Miljötänkande i fårhållningen

[Henning]

Miljövänliga vill vi ju vara, likaså vill vi sköta djuren så att de trivs förträffligt bra. Går det ihop? Hur ser den ideala lösningen ut för fårhållningen vintertid? Min vision som jag hoppas att nå en gång är följande:
Fåren är inne i en rymlig, ljus och luftig byggnad med hårdgjort golv, utfodras inomhus och släpps ut för rastning när det är torrt väder.

Det mesta av gödseln kan tas tillvara och det blir inte stort läckage från rasthagen.

[birgit]

Låter trevligt, men tror du det funkar med utevistelse om du fodrar inne? Vi gjorde så med finullen och de gick inte ut frivilligt. Därför flyttade vi ut grovfodret. Plötsligt var det super-intressant att gå ut.
Så med rosor o gutar har vi fortsatt med utefodring ute, vilket leder till att de stannar ute. Man får liksom jaga in dom istället
Vad gäller miljövänlighet, så är väl resten av utfodringen viktigare. Ger man dom kraftfoder, sojaprotein osv. Hur pass duktiga grovfoderomvandlare är dom, så de kan gå på magra naturbeten t.ex? Eller behöver de kraftiga betesvallar. Kan de gå på bete länge, eller måste man börja tilläggsutfodra dom tidigt på hösten?
Vitsen borde ju vara att man ska odla så lite som möjligt till djuren.
Det var lite av mina synpunkter. Hoppas fler hakar på?

[Martin S]

Detta är en angelägen fråga. Det kan ju vara ett riktigt dilemma mellan olika goda hänsyn. Hennings modell låter bra under de flesta förhållanden.

Förra året praktiserade jag samma sak i min lilla fårhållning. Att fåren kom på stall (i en luftig lada) berodde på den blöta marken. Det är ju inte vinterväder men plusgradigt och surt som är det sämsta för fåren vintertid.
Gödseln från vinterstallet kommer bra tilpas i vår stora köksland.

I år har jag ändå gjort forderplats ute därför marken är torrare och fåren hittar fortfarande lite at äta själv, - inget som förslår fodermässigt, men de tar ändå en runda i hagen, och tror jag de trivs med. När de får fodret ute går de bara in om det verkligen är dåligt väder, inte ens alltid då. Så i diskussionen om vad fåren själv föredrar kan man väl säga... de vill vara där maten är  

Men man ser hur mycket fåren skiter kring foderplatsen, där de är mest.
+ naturligtvis urinen som inte syns, men där mycket av kvävenäringen finns.

Jag har flyttat höhäcken några gånger till en ny ren botten. Ändå blir hagen fläckvis kraftigt gödslad. Det leder ju oundvikligt till läckage av näringsämnen. Dessutom är det inte bra med hänsyn till parasitspridning. I stället för en liten rasthage får jag nu en större vinterhage som är olämplig som bete till våren.
Ren utevistelse vintertid tror jag fungera bäst i en mycket ekstensiv fårhållning, där antalet djur pr areal är litet och på en typ av bete där fåren hittar en större del själv, även på vinten. Men så är det inte många av oss som har det.

Ser man gödslen som en resurs - vilket det ju rätteligen är - är det det ett spill att inte ta vara på den.

Eftersom jag från nästa sommar kommar att bygga något annat på fårens plats i ladan, står jag alltså inför ett val av framtida system. Det kommer nog at bli en kombination av båda. Eftersom vi bor på en nerlagd gård, har jag en stor och bra gödselsplatta som knappt används nu för tiden. Det är perfekt grund till ett vinterstall.

Men jag vill ändå ha ett enkelt väderskydd ute i hagen. Jag tycker att fåren skall på stall efter väder och markförhållande, inte efter kalender. Det bästa hade varit ett mobilt skjul, så man kan byte vinterhage från år till år.

Så är det tänkt...

Skall tillägga, att jag har hört om någon som har fåren i ett stort växthus. Det ger ljust och trevligt vinterklimat (men hur är det med ventilation?) , och en del av gödslen används på plats för odling sommartid. Det skulle vara roligt om någon har mer erfarenhet av detta.

