80 uroxar mödrar till moderna kossor.

[Grimla]

DNA-analyser visar att vår moderna boskap härstammar från totalt 80 stycken uroxar som levde i mellanöstern för 10 500 år sedan.
Att så få individer är ursprunget till våra moderna kossor pekar enligt forskarna på att det inte var någon barnlek att få de vilda uroxarna tama.

Forskarna har jämfört mitokondrie-DNA från benrester av de tidigaste tama nötkreaturen med DNA från dagens västerländska nötkreatur. Mitokondrie-DNA har den stora fördelen att det endast ärvs på mödernet, och har därför under det senaste decenniet blivit ett populärt verktyg för att fastställa de historiska släktbanden inom arter, både hos djur och människor.

Det historiska DNA som forskarna studerat kommer från utgrävningsplatser i Iran, ett område som man genom arkeologiska fynd vet är ett av de första där den vilda uroxen började sitt liv som tamboskap i människans tjänst. Detta skedde för omkring 10 500 år sedan.

Däremot har det fram tills nu varit oklart hur omfattande dessa tidiga "avelsprogram" var. Uroxarna fanns över stora delar av Mellanöstern och Centralasien, och man kan därför tänka sig att domesticeringen började på flera platser samtidigt i takt med att stenåldersmänniskorna övergick till ett mer bofast liv.

Men jämförelserna mellan DNA från de första nötboskapen och våra moderna kor visar att så inte verkar vara fallet. Genom datorsimuleringar av förändringstakten i boskapens DNA så kan forskarna visa att dagens boskap verkar ha sitt ursprung i en grupp om totalt 80 domesticerade uroxe-honor.
- Det är ett förvånande litet antal boskap, med tanke på hur spridda uroxarna var, säger Mark Thomas, en av forskarna bakom upptäckten.

De första kobönderna gillade utmaningar
De sista uroxen dog ut i Polen år 1627, så det är idag kanske svårt att tänka sig hur det gick till när uroxarna skulle tämjas. Vi får dock föreställa oss ett djur som är betydligt vildare än dagens kossor. De hade även en högre mankhöjd, större horn och en kraftig nacke jämfört med deras moderna släktingar.

Sammantaget var själva domesticeringen en fysiskt sett ganska tuff utmaning, påpekar forskarna.
- Att först och främst fånga in dem levande kan inte ha varit lätt. Att sedan dessutom föda upp dem och avla fram egenskaper som mindre storlek och ett lugnare temperament lär ha varit en avsevärd utmaning, säger Joachim Burger från universitetet i Mainz.

Forskarna spekulerar i att detta kan vara anledningen till att så litet antal djur är ursprunget till våra moderna boskap - det var helt enkelt inte på så många platser man gav sig på en så tuff utmaning.

Men studien har också betydelse för själva användningen av DNA-teknik inom arkeologin. På varma platser, som Iran, så går nedbrytningen av DNA i benfynd snabbare än i kalla klimat. Detta är anledningen till att mammuten var ett av de första utdöda djur som fick sin arvsmassa kartlagd.

Med resultaten visar forskarna att tekniken nu har utvecklats, och att det går att få fram användbart DNA även från ben som legat i varm jord i tusentals år.

Publicerad 28 mars 2012

[Tjalve]

Intressant, har läst liknande om våra andra tamdjur. Det verkar som om nästan alla våra tamdjur endast domesticerades på ett ställe och spridits runt jorden där ifrån. Processen att omvandla vilda djur till tama och tjäna oss är tydligen väldigt svår, troligen särskilt med så med sådana stora och starka djur som nöt.

[Ronny]

Man måste tänka på att domesticeringsprocessen är utsträckt över väldigt lång tid, kanske tusentals år! Att över huvud taget använda ordet "avelsprogram" i dessa sammanhang är ju hur dumt som helst. Det är väl inte så konstigt att nötkreaturen selekterades och blev mindre och mer lätthanterliga efter några hundra kogenerationer. 

[Tokyoboy]

Man måste tänka på att domesticeringsprocessen är utsträckt över väldigt lång tid, kanske tusentals år!

Det kanns, som att det ar just motsatsen de visar om och om igen i dessa forskningsrapporter.  Det var svart att fa till det, men nar de val fatt en hjord tam da spred de sig snabbt.

