Hur göra om vall till grönsaksland?

[Flura]

Jag har en vall som är 3-4 år gammal där jag vill ha grönsaksodling. Det är lätt lerjord med en hel del kvickrot i vallen som annars består av "gräs" och klöver.
Det rör sig om 200-300 kvadratmeter som jag skulle vilja bryta upp. Om jag plöjer det tänker jag att grästorvan kommer att ligga rätt ytligt och kvickroten förmera sig. Om man tallriksharvar innan plöjning så blir det mindre bitar grästorv men lika illa med kvickroten.
Är det någon som har goda råd om hur jag ska göra så blir jag väldigt glad om ni berättar?

[Snoken]

Vill du ha det ekologiskt? Annars kan du roundup:a området innan plöjning. Eller så plöjer du riktigt djupt, 40-50 cm. Har hört att det kan funka. Ner mot alven kan det finnas en massa urlakat gödningsmedel som kan komma till användning när det kommer upp till ytan igen.

[Anders S]

Har du provgrävt i marken? Hurdan är jorden/jordstrukturen? Vidare, hur är läget i landskapet? Dräneringen? Är det rätt plats? Kvickroten tyder för mig på ett eller annat problem med jorden. Du kanske kan hitta en bättre plats.
Dock kan det bli bra efter kvickrot, men det kan vara mycket jobb att få bort den. En iakttagelse jag har med kvickrot är att den ibland går ut mer eller mindre av sig själv. Då brukar rötterna bli alltmer bruna och förmultnar efterhand. De lämnar efter sig en fin humus, som jag skulle tro är just vad den jorden behövde. Men det är långtifrån alltid det går så. Ofta biter sig kvickroten fast länge länge. Det kan hända både om man låter marken ligga och om man bearbetar. Något slags utmattning av jorden tror jag kvickroten annonserar, men jag vet inte vad för slags. Kanske en utmattning av humus av rätt kvalitet. På lättare lerjord (och liknande mineraljord) förknippar jag kvickrot med jord som är liksom pulverformig i torrt bearbetat tillstånd, med dålig aggregatstruktur. Blir den blöt och sen torkar så kan den bli hård på ett poröst eller skorpaktigt sätt. Mogen och ganska mager kompost ihop med andra lämpliga åtgärder tror jag på där man har problem med kvickrot, men jag har testat det för lite och osystematiskt för att veta hur bra det hjälper.

[Eko-Trädgård]

Hej,

kvickrot har en kompensations punkt på 3-4 blad. dvs att när den har utvecklat 3-4 blad har roten fått igen sin energi som den satsade på bladen. Alla blad utöver dessa 4 är vinst för roten. Ploga du så delar du på rötterna..... många fler kvickrots rotbitar som vill etablerar sig. Det efektivaste jag vet är några grisar som får boka och beta en säsong... då är jorden i princip ogräsfri och färdig gödslad. Svälta inte grisar men se till att de har inget annat val än att boka fram det mesta maten själv.

mvh

Jonathan

[louise]

Jordbruksverket har en skitbra skrift om hur man bekämpar kvickrot ekologiskt. (exakt vad den heter och var på hemsidan den ligger vet jag inte, men det går ju att leta själv)

Jag minns inte exakt detaljerna, men man ska harva åkern när kvickroten är i en viss storlek. Det brukar bli ca varannan vecka och en 4 gånger på våren. Då tröttar man ut den å den ger upp.

Själv kör jag grisar en säsong och det funkar bra men total utrotning kanske man inte ska hoppas på. Istället för harvningen kan man också låta grisarna göra jobbet under våren, och så sent, slutet av maj/början av juni.

Men att låta grisar leva på det som finns i jorden anser jag är djurplågeri. Alla djur ska ha en väl sammansatt fodergiva i tillräcklig mängd. Åtminstone linderödsgrisar bökar oavbrutet till och med på fri tillgång till foder, så jag ser inte problemet.

[Ingridlinnea]

Jag tycker att du ska plöja nu i höst och sen harva med ogräsharv i vår när kvickroten har 4-5 blad då är den som mest känslig för störning, upprepa det när det kommit upp ny kvickrot och den har fått 4-5 blad och fortsätt så någon/några gånger till. Det tröttar ut kvickroten. Du kanske inte blir helt kvitt den, men den borde minska rejält.
Lycka till!

