Till Handbokens förstasida
HANDBOK FÖR
VARDAGSEKOLOGI
Boende
Djur
Ekologi
Ekonomi
Energi
Fritid
Handel
Hantverk
Hushåll
Hälsovård
Idéer
Kultur
Livsmedel
Odling
Transporter
Återbruk
»Avfallsfakta
»Plast
»Avskaffa
  soptunnan

ȁterbruket
»Kompostering
»Maskkompost
»Toalettsystem
»Vatten- och
  avloppsrening


 
Om handboken

 
Återbruk

 
»Till alternativ.nu

AVSKAFFA SOPTUNNAN

En spegling av ditt liv
Det första steget för att tömma soptunnan handlar om att bli medveten om hur avfallet ser ut. En analys av sitt eget avfall är en bra start för att öka medvetenheten om och förståelsen för levnadssättets konsekvenser för t.ex. miljön. Alla har vi olika avfall beroende på en mängd olika faktorer som t.ex. var vi bor och hur, klasstillhörighet, yrke och inkomst, kön, ålder, ideologi och livstil. Var och en får titta på sitt avfall och utgå från det i förändringsprocessen. Avfallet kan ses som en spegling av en persons livsstil. Liksom arkeologen tyder och tolkar resterna från forntida människor, kan den nutida människan lära sig att tolka och förstå sig själv och sin samtid genom avfallets mängd, utseende och sammansättning.
 
Inför domstol!
När avfallet efter en viss tidsperiod är samlat ställs det inför "domstol" där det märkliga inträffar att du samtidigt både är åklagare och åtalad! Rikta strålkastaren varje kastat föremål och ställ följande frågor:
* Vad är det och vilken funktion har det haft?
* Av vilket/vilka material är det tillverkat?
* Vilka konsekvenser har det ur miljö-, energi-, resurs- och hälsoaspekter?
* Finns det alternativ till föremålet, som ger upphov till ett "bättre" avfall?
 
Soputställning
Jag genomförde under sommaren 1987 ett lärorikt experiment. Under mars månad sparade jag allt avfall mitt hushåll "skapade" (då var vi två vuxna och ett barn på två år). Enda undantagen var använda pappersblöjor (senare gick vi över till tygblöjor), avloppsvatten och röken ur skorstenen. Syftet var tvåfaldigt. För det första som ett konkret sätt att själv se hur mycket avfall det blir och vad det består av. För det andra som en medverkan i en utställning som ägde rum i Helsingborg maj månad samma år (H87-Miljö, Fred & Framtid). Där visade jag upp materialet i ett utställningsrum med beskrivningar, faktatexter och personliga kommentarer.
 
Hyllorna nere i källaren fylldes efter hand med tidningar, plastpåsar, tomflaskor, trasiga glödlampor, mjölkkartonger, trasiga tallrikar, plastbitar, säkringar, utgångna skor osv. Allt ordnades i prydliga högar. Under månaden som gick fick jag många tillfällen till funderingar kring avfall i allmänhet och en medvetenhet om min egen familjs sopor. Jag såg tydligt vad vi borde sluta att köpa för att minska avfallsmängden.
 
Fortsatt samlande
I mitt arbete med InformationsByrån (IB) har jag många gånger haft förmånen att hålla föredrag om både personlig och samhällelig förändring. Detta har jag tagit som en förevändning att återkommande samla familjens avfall under en veckas tid. Jag har också fått lite perspektiv på utvecklingen inom detta område och kan med glädje konstatera att möjligheterna att källsortera för återvinning har blivit mycket större de senaste fem åren. Större möjligheter att återvinna, en ökad skicklighet i återbruk samt ändrade konsumtionsmönster har tillsammans lett fram till att min familj, som idag består av två vuxna och tre barn, endast har cirka 200 gram avfall i veckan som vi måste kasta i soptunnan till deponi eller förbränning.
 
Principiella metoder
När du har samlat ditt avfall och bestämt dig för att göra något åt det kan det vara till hjälp att "tänka från rätt håll". Jag anser att samhällets insatser för att komma till rätta med avfallsberget idag börjar i fel ände. Annorlunda uttryckt: man stoppar in för stora resurser (mat) i fel ände på "samhälls-djuret". Det finns också olika krafter i samhället som drar åt olika håll, trots en ytlig samstämmighet i munnen (teorin). I den kommun där jag bor (Linköping) försöker vissa krafter att öka källsorteringen för materialåtervinning medan andra vill att kraftvärmeverket ska få mycket avfall att elda upp. Vem har förresten hört några företagsledare eller ledande politiker tala sig varma för minskad konsumtion av varor, lägre materiell tillväxt, sparsamhet, återbruk och reparation av trasiga föremål?
 
