Renovera gammal grusväg

[Vedklyvaren]

Om du nödvändigtvis vill förgifta så är Roundup både miljövänligare och ändamålsenligare än salt.

[sayerbýr]

Om du nödvändigtvis vill förgifta så är Roundup både miljövänligare och ändamålsenligare än salt.

Är det? Trodde faktiskt Roundup var värre.
Tycker mig dock se på påsen att det är avsett för vägar.
Samt att det används i 80% av landet. Vilket i sig inte betyder att det är bättre. Bara en reflektion.

But I got the point

[Ett svart får]

Round up bryts ner ganska snabbt, vägsalt ligger kvar. Men kolla i dikena utefter alla de vägar där det saltas enormt varje vinter, det växer ganska bra där i alla fall under sommarhalvåret.

Men oavsett vilket gift du väljer att tömma på vägen så kommer det även påverka träden som står intill och markägaren kanske inte skulle tycka om det...

[skogaliten]

Om du nödvändigtvis vill förgifta så är Roundup både miljövänligare och ändamålsenligare än salt.

Markägaren vill kanske inte att man använder Glyfosat längs hans väg i hans skog...

Dessutom är det omgärdat med en hel del regler att ens få lov att spruta i den sortens miljö.

Från jordbruksverkets PDF om kemisk behandling inom skogsbruk:

"Bekämpning av lövsly
Grundläggande bestämmelser
Grundläggande bestämmelser finns i 14 kap. 7 § i miljöbalken. Där regleras att kemiska
och biologiska bekämpningsmedel som är avsedda för att bekämpa lövsly inte får spridas
över skogsmark eller användas för att behandla enskilda trädstammar. Förbudet
gäller enbart lövslybekämpning och omfattar inte gräs- och örtvegetation.
Undantag från grundläggande bestämmelser
Skogsstyrelsen får i det enskilda fallet ge dispens från förbudet i 14 kap. 7 § andra stycket
miljöbalken, om det med hänsyn till skogsmarkens beskaffenhet, skogsbeståndets
sammansättning, spridningens inverkan på livsbetingelserna för växt- och djurlivet och
andra allmänna intressen inte rimligen går att genom röjning med mekaniska metoder
tillgodose kravet om återväxt av skog i 6 § skogsvårdslagen (1979:429).
Kommunalt förbud
Kommunfullmäktige i respektive kommun hade 1984 möjlighet att ta beslut om vilka
områden i kommunen som skulle undantas från kemisk lövslybekämpning, vilka metoder
i form av ytbekämpning och/eller selektiv bekämpning som kunde tillåtas samt
om kommunen även framgent skulle förbehålla sig rätten att delta i beslut alternativt
överlåta denna rätt på Skogsstyrelsen. Detta gör att olika kommuner kan ha olika syn
på kemisk lövslybekämpning. Skogsstyrelsen kan medge undantag från förbudet om
kemisk lövslybekämpning i ett område i den mån inte kommunalt förbud från 1984
motsäger detta. En kommun har ingen rätt att ändra i detta beslut. Det kan finnas annan
lagstiftning som tar över.
Upplysningar om vad som gäller kan erhållas från Skogsstyrelsen eller kommunens miljö-
och hälsoskyddsförvaltning. Den kemiska lövslybekämpningen på skogsmark har
nästan helt upphört bl.a. på grund av kommunala förbud. All spridning från luftfartyg
förbjöds redan 1985."

[sayerbýr]

Jag förstår vad ni säger. Och paragrafen är avsedd för skogsmark och bekämpning av lövsly. Gäller ej ogräsbekämpning på allmänn väg.

Det är en officell väg. Som finns med i lantmäteriet, utritad på karta, med belastning på marken runt om som officialservitut.

Det är ju inte så att jag ska gå runt i skogen och ”förgifta” skog.
Skogen är ju det en ska leva av. Rätt skogvård och viltvård ger mer tillbaka än det tar.

[skogaliten]

Jag förstår vad ni säger. Och paragrafen är avsedd för skogsmark och bekämpning av lövsly. Gäller ej ogräsbekämpning på allmänn väg.

Det är en officell väg. Som finns med i lantmäteriet, utritad på karta, med belastning på marken runt om som officialservitut.

Det är ju inte så att jag ska gå runt i skogen och ”förgifta” skog.
Skogen är ju det en ska leva av. Rätt skogvård och viltvård ger mer tillbaka än det tar.

Nu är du ute och cyklar rejält. Huruvida en väg är utritad på en karta eller ej, är oväsentligt. Det är fortfarande någon som är markägare, och som har rätt

Allmän väg = väg som är öppen för allmänheten att köra på, och som oftast endera ägs av staten, kommunen, eller en vägförening som uppbär statligt bidrag för skötsel.

