VARDAGSEKOLOGISK VERKTYGSLÅDA

Förändring är svårt
Att göra förändringar i sitt vardagliga liv kan vara mycket svårt. Alla har vi våra sedan länge invanda beteenden som vi ofta inte ens är medvetna om. Att ändra sitt konsumtionsmönster kan också vara problematiskt. Man köper det man brukar köpa och att byta märke tar emot och känns osäkert. Det finns så många hinder på vägen mot ett nytt mål.
Ofta, ofta har många av oss lättare för att se hinder och problem än möjligheter och lösningar. Det svåraste är att börja, sen är det svårt att sluta. Åven den längsta vandringen börjar med det första steget.

Verktyg 1: Frågor och ord
Fundera själv eller diskutera med dina vänner kring några ord: Tid, pengar, välfärd, utveckling, valfrihet, produktion, lönsamhet....

Fundera och reflektera över några frågeställningar. Skriv ned dina tankar på ett papper eller tala in på en bandspelare. Det kan vara frågor som:
- Vad är det som hindrar dig att ändra ditt beteende och dina konsumtionsvanor?
- Vad är meningen med livet. Vad får dig att fortsätta leva?
- Hur skulle din närbutik se ut för att underlätta ett miljövänligt handlande?
- Tänk dig tanken att alla bilar (alla pengar, klock.tiden osv) plötsligt försvann över en natt.
Vad skulle ske i samhället, vad skulle du göra? - Vad skulle hända om du började lönearbeta mindre än vad du nu gör?
- Hur ser ditt personliga Utopia (drömsamhälle) ut, vem är du där och vad gör du? Beskriv platsen där du finns.
- Skala upp din egen konsumtion/förbrukning/miljöpåverkan i världsskala. Tänk dig 4 miljarder svenskar på jordens yta!
- Hur länge vill du att det ska finnas människor på jorden: 100, 1000, 100 000 år? Vilket tidsperspektiv har du på framtiden och hur påverkar det ditt eget liv?
- Osv....

Verktyg 2: Livscirkeln
Åt ena hållet: Höga kostnader, prylar, lönearbete, köpta tjänster, "tid är pengar"...
Åt andra hållet: Lägre kostnader, mindre prylar, mindre lönearbete, göra mer själv, ett annat tidsbegrepp - "tillfället kommer åter"...
Åt vilket håll snurrar din livscirkel? Vad kan du göra för att vända den åt andra hållet?

Verktyg 3: Förändring
Hur sker en förändring? Grovt sett kan en förändring sett ur ditt eget perspektiv ske på tre olika principiella sätt. Jag använder 1 kilo morötter som exempel.

1. Låt andra göra det.
Det enda du gör är ingenting! Vill du ha morötter köper du dem som finns i affären och stödjer därmed det rådande systemet. Du bryr dig inte om var morötterna kommer ifrån, vad de innehåller eller vad odling, transporter osv. får för konsekvenser.

2. Påverka andra att göra det.
Genom ett brett spektrum av metoder från svaga (insändare) till starka (ockupation) får du andra att agera så att du får de morötter du vill ha.

3. Gör det själv.
Du skaffar lite mark och morotsfrö. Sen skördar du dina egna morötter.

Tänk efter vilken metod/vilka metoder du brukar använda. Lär dig behärska alla tre och använd var och en där den får bäst resultat. Testa att för dig själv eller i en större grupp göra en lista på vad som hindrar en förändring i samhället eller hos dig själv. Försök sedan att göra en lista över sådant som gynnar en förändring. Vilken lista blir längst....?Du kan också tänka efter om du kan minnas någon viktig förändring i ditt liv. Var det så att det ene omärkligt ledde till det andra, eller fanns det brytpunkter/vägskäl där ditt val fick avgörande betydelse. År vi var och en offer, ett resultat av förutbestämda, slumpmässiga omständigheter eller finns hos var och en förmågan till eget beslutsfattande och en fri vilja?

