Hjälp mig. Får fråga?????

[Myrka]

Hejsan!

Jag har en gård men inga får?
Jag älskar får vill ha för att hjälpa till med en bra avel.
Men jag är rätt så grön på detta. Jag har jobbat på island med
får så jag vet mera om dom än dom svenska.

Hur många får ska man ha för att det ska vara lönsamt? tex slaktfår?
Vad jag har hört så är ull inget att satsa på stämmer det?

Helst vill jag ha en mindre besättning som man har möljighet att följa
varje indevid.
När klassas man som hobbybonde hur många djur ska man ha då?

vad är omkostnaden för ca 10 får?

Vilket råd skulle du ge en nybörjare???

[Grimla]

Vilket råd skulle du ge en nybörjare???

Att börja med att läsa trådarna här i Fårforumet !   

Svaren på de flesta frågorna finns här.
Använd sökfunktionen uppe till höger.

[mille]

Hej,

Vi är ganska nya med får, har nu 30 tackor + några baggar. Mitt råd till dig som vill börja med får är att köpa eller låna en bok om får (eller flera!) t.ex. Erik Sjödins fårbok.

Där står mycket av det du behöver veta.

Titta runt bland olika sidor om får, kika på de olika lantraserna, åk o hälsa på nån som har får!

Bestäm dig vad det är du vill ha ut av fåren. Vill du ha dem till sällskap, slakt, bevarande, husbehov, skinn och ull....? Därefter kan du bestämma ras efter vad det är du vill ha ut av dem.

Lycka till! Det är härligt med får!

[öbo]

Hej

första frågan, du har en gård, men hur mkt mark har du o vilken typ,
vall, naturbete osv.

Ska du få det någorlunda lönsamt så bör du söka EU bidrag o det är är knutet till hur mkt mark o hur många får du har. läs mer här..http://www.sjv.se/amnesomraden/stodtilllandsbygden/stodguiden/valkommentillstodguiden/2008/valkommentillstodguiden2008.4.1adbfde10e558aac1580002352.html

är du intresserad o har kunskap om ull o skinn så satsa på pälsfår, vill du föda upp för köttet, satsa på  raserna Dorset eller shropshire, de är köttdjur som brunstar året om o bäst betalt får du för kött  till påsk o midsommar

[javill]

Den boken är trevlig men, jag rekommenderar också boken Starta med Får av Nils-Åke Fag. Jättebra när man funderar på att skaffa får. Den finns här på Åters bokklubb till ett bra pris. Sen som någon annan nämnde så är boken Får mycket bra. Den går till botten med det mesta och är väl kanske inte något man sträckläser men, helt klart ett måste. Den finns också här på Åters bokklubb eller på bibblan om du vill läsa först.

För att man ska leva på får och ta ut en skälig lön så behöver man ha hundratals får men, bäst är att starta med en liten flock på 5-10 tackor.

[Fritjoff]

Tack ska kolla upp den boken imorgon.

Ja det nog bra start med en liten grupp. 100 djur få jag inte plats med. Då behöver jag mera mark.
Här i norrland är inte markern så stora som nere i söder. Vi ha bara dungar inne i skogen 

Men om man vill ha en liten grupp, men man vill att de ska gå runt för dom.  inte så att jag få lön mera det att dom får foder. Hur stor måste gruppen vara då?

Kan du ta foder själv? Hö, havre etc. Då blir det ju en kalkyl. Ska du köpa allt foder så blir det en annan. Ska du ha stora maffiga köttras-får eller mindre lantras får? Det gör en stor skillnad. Ska du sälja kött direkt till slakteri eller skicka på slakt och ta återtag(alltså att du säljer själv)? Planerar du att köra svart-slakt och sälja i byn?

Det finns så många varianter. Jag har en skock på 14 tackor, och dom tjänar in sin foder kostnad flera gånger om. Men foder tar vi själva. Vi har en bra extra inkomst på dom då morsan är vallhunds instruktör, och folk pröjsar en slant för att komma och träna på en mindre skock tackor.

Skinnen skickar vi till Tranås och säljer i byn och våra ridskole-kunder. Det tjänar vi rätt bra på, då man kan ta en 1000:- för ett bra skin. Jag slaktar själv hemma, och det mesta går åt till eget hushåll, vänner och bekanta.

Gällande hobbby-verksamhet så tror jag gränsen var 20 tackor. Har du över 20 tackor så blir det andra bullar, mer kontrol, regler etc etc.

För självhushållning så tycker jag dom är bra för köttet e gott, och räknar du ut hur mycket du skulle få betala i Konsum för Svenskt lammkött så är det ju bra betalt, även om man får köpa foder.

Rekommenderar starkt boken Får av Sjödin.

[Kimma]

Tack ska kolla upp den boken imorgon.

