LETS

[Jerker Nordlund]

Ett sätt att skapa räntefri valuta på genom direkt skuldsättning är via LETS - systemet.

Här skapas valutan i transaktionsögonblicket av kunden istället för av banken. Kunden går i god för sin skuld genom ett tillgodohavandekvitto till säljaren. Transaktionen noteras i en databas vilket ger kunden ett negativt saldo och säljaren ett positivt. Sedan finns i systemet ett maxtak för skuldsättning och tillgodohavande, samt en metod för att kontrollera vilka som är godkända medlemmar i systemet.

Ingen ränta utgår på LETS-valutan. Istället utgår en kontohållningsavgift för driften av systemet. LETS är en organiserad barter -  flerpartsbyteshandel. Barter blir allt vanligare inom ekonomin och upptar en allt större del av den totala världshandeln.

Här ett exempel på en LETS-förening.

www.lets.nu. Sådana finns lokalt på det flesta ställen i landet.

Skall vi starta en på Alternativ?

[Loranga]

Finns det några LETS-användare här på alternativ nu? Och vet någon här något om projektet "Gröna pengar" som genomfördes i Malingsbo (Smedjebackens kommun) i början på 90-talet, men som stoppades av Skatteverket?

[Bo]

måste ju prövas av någon för att det skall fungera mer än lokalt. Annars är det ett bra system att ett tillgodohavande måste motsvaras av en skuld.

Frågan vad tillgångarna och skulderna skall mätas med för mått, kvarstår men där har jag ju en bra lösning.

Om det sedan måste till en ränta för att långivarna skall ställa upp, ger sig ju själv. Det normala är att räntans nivå är omvänt proportionell mot kreditvärdigheten.

[Jerker Nordlund]

måste ju prövas av någon för att det skall fungera mer än lokalt. Annars är det ett bra system att ett tillgodohavande måste motsvaras av en skuld.

Frågan vad tillgångarna och skulderna skall mätas med för mått, kvarstår men där har jag ju en bra lösning.

Om det sedan måste till en ränta för att långivarna skall ställa upp, ger sig ju själv. Det normala är att räntans nivå är omvänt proportionell mot kreditvärdigheten.

LETS kan inte fungera annat än lokalt. LETS betyder "Local Exchange Trading System"

Skulderna och tillgångarna mäts i poäng av något slag. Brukarna av systemet sätter själv priset på sina byten.

Kreditvärdigheten är personen själv. Alla i systemet förutsätts ha kännedom om varandra. Alla personers poängställning är offentligt kända och ingen får ha för stort plus eller minus på sitt saldo.

Ränta...? Kom igen nu? Vem skall räntan betalas till?

 

[Bo]

Citat: "Kunden går i god för sin skuld genom ett tillgodohavandekvitto till säljaren. "

Alla som sätter sig i skuld är inte lika solventa. Det kan finnas sådana som ser ut att kunna falla ifrån inom kort och då måste man kunna lägga på en riskpremie = ränta, vars nivå beror på risken. En annan kan se lömsk och opålitlig ut och får då stå ut med att betala dyrare för sina lån.

Din ordning passar bara i en värld där alla är lika friska och ärliga och ingen fick visst vara mycket rikare heller än genomsnittet.

[Jerker Nordlund]

Alla som sätter sig i skuld är inte lika solventa. Det kan finnas sådana som ser ut att kunna falla ifrån inom kort och då måste man kunna lägga på en riskpremie = ränta, vars nivå beror på risken. En annan kan se lömsk och opålitlig ut och får då stå ut med att betala dyrare för sina lån.

Din ordning passar bara i en värld där alla är lika friska och ärliga och ingen fick visst vara mycket rikare heller än genomsnittet.

