Nyliga inlägg

Sidor: [1] 2 ... 10
1
Meka / SV: Bra att veta om bilbatterier och andra blyackumulatorer
« Senaste inlägg av Curt Jonsson skrivet Idag kl. 00:24 »
Fantastiskt att ni kan svara på allt Torbjörn. Har mycket att göra med batterier genom min solsellsanläggning och gamla bilar. Alltid svårt att bedöma batterier  :embarrassed2:
2
Övriga fjäderfän / SV: Okänd art.
« Senaste inlägg av skogaliten skrivet Igår kl. 23:46 »
Du kanske kan hjälp oss som försöker hjälpa dig, genom att ge några fler detaljer:

Vad var det för biotop där du såg fågeln? vilka sorters växter? Nära kusten eller långt därifrån? Nära sjö/vattendrag? Fuktigt eller torrt område? Förutom halsbandet, vilken grundfärg på resten av fågeln? Verkade ha bo på marken? Ungefär hur lät fågeln när den varnade? Stor som en stare? Vilken grupp av fåglar verkade det vara? En vadare? En fink? En trastfågel? Annat?

Har du varit inne på Artportalen och sökt efter fynd av fåglar i området? Där kan du få reda på fåglar som observerats nära där du såg fågeln, och i synnerhet mer ovanliga arter är fågelskådarna noga med att rapportera.
3
Skogsbruk / SV: Sätta granplantor
« Senaste inlägg av skogaliten skrivet Igår kl. 23:38 »
Gran på betesmark blir sällan bra, varken virkeskvaliteten eller granarnas hälsa blir något vidare.

Varför inte sätta, eller använda naturlig föryngring av Björk istället? På de flesta betesmarker i Götaland, så passar lövträd bättre, och ger en kortare omloppstid än gran.
Gillar man inte björk, så kan man ju prova något annat lövträd istället, beroende på vad som växer naturligt bra i området.
Hybridasp är ett annat möjligt trädslag på betesmark. Ger både tändsticksvirke och massaved.

I Götaland så betalas björkmassaved lika bra, eller bättre än granmassaved, och om man jobbar ett uns med björken så kan man få fram björktimmer också.

Vi har snart avvecklat åtskilliga hektar med gran som planterades på betesmark under perioden 1985 till 1990 ungefär.

Det är mycket röta i granen på betesmark, den växer för fort, så mycket så att den självspricker, och den här 40-åriga granen har varit mycket känslig för barkborreangreppen de senaste åren. Vi har äldre friska bestånd av gran på lämplig granmark, men den yngre granen på f.d. betesmark har fått avverkas i förtid p.g.a. barkborreangrepp.
Dessutom växer en hel del träd för fort, vilket innebär att den har volym men att det är en mycket låg kvalitet som timmer, med långt mellan årsringarna.

Om någon undrar så är granen skött och varit 2:a gallrad, den har fått granbarkborre angrepp efter 2018.

Eventuellt, om man absolut vill ha gran på betesmark, så kan det vara en idé att blanda björk och gran, de hjälper då varandra till bättre kvalitet.

Jag vet inte hur man ska kunna plöja en betesmark? Det brukar ju finnas sten och markytan är långt ifrån jämn så att det blir svårt att köra? Definitionen av betesmark är väl att det är mark som olämpligt eller omöjlig att plöja?

Är det i själva verket en lågavkastande åker som betats det handlar om?

Jag har också tillämpat metoden med en grund markberedning (rispa lite) med enkelt redskap och sedan naturlig föryngring, precis som @fri.

Men jag har kört med 100-pinnarsharv istället för "granruska".

4
Övriga fjäderfän / SV: Okänd art.
« Senaste inlägg av ThomasS skrivet Igår kl. 23:27 »
Strandpipare är det inte och som sagt så har jag kollat mina fågelböcker och på nätet utan att hitta rätt.
Halsen är ljus och det breda svarta halsbandet är klart avgränsat på både hona och hane.
Ska försöka ta mig till stadsbiblioteket till veckan.

Trist när man ser fåglar utan att kunna artbestämma.
Hade en gul fågel som lyckades överleva några år här i motionsskogen, blixtsnabb svepte den fram mellan tallar och granar, hann knappt se hur den såg ut förrän efter ett antal träffar men lyckades inte hitta rätt på arten.
Får se om jag lyckas med dessa fåglar?
5
Skogsbruk / SV: Sätta granplantor
« Senaste inlägg av fri skrivet Igår kl. 23:09 »
Varför plantera gran? Har du för lite gran på fastigheten, ska du sälja julgranar?

Visst kan gran växa bra i början om du plöjer men rotsystemen riskerar att bli sneda. Om du plöjer så tryck till tiltorna med en extra överfart med traktorn.

Själv har jag nu provat beg potatiskup på liknande yta och repat grässvålen ytligt 1-5cm och hoppas på ett lagom björk uppslag i de bara fläckarna/ränderna om fröfallet blir bra och fukten tillräcklig så det gror.

