Kornas storlek historiskt

[Birgit]

Angående storlek på kor (och även andra husdjur) har de från början (då människan började hålla tamdjur) och fram till för ca: 100 år sedan varit ganska små, ju längre tillbaka i tiden desto mindre.
De var små, smidiga och klarade sig på en foderstat som de flesta av dagens kor skulle gå under på. De mjölkade inte som en Holstein-ko precis, men en betydligt nyttigare och fetare mjölk.
Det är främst från 1850-talet, som man medvetet försökte få djuren större. Allt skulle vara mer intensivt. Både djurhållning och odling. (Bl.a var Hushållningssällskapen de som drev på denna utveckling).

Däremot har det funnits en variation i storlek, både i samtid och under tidens lopp, beroende på klimatväxlingar m.m. Även mellan olika landsdelar har storleken varierat.

Att vissa äldre raser fortfarande finns kvar har vi att tacka envisa bönder för! Sådana som inte tog till sig alla nyheter utan var nöjda med det de hade.

[Sano]

Jag har fått lära mig att kor i Sverige fram till bronsåldern var ganska stora (om än inga dagens holstein), för att sedan bli mindre och mindre, förmodligen som en följd av det kyligare klimatet och därmed kärvare livsvillkor. De senast 150 åren har man sedan, som Birgit skriver, avlat fram allt större kor igen.

[Tjalve]

Alla husdjur utom hästen blev mindre när de domsticerades. Detta berodde  troligen på att de fick för dålig mat och till viss grad att små djur var lättare att hantera. Husdjuren  var nog närmast att betrakta som svältfödda under största delen av året. Så stora djur svalt nog ihjäl och lämnade de mindre som klarade sig bättre på de dåliga födan kvar.
Under bronsåldern levde ju uroxarna kvar i Sverige och om de korsade sig med de tama korna eller om selektionen mot mindre djur ännu hade skett vet jag inte riktigt. Att romantisera över svunna tider är nog inte riktigt, speciellt med tanke på dagens djurskyddslagstiftning.

[Birgit]

Husdjuren  var nog närmast att betrakta som svältfödda under största delen av året.

Detta är en skröna som endast har belägg under 1800-talet och missväxt/nödår.
Man vet t.ex att hästen var liten fram tills människan började avla fram stridshästar. (Det gäller alltså även den icke domesticerade hästen).
Fåren var också tämligen små. Då det redan från början var fråga om att människan förde med sig tama får när de bosatte sig i norden, finns inga vildfår att jämföra med.
Vad gäller kon, så var ju uroxen stor, urkon mindre och av praktiska skäl (inte svält) avlade man säkert på mindre individer.

Att klimatet påverkar storlek är ju känt, men att folk skulle misskött sina djur är en mycket väletablerad skröna, från HS m.fl

Talar vi om tiden före 1800 och till tidpunkten för tämjandet av husdjuren, så har djuren varit väldigt betydelsefulla. De var "rikedom". Man var alltså mån om att de skulle må bra och överleva vintern. Man överutfodrade naturligtvis inte, men samtidigt finns mycket som tyder på att man fram till kristendomen inte ofta hade djur inne på vintern i södra Sverige mer än i undantagsfall.
Däremot sade en forskare på CBM i ett program på TV igår, att vi idag jobbar med att bevara den sista % av de 100% betesmark som fanns före 1850. Något att fundera på kanske vad gäller misskötsel, kraftfoder osv. Djuren betade förr, det fanns väldigt mycket djur i förhållande till befolkningsstorleken och markerna var öppna. Granplanteringar fanns inte. Så djuren behövde nog inte svälta så ofta förrän industrialismen bredde ut sig!

[Skytten]

Det fanns nödår, och då svalt såväl djur som människor. Annars gjorde man nog det bästa man kunde.

[Tjalve]

Det är fakta att de domesticerade husdjuren har blivit mindre än sina vilda förfäder (hästen undantagen). Vidare har inga av de traditionella husdjuren domesticerats i Europa, än mindre i Norden.
Klimatet under 1000-talet var varmare än dagens så det är fullt möjligt att djuren kunde hållas ute året om. Likaså var 16-1700-talet kallare (lilla istiden). Detta kan givetvis påverka djurens möjlighet till föda och i förlängningen dess kroppsstorlek.
Jag tror inte djuren var misskötta med mening men likt människorna var man beroende på vad naturen gav. Under svåra år gick det inte att köpa foder eftersom mest troligt drabbades hela byn/området, inte som nu när man kan frakta med lastbil mm. Detta gör att djuren var selekterade mot mindre och svälttåligare.

[Birgit]

Det sista låter någorlunda som jag själv läst mig till, men det första om djurens storlek, var hittar du det?

[Skytten]

Uroxen var stor, tjuren i synnerhet, vid domestikseringen, avlades utan teorier, mot mindre djur och lugnare. En stor besvärlig tjur slaktades med lite högre frekvens, och status var att äga många djur, så de blev liksom inte pumpade (som idag inomhus med kraftfoder) detta skapade mindre djur, som klarade en svacka i fodertillgången(och boskapens antal stärkte ägarens status).  Ordet pengar kommer från boskap.

I modern tid har vi inte återskapat uroxen, även om köttdjuret är tungt, så är det andra orsaker, och aveln har blivit snäv.

[Tjalve]

@ Birgit, mest sådant jag kommer ihåg from mina studier. Men se till exempel http://www.fathom.com/course/21701781/session3.html (engelska). Tidpunkt och plats för domestication finns på wikipedia: http://sv.wikipedia.org/wiki/Domesticering.
@ Fiat, vet inte vad kostar att importera sperma. Men jag ser att Vikinggenetics har överraskande nog en Dexter som importtjur (http://www.vikinggenetics.com/sv/kott/tjurbladKottImport.asp?tjurid=357). Vad han kostar står ej. Kontakta din husdjursförening så tar de hem doser till dig. Jersey är en bra moderras som kan föda fram korsningar av även de tunga köttraserna så en Dexter skall inte vara något problem.