Ja det nog bra start med en liten grupp. 100 djur få jag inte plats med. Då behöver jag mera mark.
Här i norrland är inte markern så stora som nere i söder. Vi ha bara dungar inne i skogen 

Men om man vill ha en liten grupp, men man vill att de ska gå runt för dom.  inte så att jag få lön mera det att dom får foder. Hur stor måste gruppen vara då?

Skaffar du allmogefår som är anslutna till genbank får du eu-bidrag för dessa om de är med i MV programmet. Och då får du så pass att du klarar grovfodret under vintern på eu bidrag. Väl värt att tänka på tycker jag.

[svekhult-ia]

Hej!
Vad roligt att du vill skaffa får!

Ull tjänar man inte pengar på i Sverige om man inte förädlar själv möjligtvis.

En vanlig uppfödningsmodell i Sverige är att hålla moderdjur av lantras (ofta finull eller finull/texel) eftersom de är goda modersdjur, kan lamma på vintern (bra slaktpriser vid ex påsk), mjölkar bra (mycket i början när det behövs, kort sinperiod vilket motverkar juverinflammationer mm). Man använder sedan en bagge av köttras, ex texel. Förstakorsningen (50% finull, 50% texel ex) är mest ekonomiska som modersdjur. Andrakorsningen (33% finull och 66% texel ex) ger genast lite sämre avkastning med sina avkommor.

En mycket generell tumregel är att naturbeten kan föda 2-8 tackor med lamm per hektar, medan bra vall/åkerbete kan föda 8-12 tackor per hektar.

Ett annat bra tips är att rekrytera 20% om året, då du a) får tid på dig att lära dig i takt med att besättningen växer b) får en lagom åldersfördelning i besättningen då man åtminstone i högproduktion räknar med att betäcka en tacka i 5 år.

Obs! Gammeltackorna kan ge god ekonomi i att beta de lägre avkastande naturbetesmarkerna med ex miljöstöd!

Gå med i Fårhälsovården för att undvika dyra obduktionskostnader och ha tillgång till fårspecifik kompetens.

Köp bara djur som är MV-fria.

Med mera! Lycka till!

[skogstroll]

Hade gutefår i 5-6 år och skall ha igen när jag slutat flytta omkring. Rekommenderas, de är födgenier och drar inga vetrinärkostnader och är mycket komptenta djur. Jag hade baggen i flocken så att jag slapp rävbesök under lammningen.

[ulfg]

En "produktionsmodell" som passar många både små och några rätt så stora fårbönder är att satsa på lantraser, typ gutefår och köra allt "så billigt som möjligt" till så mycket bidrag som möjligt. Du satsar på så låga omkostnader som möjligt med hjälp av produktion av eget foder, minimalt med kraftfoder, bra naturbeten och egen försäljning av kött och skinn. Så lär du dig bidragsdjungeln med stöd till naturbeten, hotade lantraser, etc. Det är ingen helt enkel modell men kan passa nybörjare ändå pga låga ingångskostnader.

[Grimla]

Skaffar du allmogefår som är anslutna till genbank, får du eu-bidrag för dessa om de är med i MV programmet. Och då får du så pass att du klarar grovfodret under vintern på eu bidrag.

Men från EU-bidraget ska avgiften för medlemskap i MV-programmet och Fårkontrollen dras...
och individersättningen på 150 kr per tacka räcker ju bara till ca 60 kg hö (knappt 2 månaders högiva)

[Kimma]

Men från EU-bidraget ska avgiften för medlemskap i MV-programmet och Fårkontrollen dras...
och individersättningen på 150 kr per tacka räcker ju bara till ca 60 kg hö (knappt 2 månaders högiva)

Hur många får räknar du då på?

[Grimla]

Hur många får räknar du då på?

Kimma nu förstår jag inte din fråga riktigt 

Man får ju 150 kr för varje "vuxet får i avel" oavsett om man har 1 eller 100.
Höet kostar 2,50 dagen 150 kr räcker 60 dagar.

Sen 800 kr för att man har Utrofår vare sig de är 1 eller 100.
Dom 800 kronorna försvinner ju i avgiften till MV-programmet & Fårkontrollen ca 950 kr.

