Granemåla kor.

[månskensbonde]

Hej!
Har läst på allmogekons hemsida om granemålakor (en del av ringamålarasen)
Finns det någon som vet mer om dessa kor, ursprung osv...
Finns det bilder på dessa kor?

[Rosa]

Ringamålakon är samlings namnet för kor som härstammar från 3 olika besättninger, den besättningen som du syfter på är den första som man återupptäckte. Förutom den finns även Rögnarödbesättningen från Skåne och Granemåla från gränsen mellan Blekinge och Småland.

från den tidigare tråden:
http://www.alternativ.nu/smf/index.php?topic=8268.0

[Johan P]

Här en liten sak som jag skrev om rasen:
Granemålakon          

December 2004 kom jag i kontakt med korna ifrån Granemåla. Jag var inne på Blocket där jag hittade annonsen.
” Tre kor av Blekingsk lantras säljas”
Svarta med vita inslag.
Små vuxna, härdig.
Utmärkta landskapsvårdare.

Jag trodde direkt att det rörde sig om Ringamålakor, och eftersom jag var på gång med att köpa en gård ringde jag upp annonsören för att få mer information om djuren.
Det visade sig ganska snart att det inte var Ringamåla utan en helt ny djurgrupp.
Den ursprungliga ägaren hade för en tid sedan fått en stroke och kunde inte längre ta hand om djuren. Planen var att annonsören skulle ta över djuren men på grund av ändrade familjeförhållanden var det inte längre möjligt. Därför hade han satt ut annonsen för att hitta en köpare. Man hade försökt att hitta en lokal djurägare som kunde ta sig an djuren, men tyvärr hade djuren ett  ryckte om sig att vara inavels djur så ingen ville befatta sig med dem.
Genom annonsören fick jag kontakt med Bo Lindman som arbetar på Länsstyrelsen i Blekinge.
Han hade fått kontakt med den gamle ägaren när Länsstyrelsen sökte betesdjur till ett Natura 2000 område. Efter att Bo fick kontakt med ägaren stod det snart klar att dessa djur var mycket speciella, när Bo  först fick kontakt fanns det 16 djur i flocken.
Det fanns då både tjurar och kor av olika åldrar alla var svarta med vita fält och väldigt jämna.

Ägaren hade övertagit djuren efter sin far på 1940-talet och hade djuren till mjölkproduktion fram till 1960-talet. Därefter gick de som dikor och någon gång under slutet av 1990-talet slutade man med köttproduktionen. Ägaren hade sätt de tv reportage om djur transporter i EU och ville inte att hans djur skulle utsättas för det. Därför hölls tjuren/tjurarna bundna inne i ladugården så att de inte kunde betäcka korna.
Under den tiden som Bo kände ägaren födes dock en kalv i besättningen. En av kvigorna hade brutit sig in i ladugården och kommit till tjuren.
Efter det att ägaren hade fått stroken slaktade hans syskon ut alla djuren utom fyra.
En av dessa var resultatet av en tjuvbetäckning med en Charolaistjur och hade slaktats ut innan jag fick kontakt med Bo.
Vidare berättade Bo att det inte hade köpts in några hondjur till besättningen på ca 100 år,
Tjurar hade man till en början lånat av grannen men efter hand som de övergick till andra raser började man använda sina egna tjurar.

Efter att jag besökt besättningen och pratat med föreningen stod det klart att korna måste räddas, men hur?  Det var inte möjligt att ha djuren kvar i Granemåla över vintern och jag hade inget vinterfoder eller plats.
Lösningen kom i form av Bosse Sworen som erbjöd sig att hjälpa till med transport, vinterhållningen och betäckningen av korna.
Strax innan jul hämtades korna, i två omgångar, ner till Sworens gård utanför Ängelholm där det tillbringande vintern tillsammans med djur ur Rögnaröd-gruppen .
Det tre korna hade alla kalvat även om det hade gått några år. När det anlände hos Bosse var alla korna kraftigt överviktiga, och skulle troligen ha vissa svårigheter att bli dräktiga.
Den älsta kon är född 1996 och de två övriga 1999
Den 4 nov 2005 utfördes BVD provtagning samt dräktighets undersökning utav personal från Skåne semin. Inga fysiska problem upptäcktes vid undersökningen.

Men det visade sig vara svårt att få korna dräktiga, under 2005 jag har provat med 3 olika tjurar, 2 semintjurar, brunstcynkronisering men inget gav resultat.
Det var inte förrän våren 2007 som kon Rut nedkom med en kvigkalv efter våran egen tjur Rufus, tyvärr så är inte de två andra dräktiga, men förhoppningen är att Rut skall fortsätta att få kalvar.
Dessa fyra djur utgör i dag hela Granemålagruppen när det kommer en tjurkalv efter någon av korna är planen att gruppen skall slutas för att bevara så mycket som möjligt av Granemålagruppen.


I dagsläget så har 2 av ursprungskorna börjat kalva och det finns 3 äldre svarta kor, en röd/vit kviga, en svart ungdtjur och en liten röd tjurkalv.

[månskensbonde]

Finns bilder.
Hur ser härstammningen ut?
Är det gammal SRB eller är det lågland?
Hur mycket vet man om deras härstamning?

