Vad ska man göra med olika trädslag?

[Henning]

Det finns en enorm kunskapsrikedom om olika trädslags egenskaper och lämpliga användningsområden men jag har inte hittat något lättillgängligt tillräckligt bra, varken på nätet eller i bokform. Tycker det är ett gräsligt slöseri att göra pappersmassa eller ved utan urskiljning. Sedan importerar vi gladeligen virke till allt möjligt även sådant som vi skulle kunna ta till vara här. Jag har hört/läst att glasbjörk ger de bästa hockeyklubborna och tumstockarna, ask de bästa trumpinnarna, fint spån av bok är det bästa i pälsskinnberedning, asp är värmeisolerande och är utmärkt att sitta på i bastun, långsamt, väl torkad gran ger den bästa resonansen i en akustisk gitarr, oxel är segt och passar till kugghjul av trä, al är polerbart och är lämpligt till träskobottnar, hassel är det bästa till räfspinnar. Det här var lite som spontant föll ur minnet ner på tangentbordet. Fler tips efterlyses, gärna i form av egna erfarenheter men även tips om all slags kunskap i ämnet är välkomna.

[Sommartorparn]

Tror man gör träskor av al. Men Kal-Oska blev tvungen att hitta ersättning för det i Amerikat. Vad han då använde, minns jag inte. Du kan ju läsa igenom "Invandrarna" (eller var det "Nybyggarna"). Det finns en kul filmsnutt i SVTs arkiv om träskotillverkning.

[Henrik Uddemar]

Några bra länkar med info om trä:
http://www.traguiden.se/ Info om barrträd
http://www.lovtrainstitutet.se/ Info om lövträ
http://www2.fpl.fs.fed.us/TechSheets/techmenu.html Amerikansk sida med väldigt mycket info om trä från hela världen.

[lekimm1]

Tror man gör träskor av al. Men Kal-Oska blev tvungen att hitta ersättning för det i Amerikat. Vad han då använde, minns jag inte. Du kan ju läsa igenom "Invandrarna" (eller var det "Nybyggarna"). Det finns en kul filmsnutt i SVTs arkiv om träskotillverkning.

I delen "Invandrarna" på sidan 384 kapitel i kapitlet "Invandrarnas almenacka", kapitlel ett står det att KarlOskar använde amerikansk alm. Den är dock mjukare än den svenska sägs det.

Läste kapitlet faktiskt igår kväll!

En annan lektyr i sammanhanget att kolla som jag tycker är lite kul är Bengt Anderssons examensarbete från Skogshögskolan, "Gott virke", nr 9 augusti 1987.

/L.

[Henning]

Tack så mycket för tipsen

[leifhh]

I ett helt annat sammanhang gjorde jag en litteraturgenomgång och sammanställde lite uppgifter kring vad "di gamle" använde olika träslag till. Jag har inte själv gjort någon rimlighetsbedömning av uppgifterna utan bara sammanställt uppgifter ur arkiv och litteratur:

Al: Hushållsredskap
Ask: Hjulaxlar, redskap, möbler, jordbruksredskap
Asp: Båtar, Stängselstolpar
Björk: Redskap
Ek; Båtar, redskap, fat, Stolpar, stängsel m.m.
En: Kärl, Stängselstolpar
Gran: Lieskaft, Stolpar, golvbrädor, störar mm
Hassel: Korgar, tunnband
Lind: Korgar, rep
Lönn: Räfsskaft, Finsnickerier
Rönn/Oxel: Yxskaft, lieorv, räfspinnar
Salix: Ev. leksaker
Tall: Båtbygge, Konstruktioner, stolpar

[Vitis]

leifhh : en båt av tall ... oerhört obskyrt för den som är uppvuxen med ek som landskapsträd.  

F.ö. salix i olika former förtjänar att bli mer än "ev. leksaker" ... pil är ett oerhört starkt, formbart och användbart material och snabbt och lätt att odla.

Boktips : "44 träslag i ord och bild"

Kolla närmsta bibbla.

[Månvind]

Boktips! Boken är skriven av en som jobbar på SLU så den är seriös!!


författare: Roland Hörnfeldt
titel: Känn igen trä
Våra förfäder kunde trä och visste att utnyttja varje träslags inneboende egenskaper. De använde ek till fartyg, ask till verktygsskaft, vitbok till träklubbor, gran till ljusa innergolv, björk för slöjd,... rönn till räfspinnar, mm. Genom att använda de olika sinnen vi är utrustade med och genom att använda lite olika knep och med erfarenhet kan vi lära oss att känna igen olika träslag, bara genom att studera dess yta och struktur. Den här boken behandlar först de olika kännetecken som olika trädslag har. Därefter beskrivs utseendet på ett 30-tal olika trädslag, som växer i Norden. Boken avslutas med begreppsförklaringar och sakregister. Antal sidor: 109 Tryckår: 1998 ISBN: 91-973221-2-1
Mer info  
200 kr Säljare: Firma Småskog, Hedemora (Företag)  
     
lycka till /Månvind

[mobben]

Lärk är mycket bra till bryggor

[Rosten]

leifhh : en båt av tall ... oerhört obskyrt för den som är uppvuxen med ek som landskapsträd.  

Även om ek är bra så bygger man grymt snygga och enkla kanoter i gran.
Funderar själv på ett sånt projekt

[Humle]

Det är en allt för grov indelning att bara ange träslag och vad de användes till tycker jag. Växtplats, ålder, form, vilken del av trädet, var i landet det växer osv. har ju stor betydelse.

Jag tror man kan lära sig mycket om olika träslag genom att försöka bygga pilbågar av dom.

[olaus]

Jag antar, Ni har hört talas om ismannen Ötzi som hittades 1991 på gränsen mellan Österrike och Italien. Han levde för 5300 år sedan.
Hans utrustning var genomtänkt och ändamålsenlig. Pilbågen av idegran, pilarna av olvon, bärmesen av lärk, knivskaftet av bok.

Kunskapen att välja det lämpligaste ämnet har naturligtvis gått ner i vår tid. Andra material har kommit som är väl så bra.

I Norrland har björken varit omtyckt till redskap och kärl. Björken är stark och hård och spricker inte så lätt som tall och gran. Inte heller ger den kådsmak åt t ex mjölk. Den har använts till kördon, slevar, räfskammar och skaft.

Det som behövt vara lätt har gjorts av gran, t ex räfsskaft.
Det som krävt seghet har gjorts av rönn, t ex räfspinnar.
En räfsa är alltså sammansatt av tre olika träslag.

Gran, furu till laggkärl, båtar, skrindor och möbler.

Asp till tråg och skålar.

Breda skidor av asp som är lätta har använts på förjulsvinterns lössnö.
På skarföre har nyttjats hårda och tåliga skidor av tallens tjurved. Under andra förhållanden har vanliga björkskidor dugt.

Banden till laggkärlen gjordes av självkrökt gran eller sälg.

Fönster gjordes av senvuxen tall, där bara kärnveden dög. Sådana fönster håller länge.

Det gäller att hålla utkik efter lämpliga ämnen och skaffa ett lager.

I min ungdom skapades ämnen genom bleckning av björkar som gav svallved till extra starka yxskaft.
Ungträd böjdes ner och fick växa i lämplig form för att ge ämnen till selbågar, sadlar, borrskaft och skruvtvingar.

Att förse sig med lämpligt hustimmer är en särskild historia.