Jag trodde att Alternativ.nu var en grupp för Doers. Här verkar det mer vara en grupp för Dreamers?
Så här startar man på Folkuniversitetet, men en cirkelledarkurs.
Jag håller med om att Civilförsvarsförbundet kan ha bra kurser, men jag vill starta en kurs. Jag har gått en kurs hos Civilförsvaret, men den var verkligen på basal nivå. Då var vi bl a och besökte ett skyddsrum. Just nu tror jag att skyddsrummen är uthyrda till annat. I kvarteret där jag bor finns inget skyddsrum och det är lite så jag tänker; Hur ser verkligheten ut?
Det finns många föreställningar om vad man ska göra när det blir kris, men ofta så havererar det mesta av organisationer då krisen plötsligt uppstår. Tsunamin i Thailand är ett exempel.
Jag har också kontaktat bostadsrättsföreningen om detta, men bli inte förvånade nu. De hör inte av sig. De flesta människor är inte krismedvetna. Det gäller tyvärr också dem som har Kris som sin arbetsuppgift. De tar sig först igenom ett regelverk om hur att agera, sedan måste de vara säkra på att de inte bryter mot Lagen. Så kommer frågan upp: Vem har ansvaret?
Där brukar det stanna...
Den ansvarstagande är på semester, sjuk, har en vikarie som inte är insatt i frågan, eller så ingår inte uppgiften i någons arbetsbeskrivning.
En studiecirkel är ju på lokal nivå. Att vi som ingår i studiecirkeln bor nära varandra och har möjlighet till att samarbeta när krisen inträffar. Vad jag vet så har Civilförsvarsförbundet inga sådana deltagarlistor. Det finns uppsamlingsplatser, men vilka har ansvaret där och vad händer med dem som kommer dit?
Jag har redan kontakt med Myndigheten för Civilförsvar, Stadsdelsförvaltningen och Folkuniversitetet. För att kunna starta en studiecirkel ska man vara minst tre personer. Hur att finna dem, står det ingenting om. Sedan ska de tre utse en studiecirkelledare, som ska gå studiecirkelkursen och bli godkänd där.
Lokalfrågan är löst. Vi kan vara i biblioteket här i Hässelby Gård.
På en arbetsplats ska det finnas ett Skyddsombud. Så borde även finnas i olika bostadskvarter, så att Krishanteringen kommer igång på plats.
Det kan man se i "Nedsläckt land", hur de som bor i det högteknologiska huset söker utse en ledare, medan de i det gamla huset, lätt kan sätta igång med att samarbeta. Kanske det är svårare att samarbeta i ett abstrakt högteknologiskt utformad struktur, än i en gammaldags gård, där det finns mycket att hugga tag i och att göra något med en gång. I en akut kris, så följer alla en handlingsplan:
https://www.prevent.se/jobba-med-arbetsmiljo/osa/kriser/mallar-och-checklistor/
Någon delar ut arbetsuppgifter och delegerar sådant som kan ta längre tid. I en arbetsgrupp kan det finnas två ledare; en formell ledare och en informell ledare. Här i Hässelby Gård skulle vi som bor här antagligen förvänta oss att brandkår eller polis kommer och instruerar oss på plats. Annars gäller ju att lyssna på radion.
I "Nedsläckt land"-podden samtalar man om kullar och dalar i landskapet. I ett platt landskap behövs inte så mycket elektriska och elektroniska pumpanordningar som där bostäderna står uppepå kullar. Å andra sidan, vid översvämning, är det bättre att bo högre upp.
Jag kan förstå att ni som bor på landsbygden kan tycka att det här låter löjligt, men för oss som bor i tätort och i innerstan, är det verklighet. Det är lättare för den som inte befinner sig i krisens centrum att finna på lösningen, men första tecknet på att en kris uppstått, är att människor hamnar i ett chocktillstånd.
Den som tycker att det här blev för långt att läsa, får gärna lägga in en förkortad version! Bara bra med repetitioner!
Du vinner inga poäng på att försöka kränka eller nervärdera.
Det jag hela tiden har sagt är att även om det finns kurser då är dom bara teori.
Den praktiska kunskapen och viljan är det som gäller i ett krisläge.
Jag frågade till vilken nytta du går i skogen, ditt svar var att för att du tycker det är skönt.
Det funkar så länge du inte tänker i ett hemberedskapsperspektiv. Då är skogen även om den är liten en möjlig resurs.
Du flabbade gott över förslaget att odla.
I Svenska förorter finns det massor av gröna ytor som går lätt att omvandla för odling av diverse grönsaker.
Du kan odla på balkongen och gödsla med din urin.
Groddning kan alla syssla med i ett fönster.
Visst det är trevligt att kunna gå ner i ett skyddsrum och veta att det finns.
Men det är en sådan liten del i det hela.
Doing är att tänka på hur man löser det vardagliga om.
Vattnet inte längre kommer
Elen uteblir
Affären inte har varit
Om det inte kommer hjälp utifrån
Vi är många som har en livsstil där vi utan större problem kan gå från en trygg, normal vardag till ett krisläge utan att det besvärar speciellt.
Många av oss har längs vägen lärt oss att det är lättast att göra saker enkelt och praktiskt.
Man kanske inte kan göra på samma sätt i förorten som ute i skogen. Men det är här anpassning till förhållandena kommer.
Förorten har dessutom en stor fördel gentemot ett självhushåll på landet, och det är många händer.
Massor av kunskaper, mm.
Dessa kanske man inte får med sig när det rullar på i en trygg lunk.
Men dom kommer när det blir kris.
Och då behövs det ödmjuka ledare som kan styra upp det och få alla att jobba i samma riktning..
Nyliga inlägg