Jag skulle vilja påstå att människan är kapabel till allt. Hos henne finns en blandning av konservatism och nyskapande. Konservatism i betydelsen falla tillbaka på det tidigare, invanda, trygga och kända beteendet, att härma de vuxna som överlevt (då överlever väl jag också). Nyskapande i form av en fantastisk förmåga till anpassning i de mest skilda miljöer och kulturer och den starka kraften i att vilja experimentera, pröva något nytt och utvecklas. När jag ser på mina barn tycker jag detta blir mycket tydligt. De kastar sig fritt mellan skrämmande konservatism och häpnadsväckande nykombinationer.

Verktyg 4: Trappan
"Trappan" är en symbol för utveckling och ett analysverktyg som gör det möjligt att gradera ett beteende. Du får också möjlighet att se på vilket steg du befinner dig och du ges flera valmöjligheter till förändring i form av korta steg, långa steg eller språng. Du kan både gå uppåt och nedåt i trappan. Du kan genomföra analysen själv, i mindre eller större grupper.

Stoppa in vad du vill analysera i trappan. Det kan vara tex. rökning, kaffedrickande, bilkörning, tid med barnen mm. Det absolut sämsta beteendet ur alla aspekter (miljö, hälsa, energi- och resursåtgång, livskvalitet osv) placeras på lägsta trappsteget och det absolut bästa på det översta. På stegen emellan placeras beteenden som är bättre än det sämsta och sämre än det bästa i någon form av ordning.

Verktyg 5: Stäng av civilisationen
En metod för att:
- Växla om till nya spår.
- Skapa nya ramar, nya förutsättningar och en ny verklighet för handlandet.
- Stimulera (tvinga) hjärna och kropp till nya mönster.
- Skapa en ny medvetenhet, en studie i uppvaknandets principer.
Det är så mycket vi tar för givet, så mycket vi aldrig reflekterar över och så många grundläggande skeenden vi tappat respekten och förståelsen för.
Vi som idag lever "civiliserat" tar in till oss och släpper ut från våra hus och liv så mycket energi och material utan att tänka på var det kommer ifrån, vart det tar vägen och vad det får för konsekvenser under tiden.
Två händelser en sommar för ett antal år sedan satte igång funderingar som lett mig fram till denna metod för att börja en förändring av levnadssätt. Det handlar inte om stora drastiska förändringar utan om små avsteg från den dagliga lunken och inblickar i andra sätt att leva. Syftet med metoden är att skapa nya situationer som öppnar upp tankarna och vidgar synsättet. Det gäller att se att det finns andra metoder, beteenden och möjligheter. Friheten att välja finns!

Se det hela som en läroprocess, en prövning av dig själv, dina möjligheter och begränsningar. Var inte rädd att pröva. Du kan alltid gå tillbaka till ditt gamla beteende eller välja att gå vidare på de nya stigarna. Vi ses på vägen!

Glödlampor och vatten
Det började med att några glödlampor gick sönder i mitt hyrda hus. Jag bytte dem inte och efter ett tag glömdes det bort och jag insåg plötsligt att de inte behövdes. Hur många lampor tänds av gammal vana bara för att de råkar finnas?

Den andra händelsen var den torra sommaren. Vi hade i och för sig inget förbud att vattna i Helsingborg eller kris med vattnet, eftersom staden stjäl vatten från sjön Bolmen. Men vi ersatte ändå avloppet i köket med en diskbalja och använde spillvattnet till att vattna i växthuset med.
Det var en överraskning att finna att det gick åt 60 liter vatten bara för att skölja ur koppar, tvätta grönsaker och händer osv. på en dag. Hur mycket långväga transporterat, uppvärmt och dyrt renat vatten strömmar dagligen ut i avloppet?

