Det tar tid att lära sig alla regler. Tyvärr är de inte samlade djurslagsvis men det kommer kanske. Det är bara i vissa glesbygdsområden i Norrland som det är tillåtet att gräva ner kadaver av får och lamm. Efter Galna-ko-sjukan har man blivit uppmärksam på att djurproteiner och andra smittämnen kan leva länge i marken och även smitta vilda djur. Det är helt omöjligt att veta vilka eventuella smittämnen som finns i en djurkropp. Det är sällan det de har dött av som man är rädd för. Det är smygande sjukdomar som tar flera år att utveckla och som inte syns på djuret. Hos fåren är scrapie en sådan och Nor 98 en annan. Bland bakteriella smittor har vi tuberkulos och paratuberkulos. Det är tillåtet att bränna kadaver men då måste pannan vara besiktigad och godkänd av Jordbruksverket. (Rök från kadaverbränning lik luktar inte gott och grannarna blir nog inte så glada) Den som vill fördjupa sig i ämnet kan kolla vidare här:
http://www.sjv.se/amnesomraden/djurveterinar/animaliskabiprodukterkadavermm/omhandertagandeavdjurkadaverochslaktbiprodukter.4.7502f61001ea08a0c7fff34638.html