[Johan P]

Ursprunget är allmogekor ursprunget till RSB som är föregångaren till SRB.
Härstamingen är den som står i artiklen via cdb får man fram att det tre ursprungsdjuren inte är syskon eller mor dotter.

[Johan P]

Undertecknat har i samarbete med Föreningen för äldre svensk boskap och SLU Ultuna samlat genetiskt materiella av Granemålakon Elsa.
Elsa är en av det tre Founderdjur som jag inventerade hösten 2003, hon var vid 7 år när man återupptäckte rasen och hade då inte kalvat på några år. Det viktigaste var att så fort som möjligt få avkommar på det tre ursprugsdjuren. Eftersom alla tre var övergödda och inte hade haft någon kalv på flera år tog det flera försöka för att få dom dräktiga. I dagsläget så har gruppen växt från 3 djur till 7.
Founder Inga har 2 avkommor
   Finally och Gabriella, Finally har i sin tur fått en tjurkalv.
Founder Inga har en avkomma
   Fredriksson
Men på grund av Elsas ålder och den dåliga kvaliten på hennes ägg har hon inte fått någon avkomma.
Det är anledningen till att jag under hösten 2008 undersökte möjligheten att göra en provrörsbefruktning för att rädda denna unika kolinjen, tillsammans med Renee Båge på SLU Ultuna utarbetdes en plan för hur vi skulle gå till vägga får att få ett så bra resutat som möjligt och för att finna samarbetspartner.
Den föreninge som först blev aktuell var föreningen allmogekon som är registerförande för rasen. Tyvärr så var dom inte intreserade av ett samarbete för bevarandet av Granemålakon. Inte heller Jordbruksverket som har det övergripand ansvaret för bevarandet av svenska lantraser ville vara med på denna unika räddingsaktion.
Förberedelserna fortatte dock och 1 maj tranporterades Elsa till Ultuna där hon stannade i nästa 3 veckor. Resultatet av samlingen blev inte riktigt vad vi räknade med, Elsas äggstockar och ägg håll inte måttet och det blev inga embryon att återinplantera eller frysa in i flytande kväve. Som ett kompliment till provrörs befruktningen frös även vävnadsbitar in an Elsa så att man i framtiden kan klona henne och på så sätt få en fortsättning på denna unika kolinje.
Utan hjälp från Renee Båge SLU, Bosse Dahlgren Fredriksdal och Personalen på Skånesemin som utförde ultraljudsundersökningen hade denna försöket inte varit möjligt, ett stort tack!
Elsa får nu framleva sina dagar i naturreservatet Ire i blekinge tillsammans med det andra Granemåladjuren.

[Anna Ho]

Jätteintressant läsning. Tråkigt dock att det inte gick att få fram några ägg eller embryon fån Elsa.

Tack för infon !

[Johan P]

Vi får se vad som händer framöver kan hända att vi försöker igen

[besk]

Lite dumma frågor om framförallt Granemåla:

Går det att hålla dessa kor för mjölk eller är de endast lämpliga för kött? Hur står det till
med Granemåla linjen idag? Finns det många rena och nästan rena individer?

[Johan P]

Det går alldeles utmärkt att mjölka dom, vi mjölkade en av våra ungkor i våras när hon hade lite för mycket mjölk för sin kalv.

Det finns fortfarande en levande founder och hon kalvar varje år sen vi fick henne har det blivit två döttrar och 2 söner.
Förutom hennes avkommor finns även en tjuravkomma efter ytterligare en founder.
Totalt så finns det 5 hondjur och 5 tjurar som tillhör Granemålarasen, sen finns det ytterligare några avkommor som är efter en granemålatjur och ringamålakor.

[nittonhundranittiosex]

Hej! Hur är det med Granemålakorna, är deten egen ras och hur många finns det? Vore kul att veta

[Johan P]

Egen ras svårt att svara på när man befinner sig i start skedet av bevarandet, förhoppningen finns där men en liten djur grupp bestående av endast 5 hondjur och en handfulltjurar är mycket känslig. Men arbetet för att dom skall finnas kvar fortgår för ungefär ev vecka sen kom ytterligare en liten tjurkalv och med lite tur en till i natt.

[nittonhundranittiosex]

Är det lång väntetid på att få köpa sådana kor? Eller säljs dem inte alls? Kan jag hjälpa till att bevara dem utan att hålla dem själv? Just nu har jag ingen plats och ska snart iväg till gymnasiet men om 3 år kan jag hålla en ko och en tjur.

[Johan P]

Man kan se på detta med att sälja djur på lite olika sätt. Vi sitter inte i "sjön" utan har gott om plats för våra kor nu och dom kommande åren och vi har inga planer på att sälja några av den anledningen. Men när man bevarar hotade raser så finns det även ett stort värde i att dela på djuren så fort som möjligt ifall något skulle hända och djuren omkom eller tvingades avliva förlorar man inte hela rasen. Dom 5 hondjuren vi har i dag kommer att bo kvar här, våra två vuxna tjurar är bägge spermasamlade och den första skall slaktas om några veckor den andra får en sommar till med korna, vi har även en 1 åring som blir våran reserv inför åretsbetäckningssesong, lillkillen Karl är bara nån vecka men utvecklas mycket fort.
Vi är även en korsning mellan en Grenemålatjur och en Ringamålako han är inte aktuell att använda för våran egen del och är till salu.