fria pengarna. Trots en långvarig strid som gick ända upp i Österrikes högsta domstol, så lyckades man inte återinföra den lokala valutan.

Citatet taget från www.tidskatt.se , folkrörelsen för en tidskattereforms hemsida.  

Det är därför jag föreslår att valutan skall ges ut som ett presentkort istället för pengar. Att förbjuda folk att köpa och byta presentkort med varandra kräver en hel del rättsliga åtgärder.

[Jerker Nordlund]

Leverantörer av alternativa produkter som vill vara med att bygga upp en varukorg för en räntefri presentkortsvaluta kan anmäla sig här.