1. Minska mängden
Det är i detta första stadium som de mest varaktiga och effektiva åtgärderna kan göras. Handla avfallsmedvetet. Köp inte avfall! Det enklaste avfallet att ta hand om är det som aldrig uppstår! Minska generellt sett användandet av icke förnyelsebara råvaror, energikällor och resurser. Försök halvera din användning av olika produkter, var sparsam och varsam. Renovera sådant som går sönder.
* Välj varor av naturmaterial före varor av plast. Ta en sopborste som exempel. Hos sopborsten som består av naturfibrer och träskaft, hamnar fibrerna i komposten och resten eldas upp eller återbrukas i träverkstaden. Borsten av plast kommer i bästa fall till återvinning. Under sin livscykel ställer den till med miljöbesvär och förstör en ändlig resurs (olja).
* Odla grönsaker själv och ha kompost. Du undviker då alla eventuella förpackningar som köpta grönsaker skulle haft och samtidigt kan allt organiskt avfall hamna i komposten.
* Gör själv livsmedel och föremål av ursprungliga råvaror.
* Köp större förpackningar.
* Undvik förpackningar av plast.
* Köp inte onödigt förpackade varor och förpackningar av sammansatta material, vilket försvårar källsortering och återvinning.
* Använd tygblöjor istället för engångsblöjor.
* Välj hållbara kvalitÚtsprodukter.
* Var rädd om dina saker och underhåll dem. (ett gott skratt förlänger livet!).
 
2. Höj kvalitÚn
* Att konsekvent välja varor av naturprodukter är en bra princip. Ett klädesplagg av ull eller bomull kan användas tills det blir slitet. Vissa delar kan återbrukas till nya kläder mm. Till sist slutar plagget sitt liv i en kompost eller går till textilåtervinning.
* Att välja hållbara, lagningsbara och gärna lokalt producerade föremål är ett sätt att minska transporter, energi- och resursåtgång. Att du i längden sparar dina pengar också gör inte saken sämre!
* Att välja produkter som inte är tillverkade av eller innehåller ämnen som är giftiga eller miljöfarliga är en annan bra metod. På så sätt förorenas inte avloppsvattnet, tipparna läcker inga gifter och vid förbränning uppstår inga farliga gaser. Dessutom underlättas kompostering och återvinning.
 
3. Återbruka
Här handlar det om att satsa på pantsystem och byteshandel. Försök bygga upp lokala kretslopp av varor, material och tjänster. Utveckla din kreativitet genom kurser i hantverk och skapande verksamhet. Finn andra användningsområden för kasserat material.
* Starta återbruk och verkstäder.
* Lär dig göra enkla reparationer.
* Handla begagnat
* Byt med dina vänner.
* Starta en bytesring för varor och tjänster.
* Lär dig ett hantverk.
* Saker du tröttnat på eller inte längre använder skänker eller säljer du till andrahandsaffärer, loppisar osv.
* Köp dryck i returglas. Undvik aluminiumburkar och PET-flaskor av miljö- och resursskäl.
 
4. Återvinn
I detta steg är uppgiften att källsortera så mycket du kan.
* Det du inte själv kan ta hand om eller lämna i retur till olika butiker ska till återvinning. Det gäller idag glas, papper, kartong, metall, viss plast, textil och organiskt material. För miljöfarligt avfall, elektronik och större prylar har kommunen oftast någon mottagningsplats. Finns inga möjligheter där du bor (vilket det ska!) får du se till att ordna det. Kontakta fastighetsägare, miljögrupper, politiska partier eller kommunens förvaltning. Flera tillsammans är starkare än en.
* Återvinning ska vara lätt, nära och välskött. Detta är givna krav i ett samhälle där du kan få tag på en video eller en kebab i vilket gathörn som helst.
 
5. Elda och deponera
Som den sista "utvägen" får du nu slänga det som finns kvar i soptunna eller container. Detta avfall antingen eldas upp i förbränningsanläggning eller deponeras på en soptipp. Denna sista rest ska du dessutom studera extra noggrannt. Hur ska du göra för att helt undvika detta avfall?
 