Måste man inte alls. Ingen är tvingad att delta i ett LETS-system. De som gör det gör det utifrån förutsättningen att det är ett socialt samspel där deltagarna litar på varandra. Ingen kräver direkt motprestation för sina insatser, på samma sätt som att ingen av oss direkt kräver betalning av den vi hjälpt igång med hjälp av startkapbar. Istället förväntar vi oss själva kostnadsfritt den hjälpen när vi själva får startproblem.

Alla vara hur rika de gitter, men inte i LETS-systemets valuta. Sadona är oftast maximerade både på skuld och tillgångssidan. Ingen får vara skyldig för mycket, ingen får ha för stora fordringar.  Vill de fortsätta vara med måste den skyldige bidra på något sätt och den fordrande börja konsumera in i systemet. I värsta fall får väl den "rike" skänka LETS till den fattige för att få lov att vara med igen.

LETS bygger på sociala överenskommelser. En märklig konstart.

[Loranga]

Bo, vad tycker du om Ripple?

[Bo]

och allvarlig begrundan för att få det normala bank- och valuta-systemet att fungera utan kriser och sammanbrott.

[bacchus]

Måste man inte alls. Ingen är tvingad att delta i ett LETS-system. De som gör det gör det utifrån förutsättningen att det är ett socialt samspel där deltagarna litar på varandra. Ingen kräver direkt motprestation för sina insatser, på samma sätt som att ingen av oss direkt kräver betalning av den vi hjälpt igång med hjälp av startkapbar. Istället förväntar vi oss själva kostnadsfritt den hjälpen när vi själva får startproblem.

Alla vara hur rika de gitter, men inte i LETS-systemets valuta. Sadona är oftast maximerade både på skuld och tillgångssidan. Ingen får vara skyldig för mycket, ingen får ha för stora fordringar.  Vill de fortsätta vara med måste den skyldige bidra på något sätt och den fordrande börja konsumera in i systemet. I värsta fall får väl den "rike" skänka LETS till den fattige för att få lov att vara med igen.

LETS bygger på sociala överenskommelser. En märklig konstart.

System av den här typen har ytterligare en viktig drivkraft som gör att folk kan vara villiga att ställa upp med skuldsedlar. Genom att ställa sig utanför de normala valutasystemen slipper man genast både moms och inkomstskatt, så även om man förlorar hälften av sina utställda skuldsedlar får man bättre avkastning än med vanlig valuta.

[Nässelhäxan - babsan]

Jag är gärna med.
Jag litar på "alternativarna". 
Jag kan bidra med honung (nyslungad på sommaren), hällbröd (tre sorter; syrat, Petras kryddiga och Nässelbröd).
Dessutom kan jag hjälpa till att göra webbsidor. Inga avancerade ... men helt OK. Jobbar i Dreamweaver. Behöver någon hjälp att göra en överklagan eller skriva en debattartikel eller vad du vill ... jag kan fixa det.
Pris?
Tja, honungen kostar 50 SEK, Hällbrödet 25 SEK (5 kakor), Nässelbrödet 30 SEK (5 kakor) och för webbsidorna brukar jag ta 1500 SEK i grundpris (då ingår webbhotell för ett år plus avgiften för webbadressen).  För att skriva ... tja ... priset kan alltid diskuteras.
Alla priser inkluderar naturligtvis moms.
Vilka priser blir det här? 
Jerker? 
 
undrar Petra

[Loranga]

Babsan, menar du att du accepterar betalning i annan valuta för dina produkter och tjänster?

[Jerker Nordlund]

JAg har missat svaren här, men återkommer.

[Loranga]

Bump.

Återkommer ni, Babsan och Jerker?

[Nässelhäxan - babsan]

Joodå, jag är kvar.
Momsen måste jag nog i vilket fall som helst be att få i SEK ... jag tror inte Skatteverket vill ha LETS tillgodo ...
Fast det vore roligt att ringa och höra hur jag ska fylla i momsdeklarationen     
Någon från Skatteverket som är här som kan ge ett förhandsbesked?