Förövrigt tycker jag, att ett aspekt av miljötänkande är de estetiska hänsynen. Många "smarta" och billiga lösningar är tyvärr väldigt fula också. Det är kanske en svår diskussion, men det är åtminstone något man bör tänka på.

[hustran]

Jag håller med Birgit. Våra finullsfår blev väldigt hemkära och höll sig mest inomhus när vi fodrade inne. Nu med gutarna och fodring utomhus så minskar man ströbädden inne och de får jättebra motion.( de måste ner till sjön för att dricka).Dessutom kanske de snappar upp en och annan d vitamin också.  Problemet med kväveläckage på betet, kan man ju kontra med kväven i stallgödseln, på sommaren. Då vi har dem gående på en vall så slås den till ensilage alt. hö och alltså behöver vi inte gödsla med konstgödning. Dessutom så får våra får inget kraftfoder. De har i stället fri tillgång på egetproducerat grovfoder. Javisst blir det spill, men de är runda o goa. Min önskan är att till nästa år stänga av en skogsbit tillsammans med vallen. Där kan de också beta blåbärsris och annat gott. Jag hoppas kunna känna att vi för en miljövänlig fårhållning. Gödseln från innebädden blir ett problem, hitills har vi kunnat sprida den på en annan vall och i bland plöjt ned den i en viltåker. Men som det har varit de senaste åren så har vi bara mockat ut varannat år, den har vuxit så lite. Vi har ingen platta i fårhuset utan bara en hårdgjord grusbädd. Fungerar fint.

[Emmaibäcka]

Appropå luftiga och ljusa fårstall så tycker vi att vårat nybyggda växthus är idealiskt ur djursynpunkt, även billig lösning jämfört med tex. en maskinhall, däremot vet jag ej hur miljömässigt riktig den är.... det blev ju en hel del transporter med grus, jord. mm. under byggtiden. Något vi däremot tänkt på är att vi vill ha så lite spill som möjligt av ensilaget, vilket ju annars kan bli ett resursslöseri och mkt oekonomiskt. Bilden visar dock våran provisoriska lösning tills fodertrågen på utsidan är klart. Foderhäckar av denna modell är just en riktigt stor bov när det gäller spill

Vi har valt att hålla djuren inne på vintern pga att det är en smittorisk med kladdiga hagar, men oxå pga att de "förstörs"som beteshagar till sommarn om de används på vintern, det är även bra att få all gödsel samlad på ett ställe så att det går att tillvarata den resursen.

[hustran]

Åh, vad härligt det ser ut. Jag tror att ljuset är fint för fåren. Detta vore en dröm att ha. Kan man inte fräsa bädden och sätta tomater eller nåt på sommaren?

[javill]

Eftersom vi bor på en nerlagd gård, har jag en stor och bra gödselsplatta som knappt används nu för tiden. Det är perfekt grund till ett vinterstall.

Behöver du inte en gödselplatta till fårens gödsel? Eller har du flera plattor?

[leifhh]

I tråden "Billig lösning för får" skrev jag följande om mins fårs vinterförhållanden:

Mina får håller sig utanför ladugården så länge det inte spöregnar. I år har de dock hållit sig lite mer inne i ladugården eftersom jag börjat ge dem hö i en ny foderhäck där inne istället för ute i hagen (som till ca 35% är skogbevuxen). Vinterhagen är på ca 1,5 ha för mina 9 djur, jag har tagit fasta på det förslag Kumm har i sin rapport (som skärmtaket i det första inlägget är kopierat från). Det billigaste fodret är det djuren själva skördar.... Detta kompletteras med en liten giv hö så länge det är barmark samt en giva kraftfoder (havre). Mängden fodr jag ger dem är väderstyrt. Sedan har jag börjat gallra lite trän inne i hagen, ytterligare grovfoder dock med ringa smältbart proteininnehåll men med vitaminer (ffa vitamin C).