[Terese]

Om du tagit upp en kvickrotsrot någon gång så ser du att med ca 5 cm mellanrum så är det ett litet utskott. varje sån bit kan bli en ny planta. Alltså om du klipper av dessa så blir varje bit en ny planta. Så att tallriksharva en gång mångdubblar eländet. Men om du efter att ha tallriksharvat en omgång gör det igen vid kompensations punkten som nämdes ovan och sedan igen och igen. Det kräver några omgångar men det tröttar ut kvickroten tills det blir väldigt lite kvar.
En vanlig harv fungerar inte lika bra då den inte klipper av rötterna. Att tallriksharva klipper också upp alla tuvorna som kan finnas i vallen. Efter denna behandlingen så är de bara att plöja ner allt. ser du att kvickroten kommer lite till våren ändå är det bara på med tallriksharven igen. det är ett envist ogräs.

Sen så för den som har pengarna så finns det en maskin som heter kvickup som drar upp alla rötterna och lägger dem på ytan och sen får dom torka på ytan..

[Anders S]

Det är säkert så att om du vill kunna odla där redan nästa år så måste det till en rätt så intensiv bearbetning. En del av de råd du fått är nog bra vad den saken anbelangar. Men det är hög tid att sätta igång. Tallriksharvning före plöjning kan bli svårt att hinna med. Dessutom ska du inte tro att du kan odla vad som helst där första året. Potatis är en bra gröda att börja med. En hel del rensning kommer nog behövas. Går det bra så kan du odla mer varierat senare. Om det är bra jord kan du också testa att plantera t ex grönkål och pumpor. Stora plantor som det är lätt att rensa bland. Fast det blir svårt att rensa kring pumporna efter ett tag. Satsa inte så mycket på direktsådda grödor. Kvickrot har f ö allopatiska verkningar som kan hämma en del växter, bl a lök.

[Terese]

Potatis får vi lära oss på odlingen idag (går tredje året, jordbruk gymn) att det inte alls är bra efter vall då det finns en slags mask som trivs och när vallen som äter i potatisen. :O
Vem vill ha maskätna pärer lixom

Har inte odlingsboken hemma, hade jag haft de hade jag kollat upp mer exakt....

[louise]

Potatis funkar rätt ok första året efter vall, men inte andra året. Då är skadedjuret så utsvultet av bristen på kvickrot så den kastar sig över potatisen.

[Terese]

Ibland är det fantastiskt hur skolbokens teori och böndernas praktiska erfarenhet kan säga så olika

[Anders S]

Potatis funkar rätt ok första året efter vall, men inte andra året. Då är skadedjuret så utsvultet av bristen på kvickrot så den kastar sig över potatisen.

Ja just det. Och kanske även brist på andra rötter som knäpparlarverna föredrar. Dessutom varierar det där tydligen en hel del. Man kan få skador första året, eller andra eller kanske även tredje, men ofta slipper man helt. Enligt min erfarenhet och (såvitt jag minns) en diskussion vi hade här på forumet för ett tag sen.

[Eko-Trädgård]

Jordbruksverket har en skitbra skrift om hur man bekämpar kvickrot ekologiskt. (exakt vad den heter och var på hemsidan den ligger vet jag inte, men det går ju att leta själv)

Jag minns inte exakt detaljerna, men man ska harva åkern när kvickroten är i en viss storlek. Det brukar bli ca varannan vecka och en 4 gånger på våren. Då tröttar man ut den å den ger upp.

Själv kör jag grisar en säsong och det funkar bra men total utrotning kanske man inte ska hoppas på. Istället för harvningen kan man också låta grisarna göra jobbet under våren, och så sent, slutet av maj/början av juni.

Men att låta grisar leva på det som finns i jorden anser jag är djurplågeri. Alla djur ska ha en väl sammansatt fodergiva i tillräcklig mängd. Åtminstone linderödsgrisar bökar oavbrutet till och med på fri tillgång till foder, så jag ser inte problemet.

hej,

som jag sa svälta inte grisarna........

