Ekologisk biodling med nya SJV direktivet.

[Ulric Eriksson]

Kamomillte i vinterfodret.

Jag tycker detta är fullkomligt harmlöst. Det står ju var och en fritt om man vill följa Demeters regler eller inte.

[eremit]

Kanske det finns en lösning i förra numret av bitidningen-så kan man vara biodlare men inte tänka så mycket på honungen.
Stimulera fantasin och gå runt problemen!

[Michailov]

Många som "tror" har tydligen inte förstått själva certifieringen, den sker med samma organ som KRAV använder.
Det kostar en slant som skall räknas hem och är fortfarande inte något alternativ för den lille biodlaren.
Ni skall inte tro att ni slipper karantän, omställning, provtagning, begränsningar, alla bigårdars omfattning dvs man kan inte ha bin med hälften ekologisk och andra halvan "vanligt".
Det är fortfarande KRAV's regler med lite lättat på trycket från några begränsande super-duper-krav. Justerar KRAV detta är det ingen skillnad mera än (i kupan töntkraven).
Det kostar fortfarande slantar att vara certifierad och via oannonserade kontroller. Det är alltså inte bara att bygga en trälåda!

Det verkar som om många tror att det är som med Bihusesyn (Egenkontroll) eller enkel kontroll som till Sigill biodling.
Vänta tills den polletten trillat ner så får vi höra hur det låter då. Inte ens Biodlarna eller HF/LRF kan slingra sig kring dessa regler kollektivt, det skulle utarma hela systemet.

Men KRAV har med livsmedelsindustrin och det är bra för honung är ett livsmedel, hälsa handläggarna på SJV det!

Att den som utger sig för att producera ekologiskt skall underkastas kontroll av samma organ som utför certifieringen enligt Krav står ju i direktivet - så det är ju bara att läsa innantill. Jag tror inte att jag kan välja att använda uttrycket ekologiskt och sedan få undantag från alla krav som ställs för att just få använda ordet "ekologiskt" - det är väl tämligen naivt. Ej heller att det räcker med att spika ihop en trälåda, voila, så är jag ekologisk. SJVs direktiv är ett tämligen lättläst, kortfattat dokument som innebär sådana krav att jag själv inte kommer att ens försöka efterleva dem. Konsekvensen är då att jag egentligen inte har tillstånd att använda ordet ekologisk på burken - OK? Då skiter jag i det och skriver "närproducerad", "lokalproducerad", "hemma-honung" eller något annat luddigt, flummigt, miljöriktigt-i-tiden-term. Dessutom kanske jag lägger mig lite högre i pris än de andra, det brukar vara ett enkelt sätt att framstå som bättre. 

Och vad i hela friden har Demeterkraven med ekologiskt att göra (mer än att Demeter tar utgångspunkt i de ekologiska direktiven och snäpper upp kraven ytterligare med egna tillägg)? Det finns grader i helvetet - man kan producera honung och bete sig som en gris, man kan producera som folk gör mest om de har få kupor (mycket trä, inlämning av vaxkakor etc), man kan producera med väldig fokus på livsmedelskraven, effektivitet, rationalitet etc (som du Sten-Åke). Sedan kan man välja att styra enligt de ekologiska kraven, demeterkraven, hej-hopp kraven etc. Det är ju valfritt men man får ju följa de spelregler som gäller för det spel man deltar i! Jag kan ju fan inte spela Bondespelet och använda Monopolregler.

Det är ett problem, för närvarande i allafall, för några biodlare att SJV inte anser det vara förenligt med ekologisk odling att använda enbart cellplast i kuporna. Antagligen, vet dock ej, beror det på det s.k "carbon footprint" som cellplast lämnar efter sig. Utan att vara varken miljöfanatiker eller något annat liknande så förstår jag deras ställningstagande. Försök finna vettiga argument för att cellplast skulle betraktas som mer ekologiskt än trä - upplys gärna mig för jag har svårt med det. Renligare(hygienregler)-ja/kanske, mer ergonomiskt-ja och sannolikt annat bra jag inte kommer på. Plastramar är en annan fråga (för mig i allafall). Jag har inte grepp på hur stort carbon footprint plastramar har men där finns tydligare miljövinster eftersom man får en så elegant vaxhantering gentemot träramar. Skulle kunna vara så att det mest ekologiska är trälådor med plastramar och egen vaxhantering? Och då faller man väl inom 50% kraven för naturligt material?

Angående hälften ekologiskt/hälften vanligt som du skriver: Det går väl bra att ha - bara man är med på att även de oekologiska skall inspekteras?

"Hälsa handläggarna på SJV det"-tror du någon här har direktkontakt med dem eller ?

/Michailov

[Sten-Åke Lindell]

"Angående hälften ekologiskt/hälften vanligt som du skriver: Det går väl bra att ha - bara man är med på att även de oekologiska skall inspekteras?"