(Nu söker jag inte utro för mina får så jag kanske missat nått? )

[Birgit]

Nej Grimla, man får bidrag först när man kommer upp i en djurenhet. Ett får är 0,15 djurenheter. Men vad Kimma troligen menar är att kostnad/tacka i avgifter minskar ju fler man har.
Dessutom är foderpriser relativa. De styrs ju av tillgång och efterfrågan.
Vaddå försvinner 800:-??? De täcker ju nästan upp en kostnad. MV-programmet bör du ju vara med i oavsett fårras

[Kimma]

Nej Grimla, man får bidrag först när man kommer upp i en djurenhet. Ett får är 0,15 djurenheter. Men vad Kimma troligen menar är att kostnad/tacka i avgifter minskar ju fler man har.
Dessutom är foderpriser relativa. De styrs ju av tillgång och efterfrågan.
Vaddå försvinner 800:-??? De täcker ju nästan upp en kostnad. MV-programmet bör du ju vara med i oavsett fårras

Precis, jag glömde dessutom lägga till "beroende på var hon finns i landet" här nere klarar man det ganska bra med de småsummorna. Hö och halm är relativt billigt i skåne, likaså spannmål. Skaffar man sig sen lite bond-kontakter som jag så blir det ännu lite billigare 

[MonaW]

Nej Grimla, man får bidrag först när man kommer upp i en djurenhet. Ett får är 0,15 djurenheter. Men vad Kimma troligen menar är att kostnad/tacka i avgifter minskar ju fler man har.
Dessutom är foderpriser relativa. De styrs ju av tillgång och efterfrågan.
Vaddå försvinner 800:-??? De täcker ju nästan upp en kostnad. MV-programmet bör du ju vara med i oavsett fårras

Undrar hur det egentligen förhåller sig med det där bidraget. Jag har sett något om det där med djurenheter tidigare. Jag fick dock bidrag för 2008 för fem får så jag vet inte hur det fungerar. Däremot fick jag visst avdrag eftersom jag kom in med ansökan för sent. Nu har jag "slagit ut" men inte slaktat en tacka och hon har nu "hand om" fyra ungtackor som inte ska lamma i år. Dessutom har jag tänkt slakta baggen nästa vecka eftersom han gjort det han ska. Är det någon, som vet hur det fungerar? Får jag inte räkna honom då? Men det är ju han som s a s står för aveln.

[Grimla]

Ja nu var jag slarvig när jag skrev jag syftade på "Talesättet 1 eller 100"
inte på de regler som gäller för ansökan. Skämms på mig 

Vaddå försvinner 800:-??? De täcker ju nästan upp en kostnad. MV-programmet bör du ju vara med i oavsett fårras

Ja!!! De där 800 kronorna "försvinner = går åt"  till besättningsvavgiften i MV programmet och anslutningen till Fårkontrollen. Blir inte "över" till hököp.
Jag har nu inte lusnoga kollat utan tog de siffror jag har i huvet
och billigaste Fårkontrollanslutningen är väl 600 kr och besättningsavgiften i MV är väl 350kr om jag inte minns alldeles galet och det är avgifterna är ju inte beroende av antalet djur man har.

Men att man kan köpa vinterbehovet av hö till en tacka för 150 kr i Skåne! det låter ruskigt billigt..?
Man brukar väl räkna 200 fd i Skåne och då skulle höet bara få kosta 75 öre med moms....

[Kimma]

Ja nu var jag slarvig när jag skrev jag syftade på "Talesättet 1 eller 100"
inte på de regler som gäller för ansökan. Skämms på mig 

Ja!!! De där 800 kronorna "försvinner = går åt"  till besättningsvavgiften i MV programmet och anslutningen till Fårkontrollen. Blir inte "över" till hököp.
Jag har nu inte lusnoga kollat utan tog de siffror jag har i huvet
och billigaste Fårkontrollanslutningen är väl 600 kr och besättningsavgiften i MV är väl 350kr om jag inte minns alldeles galet och det är avgifterna är ju inte beroende av antalet djur man har.

Men att man kan köpa vinterbehovet av hö till en tacka för 150 kr i Skåne! det låter ruskigt billigt..?
Man brukar väl räkna 200 fd i Skåne och då skulle höet bara få kosta 75 öre med moms....

Ja nu skjuter vi till lite eftersom vi behöver höet till kaninerna också men vi ger 200kr för en stor rundbal. och då blir det svårt att räkna ut exakt hur mycke av det fåren äter men pengarna bidrar helt klart till den större delen av hökostnaden.

[Gunhild]

Hej
 
Vilken produktion som man ska välja är svårt. Vi började med gottlandsfår efter rekomenationer från en granne, väl ment men det passade inte oss. Vi har nu sveakorsning med lammning i januari, lammen går till slakt innan betes släpp så under sommaren har vi bara snälla tackor på betet.

Jag skulle rekomendera att ta kontakt med någon på hushålningssälskapet som är duktig om får de kan komma ut för att kolla vad som fungerar bäst efter dina förutsättningar. Det kostar en slant men det kan ju bli dyrare och ta mycket tid och ork om man efter några år kommer på att man vill ändra inriktning. Vi har även fått hjälp från länsstyrelsen och åkt på studieresor om får. Mycket intresant att se hur andra gör.

Är man mycket intreserad av att läsa på om avel osv tror jag det är det som inbringar mest pengar på minst antal tackor oavsett ras. Men det tar nog mycket tid?