[tench]

Vanligaste metoden med mekanisk bekämpning är vad jag vet svältning. Man använder alltså ett tallriksredskap (som också underlättar för plöjningen). Det ska dock inte gå för djupt, helst den översta decimetern där kvickroten har sina flesta utlöpare. Ifall man bearbetar djupare finns risken att man blandar in utlöparna i hela markprofilen.
Efter bearbetning plöjer man ner utlöparna, som sen i teorin ska ha för få energireserver för att klara sig i längden.
Sen kan det nog det nog vara en bra idé att börja med grödor som har god ogräskonkurrens. Potatis kan bli ett problem på grund av knäppare. Kanske vore kålväxter en god kandidat.
Att lämna jorden bar och bearbeta regelbundet för bekämpning tycker jag att man ska skippa i den mån det går för att undvika näringsläckage.

[Anders S]

Googla på något i den här vägen så får ni mycket information. Den spretar åt lite olika håll, men bekräftar i huvudsak (enligt en snabb bedömning) att risken är störst andra året efter vallbrott:
knäpparlarver vallbrott
potatis vallbrott

[Anders S]

Eftersom knäpparlarverna föredrar gräsrötter tror jag det innebär ännu en fördel att odla i bäddar med gräs kring. Eller på annat vis små odlade/bearbetade ytor med mer permanent vegetation mellan dem.

[Alba]

Jag funderar mycket på täckodling. Vill slippa plöja, harva, fräsa. Har inte tillgång till maskinerna, vill inte hålla på med bensinen, och är sugen på täckodling. Men vad välja? Markväv är onekligen praktiskt, men dyrt i inköp och inte vidare snyggt kanske. Ska jag satsa på det vill jag också ha en i bättre kvalitet än den mindre bit från Nelson jag köpte på COOP i våras för att testa. Funderar också på organiskt material, t ex ensilage från trasiga balar som bönderna kanske vill bli av med.

Jag tänker mig att täcka jorden tidigt på våren, direkt efter snösmältning. Luckra jorden där jag vill plantera, tillsätta gödsel, lägga tillbaks duken, skära ett kryss där och sedan plantera pumpan eller vad det nu kan vara. Ytan är en gammal odlingsyta som legat oanvänd i ca 10 år. Där växer mest gräs, men även en del åkertistel.

För kulturer som behöver längre planteringsavstånd tror jag det kan funka. För de andra, persilja, sallat är jag lite mer osäker. Främst för att jag vill kunna använda duken många ggr om. Det gäller att tänka hur man skär i den. Och också å hur man ska göra med sniglarna, som tycks bli fler och fler... Och hur jag ska bearbeta jorden, som är hård.

Vad gäller knäpparlarverna tänker jag mig att testa de första två säsongerna och inte låta mig nedslås av eventuella bakslag. Om jag kan täckodla på ett praktiskt sätt slipper jag mycket jobb, och kan spara på vattning.

/ Alba

[Eko-Trädgård]

hej,

täckodling är bra men glöm duken!! Kvickrot växer igen dem utan problem och med duk är det omöjligt att rensa bort ogräset. Vi täcker med gräsklipp, våtarv ( som vi rycker först) och annat organiskt materia. Det bästa sättet att förhindra ogräset är att luckra luckra och luckra.... då bryter man kapillär effekten samtidigt man stressa ogräset. Med detta metod får man en fuktigare jord, man tillför organiskt materiel i form av den stressad ogräs som dö.

mvh

Jonathan

[Anders S]

Täckodling är bra ibland, ibland inte.
Luckring och ogräshackning är bra ibland, ibland inte.
Det beror på.

[fräsen]

Detta har fungerat för mig när jag brutit 10 år gammal vall: Höstplöjer, plockar sten, täcker med ensilage. När våren kommer: Krattar bort ensilage som inte maskarna dragit ner under vintern, plöjer, plockar sten, harvar, plockar sten, plöjer, plockar sten, hackar med en gammal hacka som fanns på+ gården, krattar.
Som ni förstår har vi gott om sten här iaf, när jag krattar samlar jag ihop kvickrötterna o slänger.
Sen är det dags att så, jag sätter helst potatis och bönor första året, lätt att rensa och kväver ogräset.
Andra året sår jag allt möjligt. Jag täckodlar alltid, gräsklipp, hö, ensilage, jag tar vad jag har o lägger mellan raderna.
bearbetar jorden med plog/hacka gör jag bara första året, därefter låter jag maskarna sköta grovjobbet.