Våmflora

[Trollmor]

Tråden om Lillskruttets bitna get börjar flippa ut.  Frågan om hur streptocillin eller mögel från foder påverkar våmmen är ju intressant, och får här en egen tråd!  Varsågoda, jag servar med lite citat!  Så snart jag ser att ni själva (eller moderator) har flyttat över era inlägg, ska jag ta bort citaten.

[Trollmor]

För antibiotika finns mjölk och köttkarens. För din salva behöver det gå sex behandlingsfria dagar innan mjölken kan levereras till mejeri för att man ska vara säker på att inga antibiotika rester finns kvar. Antalet dagar innan köttet får använda brukar vara än lite längre. Antibiotika skadar inte foster så det finns inge anledning till oro här. Vidare är antibiotika inte alls särskilt farligt för idisslare att äta. Man vet att om antibiotika blandas i maten växer unga djur snabbare och är friskare men detta är inte tillåtet och olämplig av andra anledningar. Vidare är det inte effektivt att behandla idisslare oralt med antibiotika för att den bryts ner snabbt i magarna innan den hinner ut i aktuell vävnad och göra nytta.

Min veterinär förordar alltid bara tvål och vatten vid sårvård. Jod är oxiderande och därför inte så bra att ha i sår.

[Trollmor]

Fel, Tjalve!  Ditt råd är livsfarligt!  Det är i våmmen som den salvan är livsfarlig, Lill-Skruttet.  Utanpå kroppen, liksom i löpmagen (dit mjölken kommer när killingen diar) är den ofarlig för djuren.  Karens såklart, men du tänker ju inte äta upp nån av dom de närmaste dagarna !!! 

  Jodopax eller väteperoxid är väl bra om såret behöver tvättas.  Det riskerar ju inte på samma sätt att hamna i våmmen om geten eller nån av de andra slickar på det.  Tydligen har det läkt som det ska - underifrån. 

[Grimla]

Det är i våmmen som den salvan är livsfarlig, Det riskerar ju inte på samma sätt att hamna i våmmen om geten eller nån av de andra slickar på det.

Den mängd antibiotika geten får i sig är inte tillräckligt för att störa våmmen. Det går åt stora mängder för det.

Om det är Streptocillin så kan det i stora mängder störa våmmen (geten äter upp tuben) men små mängder på ett sår, inte troligt.
källa:veterinär

[Hippievagnen]

Bra med en sån här tråd! Särskilt eftersom våmstörningar verkar vara en av de vanligaste tillstånd som kan drabba idisslare.

Jag ställer mig skeptisk till att man med säkerhet kan konstatera att en antibiotika är ofarlig för våmmen, även om det bara rör sig om en liten mängd. Det kan ju vara lätt hänt att våmmen redan är i ett känsligt läge, den kan t.ex vara för lågt PH-värde pga kraftfoderintag, ensilage eller annat foder. Samma sak kan hända om djuret är hängigt och inte äter tillräckligt med grovfoder, vilket ofta är fallet vid olika former av skador, och som följd blir våmmen sur och känslig för störning. I det läget krävs det inte mycket för att göra det än värre. Man ska vara försiktig med allt som har med våmmen att göra och absolut inte stoppa i den något som dödar dessa viktiga mikrober. Det säger sig självt tycker jag!

[Grimla]

Bra med en sån här tråd! Särskilt eftersom våmstörningar verkar vara en av de vanligaste tillstånd som kan drabba idisslare.
Man ska vara försiktig med allt som har med våmmen att göra och absolut inte stoppa i den något som dödar dessa viktiga mikrober. Det säger sig självt tycker jag!

Precis.
T.ex när man ska byta foder – tänk på våmfloran!!!  2 – 3 veckor med det gamla fodret parallelt med det nya fodret, så att de arter som behövs hinner föröka sig i våmmen.

[Torptomten]

Vommen, på åtminstone getter (och får), är i ett extra känsligt läge på försommaren, med dess kraftiga  och näringsrika gröda, och en vomm som ännu inte helt har ställt om sig efter vintersäsongens kosthåll!  Get (och får-ägare) gör enligt min erfarenhet och även e. sjödins bok Getter, därför klokt i att parallellt med betet ge bra hö fram till andra veckan efter midsommar (ungefär).  Och alltid erbjuda slickstenar och om kladdig träck uppträder också erbjuda foderkalk (och eller rent träkol i små bitar).
H/Tt

[Tjalve]

Det var tydligen känsligt att ha en annan åsikt än de självutnämnda auktoriteterna. Hoppas bara ni inte fått folk att blir rädda för lite utvärtes antibiotika så de går emot råd från behandlande veterinär.
 

Vommen, på åtminstone getter (och får), är i ett extra känsligt läge på försommaren, med dess kraftiga  och näringsrika gröda, och en vomm som ännu inte helt har ställt om sig efter vintersäsongens kosthåll!  Get (och får-ägare) gör enligt min erfarenhet och även e. sjödins bok Getter, därför klokt i att parallellt med betet ge bra hö fram till andra veckan efter midsommar (ungefär).  Och alltid erbjuda slickstenar och om kladdig träck uppträder också erbjuda foderkalk (och eller rent träkol i små bitar).
H/Tt

Om du med detta menar eller inkluderar gas uppfyllda magar/trummsjuke liknande historier så är detta en av ganska få gånger som antibiotika av penicillin typ blandat i maten är ett effektivt sätt minska chansen för sjukdom. Vid dessa symtom finns en förhöjd nivå på gram positiva bakterier i våmmen. Penicillin och liknande antibiotika angriper i första hand gram positiva bakterier medans en frisk våm ska ha en dominans av gram negativa. Så en tillsättning av penicillin styr tillbaka balansen mot gram negativa.
Vidare används oralt antibiotika vid behandling av djur i viltparker, zoo mm där det inte är möjligt att ge medicin intramuskulöst eller intravenöst.

I det aktuella fallet med Streptocillin så innehåller det penicillin och som jag skrev angriper det inte dominerande gram negativa bakterierna och streptomycin som inte är aktivt mot anaeroba bakterier som hela våmmen är fylld av. Vidare angriper inget antibiotika protozoer, arkeer, jäst, mm som är mycket viktiga delar av våm floran/faunan.
Det hade här varit på plats att Trollmor eller Torptomten visade på Streptocillin farlighet vid oralt intag för idisslare. Ni får använda vilket typsnitt och färg ni vill.