Du är antingen eller, det är bara att välja. Det är ju självklart att de som inte ens har bin har störst åsikter!

Jag är honungsproducent, men vill gärna i framtiden avyttra både bin och drottningar eftersom behovet är stort.

[Michailov]

Skulle vara harmlös om de höll sig i sina sektlokaler. Men så fort SJV anordnar gemensam kurs med de som föreläsare och därmed ger de status av kredibilitet, då är det nåt annat. Undertanten från SJV jag pratade med deltog och var begeistrat. Och då är det verkligen illa. 

Måste säga att de framstår som lite imponerande de där Demeter-folken. Har lyckats lobba sig rakt in till "undertanter" på SJV och då lyckats sälja sitt budskap så till den grad att hon blir begeistrad. Det är ju konstigt att de som får problem med dessa sekterisktiska regler, de som vill kunna använda ordet ekologiskt utan att för den skull bli rigida, inte förmår att ens komma till tals med SJV. T.ex borde föreningar som BF/HF/SBR ha invändningar mot detta men gör de något åt saken - verkar inte så. Kanske inte har förmågan? Kan det vara nåt i maten dessa Demeter-folk äter som gör dem mer framgångsrika i sin argumentation? 

/Michailov

[Ulric Eriksson]

Med tanke på bikupors livslängd kan jag inte tänka mig annat än att materialvalet har en försumbar effekt på koldioxidutsläppen för ett kilo honungsproduktion.

[eremit]

Demeter argumenterar för en god sak och har helhetssyn på det dom sysslar med eller så strävar dom mot det målet.
Samtidigt har dom en frihet i den konkreta gestaltningen-dom har en individuell skolningsväg så var och en måste ju jobba med sig själv och i gemenskap med andra är man ju tvungen att hyvla av sina egna kantigheter lite grand.

[Betula_Pendula]

"Angående hälften ekologiskt/hälften vanligt som du skriver: Det går väl bra att ha - bara man är med på att även de oekologiska skall inspekteras?"

Du är antingen eller, det är bara att välja. Det är ju självklart att de som inte ens har bin har störst åsikter!

Jag är honungsproducent, men vill gärna i framtiden avyttra både bin och drottningar eftersom behovet är stort.

Enligt KRAV så måste hela bolaget vara certifierat precis som du säger men det går bra att ha två bolag ett som hanterar den ekologiska produktionen och ett som hanterar den icke ekologiska, man måste dock skilja verksamheten, blir en mer kostnad men kanske värt det man får räka i varje enskilt fall...

Sen tänkte jag säga en sak om certifieringsprocessen

KRAV certifieringen är inte värre än till exempel ISO 9001, ISO 14001 eller OHSAS 18001.

Har arbetat med dessa certifikat i många år och vist det kostar en del pengar men det får man lätt tillbaka enligt min erfarenhet. (Dock ej om verksamheten är för liten som du skriver Sten-Åke)

Föresten Sten-Åke borde inte du satsa på att certifiera din verksamhet enligt dom tre jag nämnde över, dom behandlar precis det du hela tiden betonar är viktigt för dig i din verksamhet ! Rationell, Hygiensik, Ergonomisk, Ständiga Förbättringar...

Kanske något att fundera ?


Jag har planerat att certifiera min verksamhet enligt ovan + KRAV + enligt SJV krav när jag når delmålet +250 samhällen ( År 2013 ) enligt nuvarande planering, men innan det kommer det inte vara ekonomiskt försvarbart, MEN anledningen till att jag ringer runt till olika myndigheter nu med endast 21 samhällen är att det blir dyrt  att köpa nytt material om tre år om jag gör någon fel nu i planering eller inköp...

/ Jonas

[Sten-Åke Lindell]

Jag har planerat att certifiera min verksamhet enligt ovan + KRAV + enligt SJV krav när jag når delmålet +250 samhällen ( År 2013 ) enligt nuvarande planering, men innan det kommer det inte vara ekonomiskt försvarbart, MEN anledningen till att jag ringer runt till olika myndigheter nu med endast 21 samhällen är att det blir dyrt  att köpa nytt material om tre år om jag gör någon fel nu i planering eller inköp...
/ Jonas

Precis, man måste upp i volym för att det skall bli gångbart och att man får kredit för sin verksamhet. Det blir *mycket* administration att ha både KRAV och icke KRAV på en och samma gång, oavsett om det är flera bolag. Du måste kunna visa att du särbehandlar respektive honung och respektive skötsel och det blir dyrt och jobbigt. Du kommer också att få flera kontroller än annars som du får betala för.