Mitt avfall är mitt ansvar
Här följer en redogörelse över vad jag gör med mitt avfall. Min familj är inget perfekt exempel, men jämförelsevis har vi under rådande omständigheter kommit en bra bit på vägen. Sammanställningen gör inte anspråk på att vara komplett eller slutgiltig. Vi ändrar hela tiden utseendet på vårt avfall i vandringen mot den absoluta nollpunkten! Se den mer som en utgångspunkt och en inspirationskälla för ditt eget "avfalls-beteende". Möjligheten att minska den andel av soporna som går till tipp eller förbränning är naturligtvis beroende av många faktorer som tex:
 
* Hur bra möjligheterna till återvinning är där du bor.
* Om du bor i staden eller på landet.
* Var du handlar.
* Om du kan ha en kompost.
* Hur stort hushållet är.
* Din egen motivering, din kunskap, din vilja och hur långt du är beredd att ändra din livsstil.

 
Organiskt
Allt köks- och trädgårdsavfall går till våra varmkomposter. Aska från vedspis och kamin (när vi har sådana) går till kompost eller direkt ut på trädgårdslandet. Viktigt i detta sammanhang är att inte elda målat eller impregnerat virke. Skräp som sopats upp från golvet (vi har skippat den miljö- och hälsofarliga dammsugaren), snören, textilier och liknande av naturmaterial som inte kan användas till annat går också att kompostera.
Min senaste åtgärd är att även källsortera det organiska avfallet. Grönsaksavfall som uppstår vid matberedning lägger jag ut direkt på landet som marktäckning och så fort vi skaffat höns kommer de att få en del av de organiska resterna.
 
Avlopp
Bad-, disk- och tvättvatten samt toalettavlopp är svårt och krångligt att göra något åt om man är ansluten till kommunalt reningsverk. En hjälp för nedbrytande organismer, reningsverk, åar, sjöar och hav är att använda miljö.skonsamma produkter vid dessa aktiviteter. Du kan också spara vatten på olika sätt när du diskar, spolar och tvättar. Gammalt diskvatten kan du vattna blommor och växter med. Du kan ersätta vaskavloppen med dunkar och sen använda det till bevattning eller helt enkelt infiltrera det i marken på något lämpligt ställe.
Har du den stora förmånen att flytta in i en Eko-by, ett eko-hus eller liknande är hanteringen av organiskt avfall och BDT-vatten ordnad på ett helt annat sätt än vad som nu är brukligt. Bor du i ett eget hus eller tänker bygga ett själv kan du satsa på utedass, ekologisk toalett med separering av kiss och bajs, infiltrering av gråvatten under växthus, eget reningsverk osv.
 
Papper
I en papperspåsar samlar vi tidningar, reklam, kladdpapper, gammal post, vissa förpackningar och annat papper. Detta tömmer vi sedan i en närbelägen behållare för pappersåtervinning.
Du undviker en del adresserad direktreklam genom att skriva till DAFA-SPAR-Registret, Box 341 01, 100 26 Stockholm. Uppge då också ditt personnummer. En skylt vid brevlådan med texten "Ej reklam!" stoppar en hel del oadresserad reklam att komma innanför ytterdörren.
Spara på papper genom att använda tomma baksidor och uppsprättade kuvert som kladdpapper. Kuvert kan ofta användas flera gånger. Vanliga kuvert, madrasserade kuvert, kladdpapper, bild- och collagematerial hittar du gratis i papperskorgarna på postens boxavdelningar. En annan källa till gratis papper är återvinnings-behållarna, ett verkligt bra exempel på dubbel återvinning.
 
Kartong
I en annan papperpåse samlar vi kartong, wellpapp, vissa förpackningar samt alla juice- och mejeriförpackningar (mjölk, fil, youghurt m.m.) Vaxat, plastat och folierat papper av annat slag kan också läggas här.
Tomma vällingkartonger, cornflakes-paket mm. blir utmärkta förvaringsboxar för bla. tidningar. Tidskriftssamlare, små papplådor till kartotek, leksaker osv kan du göra själv av kartong, kniv, lim, häftapparat och bred tejp. Mjölkförpackningar och liknande kan diskas och användas vid infrysning, som planteringskrukor, till förvaring av torkade produkter och småprylar.
 
Glas
Vi köper oftast returglas när det gäller läsk, öl och alkohol. Andra icke-returflaskor, glaskross och glasburkar vi inte behöver går till återvinning. Åven om man inte köper så mycket mat i glasburkar och dessutom använder de tomma till både möjliga och omöjliga ändamål, så får man till sist för många glasburkar. I brist på annat hamnar de i återvinningen. Idealet vore ett pantsystem och en samtidig standardisering av sortimentet för glasburkar och glasflaskor så att det fanns ett mindre antal storlekar och former än vad som finns nu.
Tomma glasburkar kan användas till infrysning, sylt, mos, inläggningar och mjölksyrejäsning av grönsaker samt till förvaring av allt möjligt. Flaskor är bra till saft och vin.
 
