Att bo ensam

[Idd]

Jag har en egen stuga med ganska stor tomt, här har jag börjat odla en del grönsaker, skaffat bin, byggt om en del ,osv.
Men finns det någon mer som bor ensam och som finner det svårt att hitta motivation åt allt man vill göra? Jag har massor med saker jag vill göra och prova, men på något sätt känns det mindre värt när jag inte har någon att dela allt med.
Förstår att det säkert är ett klassiskt ungkarlsproblem. Det skulle va intressant att få höra om någon har några tankar om det, och om hur andra hanterar det...

[Halte]

Jag skulle faktiskt tro att exempelvis Facebook eller det här forumet, eller något odlingsforum, kan fylla en funktion i sådana fall.. Att få berätta om sina försök, framsteg och misstag, få höra beröm, kommentarer och diskutera problem är ju en stor del av upplevelsen med att göra något. Så jag skulle nog säga, sätt igång, gå med i Facebooks olika diskussionsgrupper, dela med dig här av dina försök och diskutera olika lösningar.

Andra saker som kan ge lite extra energi och fart åt viljan att göra något även fast man är själv om det är ju att skriva om sina försök igen blogg, eller göra lite hemmagjorda filmer och läggaut på Youtube (kolla hur många hemmagjorda jaktfilmer som finns där, exakt samma drivkrafter där). Eller varför inte börja skriva en bok om sina försök där man dokumenterar det man gör i bild och text. Säg att man verkligen lyckas få till den där jättefina odlingen/trädgården, då vore det ju en jätterolig inspirationsbok att ha allt dokumenterat och beskrivet

[trailerprojekt]

Om du inte söker enbart uppmärksamhet utan mer vill dokumentera för att få ur tankarna och resultaten ur skallen så skulle jag rekommendera en blogg snarare än FB. Alternativ forum som detta.

Körde själv en blogg till en början för att dokumentera min nyfunna båtintresse för några år sedan. Sen växla det om nu i höstas och blev ett test/överlevnads experiment/prepping pryl. Då kopplade ajg en gratis wordpress.com blogg till en facebook-sida som uppdateras automatiskt när jag lägger in något.

Kolla länken i min signatur så ser du hur det skulle kunna se ut.

[GME]

Hej Idd!
Fundera på att köpa en liten hund. Du får ett jättebra sällskap som gör stor skillnad i ens välmående. Och hunden är en bra "tjejmagnet". Den är lätt att ta med sig och accepteras lättare av omgivningen.
I Skåne älskar väl de flesta hundar. Min kompis måste ringa efter ambulans i Skåne. Det första ambulanspersonalen gjorde var att klappa hennes hund...
En skånsk terrier (dansk/svensk gårdshund) är ett förslag. Eller en liten blandras, om du inte har något emot "buskavel" utan så mycket papper.

[luftballong]

Idd, jag förstår dig precis. Och jag själv har haft det jättesvårt att hitta dem som vill samma sak och som har samma behov som en själv. Och då blir det lätt att tappa inspirationen även om man lever det liv man vill. Man behöver liksom dela med någon/några. Allt kan förvisso inte bli exakt samma, men jag tror att det behöver vara liknande för att man ska känna sig glad och lycklig tillsammans med andra.

Hoppas att både du och jag hittar vårt sammanhang!