Förbundet Sveriges Småbrukare
lanestrand@tele.com
Regeringskansliet
Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet
103 33 Stockholm
registrator@environment.ministry.se
Remissvar på
PBL-kommitténs slutbetänkande, Får jag lov? - Om planering och byggande (SOU 2005:77)
Bygglovsplikt utanför detaljplanelagt område
Förbundet Sveriges Småbrukare har främst synpunkter på förslaget om införande av obligatorisk bygglovsplikt utanför detaljplanelagt område och för ekonomibyggnader på jordbruksfastigheter. Krav på bygglov även för avlopp och reparationer på landsbygden föreslås vilket tidigare endast haft anmälningsplikt.
Det måste ses som helt fel att ytterligare belasta en hårt ansträngd yrkeskår som i dag befinner sig i kris med ytterligare pålagor och bestämmelser. Införandet av bygglovsplikt på ekonomibyggnader inom jordbruket tillsammans med den överdrivna detaljstyrning och byråkratisering av svenskt jordbruk som sker i dag kommer att ytterligare påskynda utslagningen av det svenska jordbruket.
När det gäller bygglovsplikt för jordbruksfastigheter har bönderna skött detta själva på ett föredömligt sätt i alla tider. Man får i dag t o m EU-bidrag och kulturbidrag för att man ska kunna restaurera och bevara gamla fina ladugårdar, redskapsbodar, magasín, brygghus, slaktbodar mm som byggts utan myndigheternas inblandning. Man bygger ju f ö inte fler byggnader än man behöver på ett jordbruk. De nuvarande "generella undantagen utanför områden med detaljplan" som i dag omfattas av anmälningsplikten vill vi har kvar.
Den ena handen måste se vad den andra sysslar med. I dag pågår ett omfattande arbete i Jordbruksdepartementet om LB U (Landbygsutveckling), överläggningar pågår och som vårt förbund deltar i. Där diskuteras lättnader för en positiv landsbygdsutveckling och ökad investeringsvilja. Den här utredningens förslag verkar i precis motsats riktning. Kommittén lägger förslag om införandet av bygglovsplikt för jordbruket som i det enskilda fallet kan kosta upp till 30 000-40 000 kronor. Bara ett nytt eller ombyggt avlopp kan kosta 10 000 kronor mer än i dag då detta handläggs av kommunens miiljöförvaltning.
Kommunernas allt fler och högre avgifter för kontroll uppfattas mer och mer som ett sätt för ytterligare beskattning.
Bygglag-Miljöbalk
En annan svaghet i förslaget är att utredarna inte föreslår att kommunerna skall tillämpa plan och bygglagen tillsammans med miljöbalken. Att så inte sker kan i vissa falla vara helt förödande för landskapet, kulturmiljö och människor.
Ett exempel: När bygglov ges till 3G-master handlägger man bara masten enligt PBL. Vilket måste betecknas som ytterst oansvarigt och vittnar om brist på kunskap. Själva syftet med masten och att den har en antenn som sänder ut hälsovådliga mikrovågor tar man ingen hänsyn till. Detta trots att miljööverdomstolen och miljöbalken har klassat dessa antenner som miljöfarlig verksamhet. Och skall då föregås av en miljökonsekvensutredning enligt miljöbalken.
Hade man tillämpat dessa lagar parallellt hade man rimligtvis inte på så lösa grunder kunnat bygga ut 3G-systemet utan att ta något som helst hänsyn till elallergiska personer eller närheten till daghem och skolor. Hade miljöbalken tillämpats hade man också tvingats inrätta lågstrålande zoner i varje kommun.
Kravet på en parallell tillämpning av lagarna måste skyndsamt införas om beslutsfattarna och lagstiftarna har ett ärligt uppsåt att skydda befolkningens hälsa och inte bara se till verksamhetsutövarnas lönsamhet.
Förbundet Sveriges Småbrukare
eu
Rune Lanestrand