Poängen med att låta fåren gå i hagar med mycket skog under vintern är att skogen funkar som en spärr (vegetationsfilter) för näringsläckage (från fårens avföring).
En idé som jag snappat upp från Karl-Ivar Kumms rapport Hållbar nöt och lammköttsproduktion - en idéskiss. Jag tycker att det finns mycket tankvärt i den rapporten.....

Rapporten hittar man på: http://www-mat21.slu.se/publikation/pdf/Bete_rapport2002.pdf

[Charlotte]

Låter trevligt, men tror du det funkar med utevistelse om du fodrar inne? Vi gjorde så med finullen och de gick inte ut frivilligt. Därför flyttade vi ut grovfodret. Plötsligt var det super-intressant att gå ut.
Så med rosor o gutar har vi fortsatt med utefodring ute, vilket leder till att de stannar ute. Man får liksom jaga in dom istället
Vad gäller miljövänlighet, så är väl resten av utfodringen viktigare. Ger man dom kraftfoder, sojaprotein osv. Hur pass duktiga grovfoderomvandlare är dom, så de kan gå på magra naturbeten t.ex? Eller behöver de kraftiga betesvallar. Kan de gå på bete länge, eller måste man börja tilläggsutfodra dom tidigt på hösten?
Vitsen borde ju vara att man ska odla så lite som möjligt till djuren.
Det var lite av mina synpunkter. Hoppas fler hakar på?

Fast tänker man så, då skulle vi ju inte ha någon djurhållning här i norra Sverige... Vi måste ju utfodra med grovfoder en större del av året, snön täcker ju all ev mat som kan finnas utomhus. På sommaren skulle däremot en hel massa fin betesmark växa igen...
 Alla får är väl goda grovfoderomvandlare? Ibland känner jag att det går lite till överdrift att endast Lantraserna (eller allmogeraserna) skulle vara de som klarar naturbeten och kan klara sig på bara grovfoder (under vissa delar av fåråret). Det beror ju på så många fler faktorer än just fårrasen... Tex vid vilken tidpunkt tackorna lammar, hur stora krav på lammtillväxt man har osv...
  Om jag finge välja det mest optimala för mig så skulle det nog vara Hennings modell fast kanske skrapbar platta ute (så även den gödseln kunde tas tillvara) med utfodringen där. Detta för att minska på halmåtgången eftersom det är en bristvara här uppe.
                                         Mvh
                                      Charlotte
 

[Henning]

Poängen med att låta fåren gå i hagar med mycket skog under vintern är att skogen funkar som en spärr (vegetationsfilter) för näringsläckage (från fårens avföring).
En idé som jag snappat upp från Karl-Ivar Kumms rapport Hållbar nöt och lammköttsproduktion - en idéskiss. Jag tycker att det finns mycket tankvärt i den rapporten.....

Jag kan hålla med om en del i resonemanget men jag föredrar ändå att lägga gödseln på de vallar som ska förnyas. Om man låter växtnäringen  som fåren producerar under vintern "gå åt skogen" får man en utarmning av vallarna om man inte tillför näring på annat sätt. Handelsgödsel vill vi ju inte använda och det är meningen att vi som är alternativa ska försöka bevara kretsloppen så mycket som möjligt.

Håller med Charlotte om att det kan vara en lösning med en skrapbar platta. Min erfarenhet är dock att det lätt blir en ganska trist miljö, slabbigt och halt.
Högdräktiga tackor rör sig inte långt från foderplatsen. Jag ser det dok inte som någon katastrof om de stannar inne frivilligt, bara stallklimatet är bra.

[javill]

Jag har ju inte så många får ännu, just nu är de i två grupper. De har tillgång till två vinterhagar. Den ena ganska stor. Tänkte att djuren skulle vilja gå och småbeta lite. Fast de rör sig bara precis nära stallet. Har bara sett dem ute i andra delen av hagen någon gång sen jag började fodra med hösilage. De kan välja om de ska vara inne eller ute och de är inne förvånansvärt mycket. Mer än halva dygnet och är det dåligt väder så är de inne ännu mer. Så mer än hälften av gödsel och urin hamnar i ströbädden. Maj-oktober så vilar vinterhagen helt från får men, betas en del av den tiden av hästar och/eller kor.