[Drönarn]

Det intressanta här vore att pröva motpols frågan om att beskriva
"vanlig hederlig honungsproduktion" och skapa en acceptabel standard syn
att den står för nåt enkelt utan krusduller "bra kvalitet" "nära" och "härodlat"
"utan tillsatser av certifieringskostnader" eller "extra konvereterings regler" !!??

[Sten-Åke Lindell]

Åter igen, bästa honungen köper man nytappad hos den lokala biodlaren. Den är oftast mera Ekologisk än något annat i butiken, min Väddö produktion är t ex klinisk ren.

Närproducerat smäller högre än Ekologisk i mina kundkretsar som än är liten men kräsen.

[Existens?]

Att ha parallellproduktion, dvs både ekologisk och konventionell på samma gård och i samma producerad vara, blir allt svårare att få godkänt. Det är inget som bara gäller bi-odlare utan all ekologisk produktion. Just bin kan jag ju inget om , men jag föreställer mig att med så fria djur borde det vara hopplöst att på ett trovärdigt sätt hålla isär dom.
Att däremot ha ekologiska bin och vanliga höns t.ex, är inga problem.

Sen är det ju givet att det måste kontorlleras för att få kallas ekologiskt. Där blir det ju nu lite enklare och billigare i takt med att fler certifieringsorgan finns att välja på. Aranea, Smak och Hushållningsssällskapet, tex.
Att kalla saker för ekologiska utan att vara certifierad är ett otyg, och leder enbart till att trovärdigheten i all produktion minskar. Konsumenterna tänker då bara * jamen det blandas ju ändå ihop alltsammans*.
Många uppfödare har sin egen ide om vad som är ekologiskt, man ser hela tiden annonser om t.ex kött som sägs vara ekologiskt, och man har inte en aning om det är det på riktigt eller om det bara är den producenten som tycker att hans djur är ekologiska.

[Betula_Pendula]

Att ha parallellproduktion, dvs både ekologisk och konventionell på samma gård och i samma producerad vara, blir allt svårare att få godkänt. Det är inget som bara gäller bi-odlare utan all ekologisk produktion. Just bin kan jag ju inget om , men jag föreställer mig att med så fria djur borde det vara hopplöst att på ett trovärdigt sätt hålla isär dom.
Att däremot ha ekologiska bin och vanliga höns t.ex, är inga problem.

På samma gård får man inte ha EKO och Ej EKO....

Men om man har två separata verksamheter med samma ägare kan ena vara EKO och den andra EJ EkO, lite bökigt kanske men helt klart värt att räkna på beroende på hur landskapet ser ut där man bedriver sin verksamhet....


Sen håller jag med om att ALLT som skall kallas EKO skall vara kontrolerat av externa organ !

/ Jonas

[Michailov]

Med tanke på bikupors livslängd kan jag inte tänka mig annat än att materialvalet har en försumbar effekt på koldioxidutsläppen för ett kilo honungsproduktion.

Det är precis det jag är tveksam till just när det gäller cellplast!

/Michailov

[Michailov]

Apropå "carbon footprint". En citat från det "förhatliga" BNB:

Den senaste ”hitten” de stora affärskedjorna har hittat på är ”carbon friendly” (”koldioxid vänliga”) livsmedel som inte fraktas över halva världen och förbrukar för mycket av fossila bränslen och därmed genererar koldioxid. Affärskedjorna ”vill bidra till att rädda världen inför den globala uppvärmningen”. Problemet är att de som kommer att oförtjänt drabbas är exvis bönder i Afrika.

Affärskedjor måste med sina livsmedelserbjudanden överträffa varandra. Huvudsakligen i Europa där det finns ett stort ”övertyckt” av varor. Alla affärskedjor erbjuder praktiskt sett samma saker. Hur skall de övertyga konsumenterna att handla just hos dem? De lockar med hur livsmedel blev framställda.

 Först försökte man springa förbi varandra med utbud om att livsmedel är ekologiska eller organiska. Det finns inte en enda studie som entydigt skulle bevisa att ekologiskt odlade livsmedel verkligen är hälsosammare. Det finns däremot en massa frågetecken. Ett exempel – det är inte klart vad fenoliska ämnen som äpplen bildar i sina frukter som inte blev besprutade mot insekter som har angripit de gör med människan. Halten av fenoliska ämnen är 10000 gånger högre än hos icke angripna frukter. Vissa av dessa fenoliska ämnen är cancerframkallande och ingen vet vad de gör i kombination. Ingen bryr sig om konsekvenserna av den ekologiska jordbrukarens kamp med svampsjukdomar. De använder ”ekologiska” kopparsalter och förpestar jorden med denna metall. Icke desto mindre låter många konsumenter lockas till ekologiska eller organiska livsmedel och är villiga att betala för dessa (och därför alla livsmedelskedjor erbjuder de).