Vid något tillfälle har jag slarvkvistat en kortstock av en 'mjölkfållegran'  lämnat nån dm grova grenstumpar och kört några varv med den släpande i en kjedja bakom traktorn på hygget, det blev en grund och försiktig markberedning där det kom såväl löv som barr naturligt i den lätt 'repade' maken


6
Skogsbruk / Sätta granplantor
« Senaste inlägg av Lars-Göran skrivet Igår kl. 21:34 »
Tänker sätta granplantor på 5000m2 dålig betesmark .
Undrar hur gör jag för att gräset inte skall "kväva" nysatta plantor.Tänkte betesputsa i juni och sedan sätta dem  men gräset växer ju och man vill ju helst inte köra med röjsåg runt varenda planta .

Tänkte man kanske kunde göra några plogfåror .
Någon som har tips ?.
7
Håller med i att funktionalitet och säkerhet måste vara uppfyllda innan man blandar in estetik i sina grindar. Enkelgrindar är enklare...

Här har jag en dubbelgrind i smidesjärn in till tomten, och jag har fortfarande en hasp i väntan på att jag skall komma på den perfekta lösningen.
8
Är det inte bättre att använda denna bevisligen näringsrika mark till odling istället, och anlägga biologisk mångfalds-äng där jorden är magrare?
Ja, för mig som mest har mager jord känns det helt fel att försöka "förstöra" odlingsjord. Det är så otroligt mycket vanligare med mager mark, även om den ofta är planterad med skog. Den lilla odlingsjord vi har bör vi ta vara på till kommande generationer.
9
Vatten och avlopp / SV: Skapa ett mer hållbart avloppssystem i villa
« Senaste inlägg av Skogsvilde skrivet Igår kl. 19:31 »
Min granne som har försäljning av grönsaker och annat har absolut inga problem med att deras gäster gör fel på separetten.

Det är ett klockrent system som visst innebär att man behöver göra en insats för att bära ut tunnan.

Det finns även en uppsjö olika varianter på mulltoalletter där man kan ha en separettinsats och fekalierna helt enkelt hamnar i en större tank där man installerat kompostmaskar som helt enkelt gör jord av skiten.

Skit framförallt i vad du tror folk kommer att tänka och kör på vad eran övertygelse är.
Skithuset kan vara ett sätt att få folk att fundera på hur vår planet kan må bra.
Vi har separett för att det var enkelt att installera, och nu är vi tacksamma över att slippa ödsla vatten på att spola ut skiten när brunnen sinar.
10
Hus, hägn & bete för får / SV: Dra eltråd över grind med båge
« Senaste inlägg av skogaliten skrivet Igår kl. 19:23 »
Men om man vill ha en grind, typ den på bild, som är elektrifierad så går det ju att göra hur snyggt som helst. Det skulle ju gå att lägga bladguld på den och hänga den på isolerade gångjärn.

Så länge den är svårare att forcera för något av de rovdjur det gäller, än en standardiserad RAS-grind så borde den väl kunna ingå i ett bidragsberättigat stängsel?

Så klart man kan.

Men om man nu vill ha en riktigt estetiskt snygg grind till sitt RAS stängsel, så kanske man ska börja med att hitta på en snygg grind där RAS är det primära. T.ex. att man svetsar något snyggt av metallrör eller med armeringsjärn, som man böjer i snygga former.

Jag tycker som sagt att grinden på bilden är en trevlig och snygg typ av grind. Men att få en sådan grind hållbar, stabil och säker i ett RAS stängsel, känns som att man riskerar att göra mycket våld på grundmodellen.

Jag hade hemsnickrade rätt snygga trägrindar i storleken ca 120 cm bredd (men inte lika snygga som TS!) för länge sedan till mina dåvarande fårnätstängsel (innan det dök upp varg i närområdet). Grindarna och grindöppningarna var noga byggda, men ändå så blev funktionaliteten hos grinderna, med låsfunktion, att stolparna rör sig med vädret, att djuren skrubbar sig eller gnager o.s.v. ganska dålig efter några år. Det är mindre kul när grindens låsmekanism inte fungera som den ska, utan det behövs spännband eller ståltråd för att kunna stänga grinden.

TS ville ju att det estetiska uttrycket skulle vara relativt ofördärvat, vilket blir relativt svårt.

En delad grind, dubbelgrind, är också svår att hantera om/när man ensam ska ta in/ut djur, eftersom man behöver två händer för att hantera de båda grindhalvorna.



Sidor: [1] 2 ... 10

Dela detta:

* Inloggade just nu

122 gäster, 2 användare (1 dolda)
docswood

* Forum

* Om tidningen Åter



- Det här är tidningar som jag kommer hålla reda på och spara på samma ställe, de fungerar som en uppslagsbok!
/Lovisa

* Nya inlägg

* Nytt i ditt landskap

För inloggade medlemmar visas här nya lokala annonser, aktiviteter och presentationer.
Logga in eller
registrera dig.
 :)

* Nya annonser