Metall
Vi får knappt någon metall som avfall. Vi köper sällan konservburkar och de tomma burkar som ändå blir över diskas och blir till förvaringskärl i verkstad och återbruk för spik, skruv mm.
Det som blir är vissa kapsyler, dåliga burklock, tomma kaviartuber, häftor från häftapparaten m.m. Kapsyler kan återanvändas vid öltillverkning och jag samlar de flesta av våra kapsyler för att använda dem i min slöjdundervisning och till egna konstprojekt.
Vi köper nästan inga aluminiumburkar och jag tycker att den produktionen bland annat av energi- och resursskäl ska förbjudas eller tvingas att upphöra i Sverige.
 
Trä
I trädgården blir det kvistar och grenar från träd och buskar. De eldas upp vedspis eller i brasor vi gör här och var. Löven repas av och läggs i komposten eller blir till marktäckning. Större grenar torkas och används i husets snickeri. Trasiga möbler plockas isär om de inte kan lagas. En del av virket går till verkstad och återbruk och resten eldas upp (med undantag för de spånplattor som pressats ihop med farligt lim och därför inte ska eldas). Kvistar och grenar kan också läggas i högar i en del av trädgården och bli bra tillhåll för olika djur. En kompostkvarn kan kanske också vara till nytta i vissa fall för att sönderdela kvistar mm.
 
Porslin och keramik
Trasiga saker av dessa material slås sönder i små bitar, grävs ner i jorden eller används som fyllnadsmaterial, vid dränering osv. Man bör se upp med äldre porslin i gula och röda färger som ofta innehåller tungmetaller. Det får väl anses som miljöfarligt avfall.
 
Textil
Hela kläder och textilier skänks till bekanta, återbruk, loppisar, insamlingar mm. Trasigt material kan den sykunnige göra underverk av. Naturmaterial, utan farliga behandlingar, som bomull, ull, lin, siden o.s.v. kan eldas eller komposteras.
 
Plast
Plast är bekymmersamt. Så svårt att undvika och så svårt att göra något vettigt av. Plast finns snart på, i och runt allting. Det är också mycket av plast som är både onödigt och ren skit. Det blir plastpåsar, förpackningar från godis, kakor och mat, plastföremål från trasiga leksaker och andra prylar osv. Den s.k. hårda plasten kan nu i alla fall gå till återvinning.
En stilla början är att använda små och stora plastpåsar flera gånger. Tacka vänligt nej när expediterna i affärerna försöker packa in dina varor i ytterligare en plastpåse. Skaffa en kasse av tyg eller en ryggsäck som du handlar i. Ha med egna påsar att stoppa frukt och grönsaker i. Säg till i affären att de skaffar papperspåsar. Stöd de affärer som säljer i lösvikt och har förpackningar av papper.
 
Gummi, läder mm.
Det lilla som vi får hamnar i verkstadens och återbrukets bra att ha lager eller i soptunnan. Läder som är vegetabiliskt garvat och ofärgat kan komposteras.
 
Sammansatta material
En mängd produkter består av olika sorters material. Ta en glödlampa som exempel. Den består av glas, olika sorters metaller och lite till. Vad gör man med en sån när den är sönder? Ett par alternativ är att ha lamporna tända mindre, skaffa hållbarare lampor eller lägga sig tidigt.
Skor är en annan sådan svårhanterlig produkt, som förutom miljöfarliga garvningsämnen, innehåller läder, gummi, plast, textil och metall i en osalig blandning.
 
Mindre sopor
Vi har numera varje vecka cirka 200 gram avfall längst ner i soppåsen. På detta sätt har vi redan idag som familj uppnått det mål som hela samhället enligt riksdagen ska ha uppnått en bit in på 2000-talet. Följer du de principer och förslag som framförts i denna artikel kommer även du att chockera sophämtarna, skona deras ryggar, spara dina egna pengar, vara drygt tio år före beslutsfattarna (har de fattat något än?) och skapa en bättre miljö. Kanske t.o.m. din verksamhet av en del kommer att uppfattas som samhällsomstörtande!
 
Jan Gustafson-Berge
 
 
Kommentera gńrna artikeln

Copyright © Tidningen Åter / Petter Bergström samt respektive författare