VARDAGSEKOLOGI

Ekologi
Livet är en vardaglig företeelse, som pågår varje sekund hela dygnet runt, året runt. Ekologi är läran om det totala skeendet i naturen - hur samspelet mellan vatten, vindar, sol, jord, djur och växter samverkar till att naturmiljön ser ut och fungerar som den gör. Ekologi är egentligen ett neutralt begrepp som bara beskriver en funktion i naturen. Ökenspridning och säldöd är lika mycket ekologi som honungsproduktion och en porlande fjällbäck.

Ekonomi
I sen historisk tid har västerlänningen mest intresserat sig för ekonomi. Ett betraktelsesätt som reducerat naturen till en outtömlig och opåverkbar fond av resurser som utnyttjats till att öka människans välstånd. De första effekterna vi märkte av miljö.förstöringen var av estetisk art. Vi såg och kände lukten av lort, beklagade detta men tycktes ändå ha varit ganska eniga om att välfärd och ekonomisk tillväxt var värd detta pris.

Livets avveckling
Idag har vi insett att de estetiska störningarna kan ha mycket större effekter än vi anat. Ett kalhygge är inte bara fult, det innebär också att näringsflykt och erosion ökar, att grundvattnet sänks, att skyddet mot laviner och jordskred tas bort, samt att markflora och markfauna dör ut och försvårar återväxten av skog.
Avgaser från motorfordon och industrier luktar inte bara illa, de utlöser cancer och anrikar gifter i olika kroppsorgan samt förgiftar växter och försurar vatten och mark. Ännu värre är alla de ämnen som inte ens syns eller luktar, men som i tysthet invaderar biosfären och vid upptäckten redan mättat naturens depåer för lång tid framåt. Exempel på sådana ämnen är klorföreningarna som bryter ner ozonskiktet, de gifter som upplagras i människor och djur samt alla radioaktiva ämnen.

Människans samlade aktivitet har idag tagit sig sådana proportioner att det inte är någon överdrift att tala om en systematisk avveckling av livet på jor.den. Denna utplåning sker med en sådan effektivitet och raffinerad precision att vi knappast kunnat göra det "bättre" ens om det varit vår verkliga avsikt!

Våra sista referenser
Naturfolken besitter hemligheten om hur däggdjuret människan kan överleva långsiktigt och utan att föröda underlaget för sin försörjning. För inte så länge sedan hånades naturfolken och betraktades som lägre stående. Vi förlöjligade deras föreställningsvärld med andar och tabun och exploaterade deras livsmiljö. Nu börjar naturforskare och antropologer inse att denna "vidskepelse" var en livsnorm och ett verktyg för överlevnad som gjorde att de inte överexploaterade sin livsmiljö.

Till sin funktion var den en sorts naturvårdslagstiftning och moraliskt rättesnöre. Nu springer forskarna, nästan bokstavligt talat, framför motorsågarna i de sista regnskogarna och försöker hinna lära sig allt som naturfolken vet om överlevnad.

Utplåning av skapelsen
Även om naturfolken förintas kulturellt så försvinner inte människan som art. Allvarligare är utplåningen av alla djurarter på jorden. När en art utrotats är både dess speciella biologiska talang och alla förutsättningar att återfå den utplånade. Idag har redan hundratals arter av däggdjur, reptiler, fåglar, fiskar, insekter och andra djur utplånats från jordens yta av direkt mänsklig aktivitet. Minst lika många står i tur med nuvarande utveckling.

Beräkningar av hastigheten med vilken växt- och djurarter idag dör ut visar att över 100 arter utrotas varje dag. Detta anses vara 100 till 1000 gånger snabbare än den "naturliga" utdöendehastigheten.

Tidsbristen
Att ta sitt ansvar genom att ta ställning "någon gång" räcker inte. Tiden är mycket knapp. Ökningen av miljöskador och katastrofer går mycket snabbt. Det har tagit oss ett par hundra år att industrialisera världen. Det anses av många som uteslutet att vi skulle ha lika lång tid på oss att "ställa allt till rätta".

Det är mer sannolikt att vi bara har några decennier på oss att genomföra radikala åtgärder som får utvecklingen på Jorden att ändra riktning. Även i detta perspektiv kommer oersättliga skador att ske, genom att vi startat processer med fördröjd verkan som kommer att förstöra miljön under lång tid. Klockan är inte längre fem i tolv utan en minut i tolv.