[Jonas från Backfors]

Men inget säger väl att det var 80 djur ur SAMMA flock som domecticerades SAMTIDGT. Det kan ju ha varit 5 djur ur en flock som togs till vara, sen 200 år senare lyckades någon annan tämja 4 djur som också härstammade från dessa 5 djur, då är det fortfarande bara de 5 djen i början som "räknas" om man ska följa forskningsrapporten. Så det var nog betydligt fler som domecticerades än 80 st till en början. Sen är det ju säkert så att vissa djur togs tillvara men inte har gett avkomma i till dagens kor. Se bara bland tex gotlanskaniner där många founders försvunnit på vägen och då har man ändå ett avelsprogram som går ut på att bevara alla linjer.

[Ulric Eriksson]

Jag är i likhet med Jonas inne på att det mycket väl kan ha varit ett stort antal founders, men att målinriktad avel under tusentals år har lett till genetisk utarmning. För gotlandskanin gick den processen mycket snabbt under de första decennierna trots att det uttryckliga målet var bevarande, inte förädling.

[Ulric Eriksson]

En kommentar om avelsprogrammet: det har bara funnits under några få år. Under de år de stora förlusterna skedde hade man inget underlag för att veta vilka founders som var på väg att gå förlorade. Nu verkar det som att nedgången har bromsats.

Man kan inte vinna i bevarandeavel, bara förlora mer eller mindre långsamt.

[Tjalve]

Grimla, du har möjligtvis inte källan till orginal artikeln?

[Ulric Eriksson]

Det här verkar vara ursprungsartikeln:
http://mbe.oxfordjournals.org/content/early/2012/03/14/molbev.mss092

[Tjalve]

Det här verkar vara ursprungsartikeln:
http://mbe.oxfordjournals.org/content/early/2012/03/14/molbev.mss092

Tack. Typiskt ingen open access vad jag kan se.

[Ek]

Kan man bra härleda till ett visst antal hondjur? dom måste ju stamma från ett antal vilda tjurar. Faktiskt har jag väldigt svårt att tro att inte vilda tjurar har betäkt tama kor i flera tusen år..Har för mig att jag läst någonstans att det var en av anledningarna till att dom utrotades. Kanske slaktades dom kalvarna ,men att inte någon skulle lämmna sitt genbidrag jag tvivlar.

[Tjalve]

Kan man bra härleda till ett visst antal hondjur? dom måste ju stamma från ett antal vilda tjurar. Faktiskt har jag väldigt svårt att tro att inte vilda tjurar har betäkt tama kor i flera tusen år..Har för mig att jag läst någonstans att det var en av anledningarna till att dom utrotades. Kanske slaktades dom kalvarna ,men att inte någon skulle lämmna sitt genbidrag jag tvivlar.

Det är säkert så att vilda tjurar parat sig med tama kor många gånger. Det kan ha skett på många platser och över en avsevärd tid, långt efter att korna blivit domesticerade. Tänk på en vild varg som parar sig med en hundtik.
Men detta var inte i artikels syfte att belysa. De använde sig av mitokondrie-DNA (mt-DNA). Mt-DNA ärvs uteslutande från modern genom ägget. Spermien är för liten för att kunna få med sig mt-DNA över till ägget vid befruktning. Därför kan man genom att jämföra mt-DNA  spåra alla individer på mödernet.
Antalet ursprungstjurar var alltså aldrig meningen att undersöka och de går inte heller med den använda metoden. Då får man undersöka Y-kromosomer men dessa finns ju inte hos honor så deras historiska material risker då att tunnas ut.

[Ek]

Men då är dom förmodligen inte så genetiskt "fattiga" som man kunde tro i TS inlägg.Måste erkänna att sånna här ämnen kittlar fantasin. Tvivlar lite angående slutsatsen att dom skulle vara så svåra att tämja .Vi har inga tama grävlingar korpar kajor älgar ändå är dom lätta tämja . Om du tar dom som ungar.. likadant lär väl hänt med någon skjuten uroxekos kalv.Som från början föddes upp till slakt sen nån gång var väl en ovanligt trevlig och fick leva vidare..Å andra sidan är inte uroxen inte utdöd enligt mig dom lever i högönsklig välmåga hos en kompis till mig , tror nog dom är vildare än uroxen var..