Bilen
Ställ undan bilen någon månad eller sälj den. Tänk igenom vilka konsekvenser för ditt liv det skulle bli om du inte hade någon bil. Du kanske skulle behöva byta jobb eller bostad. Skulle du förlora eller vinna tid?Hur skulle din ekonomi bli? osv. Vilka andra metoder för transport av människor och material är tänkbara?

Tiden
Lägg undan din armbandsklocka och ta bort alla synliga klockor i ditt hem. Klocktiden är mycket starkt inpräglad i våra medvetanden. Vanliga uttryck som "Vad är klockan?", "Jag har inte tid" eller "Hur lång tid tar det?" är några uttryck för vår fixering vid klocktid. Det är inte tiden som ska bestämma över dig, utan du som ska bestämma över tiden.
Själv fick jag stimulans att lägga bort min klocka när jag kom på att jag på en sträcka av 500 meter mellan mitt "arbete" (jag gick ett års metallutbildning på AMU) och busshållplatsen, tittade på klockan 5-6 gånger. Då stoppade jag ner klockan i min ryggsäck och tittade bara på den när jag verkligen behövde (ca 3 gånger på en dag). Nu har jag ingen klocka alls på eller med mig. Att inte hela tiden vara tidsmedveten är väldigt avstressande och lugnande.

Strömmen
Längre strömavbrott är en av de mest uppfriskande händelser som kan drabba vårt samhälle. Åven häftiga snöoväder är gynnsamt uppväckande. På ett ögonblick skapas helt nya omständigheter. Diskussioner och tankar föds, nya beteenden tvingas fram och frågor ställs. Vårt samhälle är ju sjukligt beroende av elektricitet (elomani) så konsekvenserna av minskad tillförsel blir allvarliga.

Du kan göra ditt eget strömavbrott genom att under en viss tid stänga av strömmen. Vill du spara pengar kan du låta bli att betala elräkningen så kommer strömavbrottet så småningom.
Se vad som händer och försök lösa de problem som uppstår. Pröva att vara strömlös under olika årstider. En sådan test kan, förutom att den leder till insikt om ett och annat, också öka din beredskap inför kommande kriser och katastrofer.

Det finns många andra mindre drastiska saker du kan göra. Minska antalet glödlampor, anpassa din verksamhet till dagsljuset, ersätt olika maskiner i hushållet med handens kraft och mekaniska hjälpmedel mm. Värm ditt hus med annat än elektricitet, stäng av varmvattnet och upptäck när du verkligen behöver varmt vatten. Värm ditt vatten med sol och ved om du kan, skaffa solfångare, vedspisar och kaminer. Eller varför inte fixa din egen el med vindkraft och solceller.

Media och underhållning
Stäng av och ställ undan eller sälj TV, video, radio, Skiv-, CD- och bandspelare. Förnya inte prenumerationen på din morgontidning. Sluta att köpa kvällstidningar. Vilken information och förströelse kommer du att sakna? Vilken av den är väsentlig? Finn andra verksamheter som uppfyller samma behov. Det kan tex vara hantverk, läsning, spel, högläsning, umgänge med vänner... Kan du få reda på vad som sker i samhället och övriga världen genom andra kanaler?

Avfallet
Bestäm dig för att inget ska kastas i soptunnan på en månad. Ställ gärna undan soptunnan, om du har en sådan, så att du inte frestas. Tänk igenom varje föremål du vill bli av med. Förhör dina sopor! Var kommer det ifrån, vad består det av, vart kan det ta vägen, kan det återbrukas eller återvinnas, kan det gå in i det ekologiska kretsloppet igen, hade det överhuvudtaget behövt uppstå osv. Ordna en utställning av det du inte kan göra något vettigt av och ta lärdom.

Vattnet
Gör dig medveten om hur mycket vatten du använder per dag i genomsnitt. Vet du var "ditt" vatten kommer ifrån och hur det går till att rena och transportera det till din vattenkran? Hur kan du minska din vattenanvändning? Stäng av vattnet för att komma underfund med i vilka situationer du verkligen behöver vatten. Kan du samla in och använda regnvatten? Kan du rena vatten?