Alla har ett ansvar
Dagligen upplever vi hur ansvaret bollas mellan politiker, massmedia, företag och allmänhet. Alla skyller ifrån sig och hänvisar till andra. Det är ingen väg till en lösning av problemen. Naturligtvis ska ingen oskyldig behöva ta på sig skulden, men inte heller ska någon fly undan från sitt an.svar. Miljöproblemen är vi alla delaktiga i. Börja med dig själv. Gräv där du står! Utnyttja dina kunskaper på ett sätt som gagnar oss alla.

Helt klart är att uppgivenhet och passivitet inte löser några problem. Livet hemma påverkar världen utanför på gott eller ont. Var och en är ansvarig för sina handlingar, var och en kan välja och därmed styra utvecklingen. Insikten om att det egna vardagliga handlandet och beteendet har en direkt koppling till alla miljöproblem, är oerhört viktig. Den vetskapen är grogrunden för en djupgående förändring av samhället.

En förnuftig parasit
I sin biologiska funktion är människan en parasit. Den kraft som håller ekosystemet jorden levande är solljusets överflödande energi. Endast organismer med klorofyll kan binda den energin och omvandla den till liv. Trots att människans användning av energi närmat sig skalan där den blivit globalt miljöförstörande, är den blygsam i universella mått. Jämfört med den energimängd de gröna växterna omsätter och sänder vidare genom livs.kedjorna och den övriga energi som deltar i de livsskapande processerna, ter sig den energimängd som människan satt i arbete enbart patetisk.

Människan lever på de gröna växternas talang och på den fiffighet som ett myller av djurarter under miljoner år utvecklat. De kan omvandla för människan otillgängliga resurser till användbara tillgångar i form av föda, klädesplagg, byggnadsmaterial, mediciner osv.

I vår tid har ingenting av detta förändrats. Vi är och förblir parasiter. I en ostörd natur lever en parasit i harmoni med sitt värddjur. Det ligger i dess intresse att värdorganismen är vid god hälsa och kan föda parasiten och dess avkomma. Vi kan inte ändra vår biologiska roll som parasit, men vi måste ödmjukt erkänna vår funktion och leva under parollen; Parasit - men med förnuft! Vi måste vara rädda om vårt värddjur ("Världdjur"), jorden och hålla det vid god hälsa, annars är vi de första som går under.

Nödvändig underordning
Människan måste rätta sig efter vad naturen tål. Detta innebär att underordna sig naturen. Just det sistnämda är en central fråga. Människan måste inse att det finns en "högre makt" som vi inte råder över. Det saknar sen betydelse om vi väljer att kalla denna makt för Gud, Ekologi, Kemi, Fysik, Naturlag eller Ödet.
I naturen finns inga värderingar, ingen ondska eller godhet, bra eller dåligt, utan bara funktioner, orsak och verkan. I mänskligt perspektiv är naturen konservativ. Naturmiljön byter ständigt ansikte men mekanismerna bakom är uråldriga. Människan är född till jorden med alla fysiska och mentala förutsättningar för överlevnad. Naturen finns där för oss på gott och ont. Vi drömmer om att ta bort det onda, men det är ofta så fint inflätat med det goda att de är oskiljbara. Genom erfarenhet, samarbete och eftertanke kan vi ta fram det goda utan att drabbas alltför hårt av det onda. För att överleva måste människan förbli konservativ i de frågor som rör ren fysisk överlevnad.

Den naturliga människan
Människan är full av naturlig skaparkraft, fantasi och talang. Alla har samma förutsättningar till meningsfull verksamhet. Det är bara viljan och själv.tilliten som behövs. Vi tycks också ha tappat tron på naturen och vår egen kropps helande förmåga. Vi har bibringats den tron att varje småkrämpa kräver ett helt läkarlag eller en hel pillerbod. På motsvarande sätt tycks vi tro att graviditet, förlossning, ålderdom och död är onaturliga tillstånd av sjukdom, när de istället är livets fullt naturliga grundförutsättningar.

