Igår kalasade vi på en mycket, mycket god tupp-gryta!
Kändes verkligt pestigt att ta beslutet men nu när det är gjort så njuter vi en behaglig frid även utomhus.
Borde förstås gjort såhär tidigare men det är svårt ibland att inse fakta. Man hoppas på mirakel in i det sista.
Och nån sorts mirakel är det kanske ändå. Att sötaste tamaste kycklingen blev till kärlekskranka tuppen...som blev till tvärilskna tuppen...som blev till näring och delikat giftfri mat i grytan!
Tack Alla som kommit med så härliga berättelser och goda råd!