Hela 65 % av exporten från Kenya till EU länder består av blommor, frukt och grönsaker. Hälften av detta till det ”ekologisk medvetna” England. Kenya tjänar på detta 100 millioner pund årligen. Trädgårdsodlingen är efter turistindustrin den andra viktigaste grenen för utrikeshandel. Många farmare odlar bara för export och deras existens är avhängig av den därför att det på hemmamarknaden inte finns intresse för deras produktion. Nu är det så att dessa produkter plötsligt har fått på sig en stämpel som ”ekologisk skadliga” produkter, och att det är långt från Kenya till Europa.

Till skillnad från bönderna i Europa lever och tillverkar den Kenyanska bonden ”carbon friendly” från vaggan till graven”. På åkrar, fruktodlingar och rabatter arbetar han utan någon maskinpark. Bara med egna händer. Man bevattnar med hjälp av självfallet utan några pumpar. Han flyger inte och på sin höjd åker han några gånger i sitt liv med buss. Att hans produktion transporteras långa sträckor är försumbara. Affärskedjor (som exvis Tesco i England) hävdar att Afrika skall få ett undantag. Men det är ingen som pratar eller kommunicerar med de Kenyanska producenterna. De blev inte ens informerade om att deras produkter hamnar på nackdellistan p.g.a. långa trasporter.

Förvirring råder även bland ”medvetna” konsumenter. Enligt den senaste undersökningen av den allmänna opinionen är många beredda på att bojkotta ”flygvaror” från Afrika. De låter hellre den engelska farmaren tjäna en extra hacka för att han transporterar varorna till affären bara några mil. Han kan i sin tur tack vare en extra inkomst kosta på sig att flyga till Kenya på en safari.

Saken är den att nuförtiden är utsläppen av koldioxid I England 9,2 ton per capita. I Kenya är utsläppet 0,2 ton och i Uganda 0,1 ton. Enligt Bill Vorley från International Institute for Environment and Development är de afrikanska farmarnas farhågor fullt berättigade. Och den ekologiska ”vinsten” som England skulle få genom att bojkotta afrikanska varor skulle innebära sänkning av det egna koldioxidutsläppet med 0,1 %.

Precis! Det är väl det som skiljer livsmedelskedjornas "carbon friendly" från "carbon footprint": om man ser till hela kedjan är transporten ofta försumbar. Men eftersom gemene mans vardag är totalt uppfylld av hur mycket bränsle hans personbil drar och vilka emissioner den har, så blir det ju självklart så att transportarbete måste vara det som påverkar mest - och det tänket utnyttjar då livsmedelskedjorna i England.

/Michailov

[Sten-Åke Lindell]

Det är det enda förpackningsmaterialet som återanvänds om och om igen utan omprocessing! En låda håller lika länge som en trälåda om man sköter den.
Livslängden på en plastram är ännu längre, räknat i träramar ganska många. Har man ljung som jag fick gick t o m ramen sönder, men plastramen + vaxet höll.

[Michailov]

Det är ju självklart att de som inte ens har bin har störst åsikter!

Jag är honungsproducent, men vill gärna i framtiden avyttra både bin och drottningar eftersom behovet är stort.

Om du syftar på dina egna inlägg ett drygt år tillbaka i tiden eller på mina vet jag inte. Eller kanske på något annat. Men jag har sedan en kort tid bin, dock inte tillnärmelsevis så många som du. Är det antal kupor, lådor, ramformat eller annat som avgör om man får ha en åsikt eller vad hade du tänkt dig?

/Michailov

[Edward.]

Ett litet tanke är att plast går att återvinna , detsamma gäller även för en frigolitlåda.

Dock förbränns frigolit lådan som start bränsle till en fjärrvärmeanläggning.

Skulle kanske vara intressant med en plast ram av återvunnet plast !

Man kan aldrig förstöra energi. bara omvandla den till något annat.

      mvh edward 
Dock så krävs att man källsorterar

[Sten-Åke Lindell]

Ett skäl att använda plastram är att man kan ha sin egen vaxhantering enkel och återanvända ramarna i många många år. Att ha sin egen vaxhantering är dessutom ett måste för ekologisk drift.

[poze]

Ett litet tanke är att plast går att återvinna , detsamma gäller även för en frigolitlåda.

Dock förbränns frigolit lådan som start bränsle till en fjärrvärmeanläggning.

Skulle kanske vara intressant med en plast ram av återvunnet plast !

Man kan aldrig förstöra energi. bara omvandla den till något annat.

      mvh edward 
Dock så krävs att man källsorterar

man får inte återanvända plast om det skall vara livsmedelsgodkänt. tyvärr

om man tycker det är fel att bränna olja så är det väll samma sak om man bränner plast, det går inte att rättfärdiga användandet genom energiåtervinning om inte produkten är förnyelsebar.