Vår kropp har en fantastisk läkeförmåga, bara vi ger den tid att reagera. Vi kan höja vår självkänsla och vårt civilkurage genom att hjälpa fram och un.derhålla kroppslig hälsa och mental kraft. Hur kan vi någonsin ha råkat i tvivel på en natur som burit fram en miljon djurarter i en miljon år!? Vi kan åter bli ett "naturfolk", men ett modernt och upplyst sådant. Vi har all den visdom och förutsättningar som behövs inom och utom våra kroppar.

Vila i vardagen
I vardagsekologi är fysisk inaktivitet en källa till kraft. Pausen och rasten är oerhört viktiga delar av livet. Då kan vi smälta intryck, fundera, känna efter, lära nytt samt upptäcka och mobilisera nya krafter till meningsfull fysisk aktivitet.
Vi får ge efter för impulser. Vi får sjunka ned på en solvarm häll och dåsa en timme, trots att det inte stod inskrivet i almanackan. Inaktivitet är liktydigt med mindre produktion av sopor och slöseri med energi. Betraktelse och kontemplation är miljövänligt, kreativt och nydanande. Vi måste återerövra sinnesfrid för att vila i vardagen, utan att känna oss skyldiga och stå emot de krafter som vill hetsa oss till ett vettlöst gatlopp genom tillvaron.

En nygammal livsstil
Att leva i enlighet med vardagsekologiska principer innefattar väldigt mycket. Det gäller inte bara att "handla miljövänligt", välja eller välja bort prylar i vår konsumtion. Det handlar också om att ifrågasätta om vi behöver alla dessa prylar överhuvudtaget, varför vi behöver dem eller om våra behov kan fyllas av annat än konsumtion av saker.

Det handlar om att uppleva, förstå, vörda naturen och hysa tilltro till den. Att genom tålmodigt iakt.tagande lära sig den, underkasta sig den och genom samarbete locka ut det goda. Det handlar om att vara nöjd med detta och inte ständigt vara missnöjd, otillfredsställd och ställa allt större och orimligare krav.

Sammantaget medför en ekologisk övertygelse ett steg in i en annan livsstil, jämfört med den livsstil som är förhärskande i västerlandets större befolkningscentra. Men det är ingen ny livsstil vi behöver. Den har tidigare varit utbredd över hela jorden och först i sen tid har vi "glömt" hur vi bör leva för att kunna fortsätta att existera.

Ingen människa kan på kort sikt totalt tillgodogöra sig en helt annorlunda livsstil. Olika människor kan lära sig bitar av den, sprida kunskap och sti.mulera sig själva och andra till att lära mer. Böcker och skrifter kan ge kunskap, idŽer och inspiration men praktiken måste vi själva stå för. När vi lyckats överföra denna nyförvärvade kunskap till barnen har processen blivit självgående. Barnen behöver inte lära om, utan lär sig ett förhållningssätt som ger livet en chans att existera under lång tid på planeten jorden.

Vardagsekologi
Ekonomi är människans hushållning, ekologi är naturens. Det finns ingen inbyggd motsättning mellan ekonomi och ekologi. Begreppet vardagsekologi kan bli en ständigt närvarande strävan att återfå en harmonisk förening mellan ekonomi och ekologi. Detta kan endast ske om ekonomin underordnar sig ekologin. Med vardagsekologi menas också ett förenande av inre och yttre miljö. Människan är skapad till att leva i och med naturen och det är inte naturligt att hon bekämpar, nonchalerar eller känner obehag inför den.

Vardagsekologi kan bli den praktiska tillämpningen av ekologisk helhetssyn, genom att förena ekonomi och ekologi, inre och yttre miljö till en enhet som samverkar istället för att motverka varann. Genom att tillämpa vardagsekologi ska man kunna bruka naturen istället för att förbruka den.

Vardagsekologi vill värna om de ekologiska yttringar som är positiva för människan och de djur och växter hon är beroende av. Det betyder fortsatt tillgång till rent vatten, brukbar jord och levande skog och en allmänt hälsosam och vacker livsmiljö. Vardagsekologi måste också innefatta kunskap om de negativa ekologiska yttringarna, vare sig de är naturliga eller framkallade av människan. Då kan vi undvika att drabbas av dem eller undvika att orsaka dem. Vardagsekologi är ett sätt att leva och tänka som är baserat på en allvarlig övertygelse om nödvändigheten av en kursändring i samhällets utveckling mot en uthållig livsstil.

Torbjörn Peterson
Jan Gustafson-Berge

Kommentera gärna artikeln