Enskild väg = väg som markägaren har förfoganderätt över, hen kan normalt bestämma vad som är behörig trafik, och om det t.ex. ska finnas en låst bom .
Eftersom vi har regler runt fast egendom i Sverige, där bl.a. de som har en stuga i skogen ska ha rätt att ha väg till sin stuga, så finns det i regel ett servitut för att använda, och eventuellt sköta och/eller anlägga en väg som lanmäteriet i så fall pekat ut sträckning för.

Att få nyttja en sådan väg, ger inte tillstånd att använda herbicider, det krävs fortfarande tillstånd för det.

[sayerbýr]

Eh, jag förstår fortfarande vad du säger. Och är medveten om det. Och sökte råd om hur man renoverar en väg. Och fått många bra tips som formar en hållbar lösning för alla parter.

Och om jag säger att vägen är allmän, så är det baserat på fakta jag har tillgång till.

Vet du då något om just denna väg som jag inte vet? Vet du ens var vägen är? Hur den är klassad?

Cykla vidare du och låt inte impulsiviteten sunka ner ett hittills vettig forum för kunskapsutbyte.
Att kasta fina ord och förståsigpåare attityd baserat på lösa eller inga fakta om situation och läge hjälper föga hos mig.

Dessutom så ökar inte förtroendet för din kunskap i en framtid, tyvärr. För du besitter säkerligen en himla massa bra att veta.

[ensamhet]

Det blev mycket bråk om ansvar hit och dit nu, så det blir nog bäst om du gör som mitt förslag, så någon annan har ansvaret med att böka på vägen.

[sayerbýr]

Det blev mycket bråk om ansvar hit och dit nu, så det blir nog bäst om du gör som mitt förslag, så någon annan har ansvaret med att böka på vägen.

Fick idag klart med att de har röjt högen mitt på vägen så ikväll ska det köras hela vägen.
OCH när vi diskuterade vägen så har jag muntligt på att göra som jag vill med vägen och att de kan hjälpa till med maskiner om det behövs. Underbart med hjälpsamma människor.

[Själv är bäste dräng]

Bra med bra grannar! Oftast är de det, men man vet aldrig.

Det här med Roundup och salt. Salt används till mindre grusvägar för att binda damm, vilket jag tycker är tokigt men det krävs mycket salt innan du förstört ditt grundvatten. Roundup är en lite lurigare grej, där kan du råka döda fina träd invid vägen (markägaren kan bli sur och tycka att du gått för långt), och effekten på icke nedbrytna rester i grundvattnet vet man inte allt om än, bäst att vara försiktig.

[skräptanten]

Nu är du ute och cyklar rejält. Huruvida en väg är utritad på en karta eller ej, är oväsentligt. Det är fortfarande någon som är markägare, och som har rätt

Allmän väg = väg som är öppen för allmänheten att köra på, och som oftast endera ägs av staten, kommunen, eller en vägförening som uppbär statligt bidrag för skötsel.

Enskild väg = väg som markägaren har förfoganderätt över, hen kan normalt bestämma vad som är behörig trafik, och om det t.ex. ska finnas en låst bom .
Eftersom vi har regler runt fast egendom i Sverige, där bl.a. de som har en stuga i skogen ska ha rätt att ha väg till sin stuga, så finns det i regel ett servitut för att använda, och eventuellt sköta och/eller anlägga en väg som lanmäteriet i så fall pekat ut sträckning för.

Fler än en som är ute och cyklar...jag har rödmarkerat det som är fel i citatet.
Enskilda vägar förvaltas av vägföreningar, med bidrag från det allmänna. En sån väg får vem som helst använda, precis som en allmän väg, eftersom det är skattepengar som bekostar den, och ofta skattepengar som finansierat vägbygget en gång i tiden. Till den här kategorin hör även sämjedelade vägar, där man får bidrag till skötseln (typiskt är att varje fastighet sköter en bestämd sträcka av vägen, TS' väg kan vara en sådan).

Privata vägar är byggda över privat mark för markägarens egna pengar, inga skattepengar är inblandade i varken bygge eller skötsel. Då kan markägaren göra precis vad hen vill med vägen; sätta upp en bom eller en betalautomat för vägtull eller lägga stora stenar mitt i vägen eller vad som helst. Skogsbilvägar är ofta privata.

För din del, TS, skulle du innan du gör något mer gå tillbaka till aktuella dokument, förslagsvis från Laga Skiftet, och ta reda på vad som egentligen gäller för vägen. Lantmäteriet har en gratistjänst som heter Historiska Kartor och där hittar du såna dokument. Jag tolkar det som att det inte är fråga om en vägförening som ska sköta vägen, är det så får du höra med den av grannarna som har bäst koll.