[LGL]

Kan man bra härleda till ett visst antal hondjur? dom måste ju stamma från ett antal vilda tjurar. Faktiskt har jag väldigt svårt att tro att inte vilda tjurar har betäkt tama kor i flera tusen år..Har för mig att jag läst någonstans att det var en av anledningarna till att dom utrotades. Kanske slaktades dom kalvarna ,men att inte någon skulle lämmna sitt genbidrag jag tvivlar.

Har inte läst orginalartikeln, men här är en länk som antyder "sentida" uroxeparningar med tamboskap i centrala och norra europa:

www.biodiverse.se/articles/ovantade-uroxgener-i-tamboskap

[Skogsola]

Intressant ämne. Det är nog så att vissa avelslinjer dör ut och mångfalden blir allt mindre helt naturligt. T.ex så lär alla vita europeer härstamma ifrån totalt 13 kvinnor.

[johan smith]

att de kommer från uroxen är inget nytt. dock att det var bara från 80djur visste jag inte men jag är alltid skeptisk till sådan fakta eftersom jag inte läste detta på en vetenskaplig artikel. är alltid skeptisk till allt.

DNA-analyser visar att vår moderna boskap härstammar från totalt 80 stycken uroxar som levde i mellanöstern för 10 500 år sedan.
Att så få individer är ursprunget till våra moderna kossor pekar enligt forskarna på att det inte var någon barnlek att få de vilda uroxarna tama.

Forskarna har jämfört mitokondrie-DNA från benrester av de tidigaste tama nötkreaturen med DNA från dagens västerländska nötkreatur. Mitokondrie-DNA har den stora fördelen att det endast ärvs på mödernet, och har därför under det senaste decenniet blivit ett populärt verktyg för att fastställa de historiska släktbanden inom arter, både hos djur och människor.

Det historiska DNA som forskarna studerat kommer från utgrävningsplatser i Iran, ett område som man genom arkeologiska fynd vet är ett av de första där den vilda uroxen började sitt liv som tamboskap i människans tjänst. Detta skedde för omkring 10 500 år sedan.

Däremot har det fram tills nu varit oklart hur omfattande dessa tidiga "avelsprogram" var. Uroxarna fanns över stora delar av Mellanöstern och Centralasien, och man kan därför tänka sig att domesticeringen började på flera platser samtidigt i takt med att stenåldersmänniskorna övergick till ett mer bofast liv.

Men jämförelserna mellan DNA från de första nötboskapen och våra moderna kor visar att så inte verkar vara fallet. Genom datorsimuleringar av förändringstakten i boskapens DNA så kan forskarna visa att dagens boskap verkar ha sitt ursprung i en grupp om totalt 80 domesticerade uroxe-honor.
- Det är ett förvånande litet antal boskap, med tanke på hur spridda uroxarna var, säger Mark Thomas, en av forskarna bakom upptäckten.

De första kobönderna gillade utmaningar
De sista uroxen dog ut i Polen år 1627, så det är idag kanske svårt att tänka sig hur det gick till när uroxarna skulle tämjas. Vi får dock föreställa oss ett djur som är betydligt vildare än dagens kossor. De hade även en högre mankhöjd, större horn och en kraftig nacke jämfört med deras moderna släktingar.

Sammantaget var själva domesticeringen en fysiskt sett ganska tuff utmaning, påpekar forskarna.
- Att först och främst fånga in dem levande kan inte ha varit lätt. Att sedan dessutom föda upp dem och avla fram egenskaper som mindre storlek och ett lugnare temperament lär ha varit en avsevärd utmaning, säger Joachim Burger från universitetet i Mainz.

Forskarna spekulerar i att detta kan vara anledningen till att så litet antal djur är ursprunget till våra moderna boskap - det var helt enkelt inte på så många platser man gav sig på en så tuff utmaning.

Men studien har också betydelse för själva användningen av DNA-teknik inom arkeologin. På varma platser, som Iran, så går nedbrytningen av DNA i benfynd snabbare än i kalla klimat. Detta är anledningen till att mammuten var ett av de första utdöda djur som fick sin arvsmassa kartlagd.

Med resultaten visar forskarna att tekniken nu har utvecklats, och att det går att få fram användbart DNA även från ben som legat i varm jord i tusentals år.

Publicerad 28 mars 2012

[Grimla]

men jag är alltid skeptisk till sådan fakta eftersom jag inte läste detta på en vetenskaplig artikel. är alltid skeptisk till allt.

Så det som publiceras av Institute of Anthropology, University of Mainz, Germany. räknas inte som en vetenskaplig artikel av dig alltså...