Konsumtionen
Se hur länge du kan undvika att handla något i en affär. Ifrågasätt och ställ i blixtbelysning varje sak eller tjänst du vill köpa. Ställ dig frågorna: Behöver jag det här, finns alternativ, kan det skaffas på annat sätt, finns möjligheter för byteshandel med den närmaste omgivningen osv. Närmsta container och soprum kan vara en guldgruva.

Pengarna
Pröva att under en månad leva utan pengar. Betala det du måste betala i den situation du befinner dig (hyra, räkningar, avbetalningar mm). Placera resten av dina pengar där det är krångligt att nå dem. Den radikale skänker bort dem till något gott ändamål. (IB har postgiro 43 70 13-6). IB betyder InformationsByrån och är det organisation som bla. gett ut Handboken.

Försök sen så gott det går att möta de problem som uppkommer. Vilka känslor väcks av att vara i ett samhälle som nästan helt bygger på pengar som en förmedlande länk?
- Vilka tjänster och verksamheter är fortfarande gratis i vårt samhälle?
- Var hittar du mat och saker utan kostnad?
- Kan du byta saker eller kunskap du har mot sådant du själv behöver?
- Är Robin Hood en förebild?

Verktyg 6: Personlig analys.
För att få en tydligare bild av dig själv och din situation kan du analysera ditt eget liv på olika sätt. Du kan också kalla det för en slags forskning på dig själv. Analysen kan också genomföras på hushåll eller andra grupper.

Lägesanalys: Gör en tankekarta (mindmap) med dig själv som figur i mitten. För in allt du håller på med runt omkring och gör det överskådligt. Tänk efter vad du blir glad av och gärna gör samt vad du blir ledsen av och tycker är tungt. Gör upp en handlingsplan på t.ex. ett halvår som går ut på att du ska minska de jobbiga sakernas andel av ditt liv och öka de trevliga bitarna. Gör om analysen efter ett halvår och utvärdera dina resultat.

Ekonomi: Spara kvitton på alla dina inkomster och utgifter och för en noggrann kassabok (uppdelad på passande konton) i minst en månad. Analysera noga de olika posterna. Försök sen att i första hand minska utgifterna och i andra hand att öka inkomsterna.

Historia: Forska i din egen familj och släkt. Gör din egen livshistoria synbar. Mycket av våra betenden och åsikter har sin grund i den egna familjen och släkten. En ökad självkännedom kan göra det lättare att förstå och att ändra beteenden och tankemönster.

Psykologi: Försök hitta nära och kära som du kan samtala med. Mycket får sin lösning bara genom att uttalas och diskuteras med andra. Att ensam bära alla sina problem och bekymmer kan bli mycket tungt och hindrande för ens utveckling. Att medverka i någon slag terapi kan också få positiva effekter. Själv har jag fått mycket hjälp till ett mera medvetet och rikare liv av något som kallas Psykodrama.

Jag har med den här texten velat visa på metoder till förändring av det personliga levnadssättet. Du väljer själv hur pass extremt du vill gå in i dina försök. Bättre att göra något än inget alls. Varje människa är ju alldeles unik, speciell och egen med sina speciella, karaktäristiska egenskaper, förutsättningar, färdigheter och resurser. Utgå från den personliga och platsbestämda situationen och gör så gott du kan. Det finns inga facit eller lätta vägar, men som redan sagt: även den längsta vandringen börjar med det första steget!
Jag har själv prövat det mesta men inte allt, utan en del är endast teori och funderingar. Därför skulle jag vara mycket tacksam över att få synpunkter på det här. Gärna berättelser från dig som har egna erfarenheter av liknande "experiment", eller som har prövat något av mina förslag.

Jan Gustafson-Berge

Kommentera gärna artikeln