[Martin S]

Behöver du inte en gödselplatta till fårens gödsel? Eller har du flera plattor?

Jo, men den nuvarande som är gjord för en kobesättning är så stor, att den lämnar god plats för både fårhus och gödselhög.  Har bara 15 tackor och planerar inte för fler. Man får gjuta på så att funktionerna blir separerade.

De kan välja om de ska vara inne eller ute och de är inne förvånansvärt mycket. Mer än halva dygnet och är det dåligt väder så är de inne ännu mer.

Fodrar du inne eller ute?

[gimskogen]

Behöver du inte en gödselplatta till fårens gödsel? Eller har du flera plattor?

till djupströbäddar behövs ingen gödsel platta... inte då den är under takk.. vad jag vet.. ströt suger upp ev läkage..

[Martin S]

till djupströbäddar behövs ingen gödsel platta... inte då den är under takk.. vad jag vet.. ströt suger upp ev läkage..

Nä, gjutning krävs inte under bädden vad jag vet, men det är praktisk när det skal städas ut. Sedan når man lägger det att kompostera vidare (om man nu gör så) skall det väl vara på platta eller hur?

Fast jag är faktisk inte säker på om ströbädd från får har undantag även där. Den är ju torr och läckar knappast om den ligger ute en sommar. Man behöver vattna för att det överhuvudtaget skal brinna.
Någon som kan reglerna?

[Charlotte]

 Reglerna för ströbäddar tror jag är ännu en sån där regel som tolkas lite olika från tjänsteman till tjänsteman, eller från kommun till kommun...
 När jag funderade på Fårhusbygge så rekommenderade länsstyrelsen att jag skulle fråga kommunen hur dom ställde sig till vad jag skulle ha som underlag i botten... Dom visste att olika kommuner i Länet ställde olika krav på nybyggen.
  Vill man göra Stukor av Djupströbäddar (oavsett djurslag) så skulle man också fråga Miljö och hälsa på sin kommun vad dom tycker... Den tjänsteman jag pratade med "trodde" att det var okej med strukor, det är inte helt lätt det här med regler när inte ens de som BORDE kunna dem kan dem Hon visste i alla fall att OM man fick ha stukor så skulle dom placeras där dom sedan skulle spridas ut och inte på samma ställe varje år.
                            Mvh
                           Charlotte

[javill]

Citat från: javill skrivet 19 Dec, -07, 20:52
De kan välja om de ska vara inne eller ute och de är inne förvånansvärt mycket. Mer än halva dygnet och är det dåligt väder så är de inne ännu mer.

Fodrar du inne eller ute?

Jag fodrar ute. Mineraler och saltsten har de inne. Vattnet är också ute.

[javill]

Ja, det verkar vara väldigt olika från kommun till kommun vad som gäller. Antalet djur verkar också spela in en del och hur man bor (tänker på avrinning och sån't).

  Vi har inget tak över vår gödselplatta och gödsel från får, häst och snart också höns hamnar där. Tidigare även en del dåligt hösilage men, det ska jag göra täckodling av i fortsättningen hade jag tänkt.

[leifhh]

Jag kan hålla med om en del i resonemanget men jag föredrar ändå att lägga gödseln på de vallar som ska förnyas. Om man låter växtnäringen  som fåren producerar under vintern "gå åt skogen" får man en utarmning av vallarna om man inte tillför näring på annat sätt. Handelsgödsel vill vi ju inte använda och det är meningen att vi som är alternativa ska försöka bevara kretsloppen så mycket som möjligt.

Där kommer en annan del av min gårds produktion in. Hönsgödslet går ut på vallen. Tillsammans med all aska från uppvärmningen av huset. Årets höskörd blev med den gödslingen bättre än någonsin tidigare enligt han som hjälper mig att ta in höet (han arrenderade gärdena innan vi köpte gården, då vräkte han ut 80-100 kg konstgödsel / ha).