[Skogsvilde]

Round up bryts ner ganska snabbt, vägsalt ligger kvar. Men kolla i dikena utefter alla de vägar där det saltas enormt varje vinter, det växer ganska bra där i alla fall under sommarhalvåret.

Men oavsett vilket gift du väljer att tömma på vägen så kommer det även påverka träden som står intill och markägaren kanske inte skulle tycka om det...

I dag använder man lake.
Det innebär att saltet ligger kvar på vägen i större utsträckning.
Tidigare när men spred fastsalt så påverkade det betydligt mer då det flög ut i diket ganska snart.

[skogaliten]

Fler än en som är ute och cyklar...jag har rödmarkerat det som är fel i citatet.
Enskilda vägar förvaltas av vägföreningar, med bidrag från det allmänna. En sån väg får vem som helst använda, precis som en allmän väg, eftersom det är skattepengar som bekostar den, och ofta skattepengar som finansierat vägbygget en gång i tiden. Till den här kategorin hör även sämjedelade vägar, där man får bidrag till skötseln (typiskt är att varje fastighet sköter en bestämd sträcka av vägen, TS' väg kan vara en sådan).

Privata vägar är byggda över privat mark för markägarens egna pengar, inga skattepengar är inblandade i varken bygge eller skötsel. Då kan markägaren göra precis vad hen vill med vägen; sätta upp en bom eller en betalautomat för vägtull eller lägga stora stenar mitt i vägen eller vad som helst. Skogsbilvägar är ofta privata.

För din del, TS, skulle du innan du gör något mer gå tillbaka till aktuella dokument, förslagsvis från Laga Skiftet, och ta reda på vad som egentligen gäller för vägen. Lantmäteriet har en gratistjänst som heter Historiska Kartor och där hittar du såna dokument. Jag tolkar det som att det inte är fråga om en vägförening som ska sköta vägen, är det så får du höra med den av grannarna som har bäst koll.

Du har såklart rätt, jag var nog lite trött samt hade lite för bråttom.

Det väsentliga för TS är väl att TS verkar ha ett servitut av något slag, med något slags rätt att ta väg till sin stuga. Och den rättigheten gäler en väg på/över någon annans mark, alltså en privat väg. Så långt är det som det brukar vara.

Men vilka rättigheter och skyldigheter det innebär, behöver man se hela servitutstexten för att förstå.

Alltså vilka åtgärder får hen göra? Vad åligger markägaren (om något)?

Jag har sett många olika varianter på temat, som exempel finns det inom vår fastighet sedan 1960-talet två st sommarstugor "insprängda" med avstyckade tomter, bägge har såklart rätt väg enligt officialservitut, men dessa är olika utformade avseende rättigheter och skyldigheter för både oss och för stugägarna.

[Karlsdotter]

Vad har du att dra med? Jag har till sommarstugan använt armeringsnät, flera på varandra och så en tyngd på det och släpat detta fram och tillbaka efter vägen. Använde då en minitraktor att dra med.
Sedan när jag fick större väg och större traktor så byggde jag ihop en större sladd av stockar och stål som skär. Byggde den så den liknade en riktig vägsladd. Lindade en kätting på stocken längst bak där strängspridaren sitter på en hyvel. Den här konstruktionen höll flera år innan den var utnött.
Efter det har jag haft en riktig vägsladd och där finns det både lättare och tyngre. Det finns en modell som ibland kallas bogserad hyvel och har alla funktioner en stor väghyvel har.

När det gäller det där med vägbidrag så kan en väg förlora det. Här finns en liten stickare med 4 fastigheter, men sedan den siste bofaste dog och det nu räknas som fritidshus så har vägen förlorat statsbidraget. Det är en fullgod och bred väg. Nu samsas de boende där om snöröjning och en sommarhyvling, trumbyten osv.

Det finns även ett tredje alternativ för dammbindning och det är lut. Det kommer från pappersmasseindustrin och är en restprodukt. Det luktar sur blöt bark när de lagt på. Och vägen blir mörkbrun.

Round-up är lika dåligt som neonicortinoiderna i fråga om att döda insekter och bin. https://foe.org/neonicotinoids-glyphosate/
Det finns även rapporter om att det är cancerframkallande. Jag skyr dessa medel som pesten. Det finns rapporter som säger att round-up med flera omstridda medel är ofarliga för bin då endast någon enstaka procent dör av direkt sprayning, men det som inte sägs är hur bina reagerar efteråt som att inte hitta hem, eller att dansen blir fel osv så att samhället försvagas.