Välkommen! För att skriva i forumet måste du logga in först. Har du inget konto går det bra att registrera ett eller logga in med Facebook här. Det kostar inget.  :)

Författare Ämne:  Frågor om får  (läst 6652 gånger)

Veronika i Hasslöv

  • Inlägg: 57
  • Kasta inte sten i ett glashus!
    • Halland
    • Mina vovvar
Frågor om får
« skrivet: 31 aug-10 kl 09:27 »
Sitter och läser på Jordbruksverkets hemsida och snubblar över detta
"Du får oxå hålla dina baggar inviduellt, en kort period om det är nödvändigt"
När är det nödvändigt, och hur lång tid är en kortare tid? och hur håller man annars baggar under vintern om man håller sina får inomhus?

Sedan undrar jag hur stor vinning det är på ett får under ett år efter foder åtgång?

vallhunden

  • Inlägg: 3009
    • Västergötland
SV: Frågor om får
« Svar #1 skrivet: 31 aug-10 kl 10:47 »
Hur stor vinning, eller förlusten ;D, är beror ju på:

¤ hur många får du har
¤ om du måste betala för stängsel eller det redan finns där
¤ om du köper in fodret eller producerar det själv
¤ om du arrenderar marken, eller har egen
¤ om du får EU-bidrag eller inte
¤ om hur många lamm tackan får
¤ om lammen växer bra eller inte
¤ om du har avsättning för köttet till ett vettigt pris
¤ om du räknar ditt eget arbete som en kostnad eller jobbar gratis

Jag skulle vilja säga ett en tacka får man försörja rätt rejält, på egen hand.
Får ger inte ekonomiska vinster i småskaligt jordbruk. Möjligtvis ger det en bättre livskvalité för ägaren, inberäknat mer motion. Det kan vara en vinning i sig... ;)

Svaret på din första fråga om baggarna är att man får hålla dom separerade individuellt en period, t ex innan betäckningen, för att inte råka ut för tjuvbetäckningar. Hur lång den perioden är beror på hur fårskötseln är upplagd på den individuella gården, men det få inte vara månader i sträck.
Kvinna som bor själv på landet med ett 30-tal tackor (Gotlandsfår) och 3 Border Collies.

Veronika i Hasslöv

  • Inlägg: 57
  • Kasta inte sten i ett glashus!
    • Halland
    • Mina vovvar
SV: Frågor om får
« Svar #2 skrivet: 31 aug-10 kl 11:33 »
Hur stor vinning, eller förlusten ;D, är beror ju på:

¤ hur många får du har
¤ om du måste betala för stängsel eller det redan finns där
¤ om du köper in fodret eller producerar det själv
¤ om du arrenderar marken, eller har egen
¤ om du får EU-bidrag eller inte
¤ om hur många lamm tackan får
¤ om lammen växer bra eller inte
¤ om du har avsättning för köttet till ett vettigt pris
¤ om du räknar ditt eget arbete som en kostnad eller jobbar gratis

Svar Hur lång den perioden är beror på hur fårskötseln är upplagd på den individuella gården, men det få inte vara månader i sträck.

Okej men om man ska ha en bagge måste man ha en till bagge som sällskap till den första då eller kan han gå tillsammans med tackorna ?

Så det finns ingen statestik som säger att så här mycket tjänar du per /djur och år?
Jo det antar jag oxå.
Har inte ännu kommit fram till hur många får jag ska ha, men ska inte vara på hobby nivå.
Stängsel kommer att köpas in
Priducerar fodret själv, fast det kostar ju det med..
Har egen mark,Eu-bidrag? vilka eu-bidrag får man för får?
De övriga har jag nog inget svar på just nu, hoppas på att kunna föda upp lamm av Dorset/finull korsnings tackor med Shropshire bagge och eventuellt spara bra tacklamm och sedan para dem igen och slakta alla lammen efter dem. Är väl mest en tanke just nu hinner nog ändra mig många gånger om innan jag köper mina första får.

samaka

  • Inlägg: 501
    • Dalarna
SV: Frågor om får
« Svar #3 skrivet: 31 aug-10 kl 15:01 »
Okej men om man ska ha en bagge måste man ha en till bagge som sällskap till den första då eller kan han gå tillsammans med tackorna ?

Så det finns ingen statestik som säger att så här mycket tjänar du per /djur och år?
Jo det antar jag oxå.
Har inte ännu kommit fram till hur många får jag ska ha, men ska inte vara på hobby nivå.
Stängsel kommer att köpas in
Priducerar fodret själv, fast det kostar ju det med..
Har egen mark,Eu-bidrag? vilka eu-bidrag får man för får?
De övriga har jag nog inget svar på just nu, hoppas på att kunna föda upp lamm av Dorset/finull korsnings tackor med Shropshire bagge och eventuellt spara bra tacklamm och sedan para dem igen och slakta alla lammen efter dem. Är väl mest en tanke just nu hinner nog ändra mig många gånger om innan jag köper mina första får.


Läs denna studie... har för mig att han kom fram till att det behövdes ca 500 tackor, sen kan man ju räkna på olika vis oxå. Läste en artikel i Land för ca 1 år sedan där en kvinna på Gotland levde på sina 120 tackor, men hon hade oxå toppklass på lammen.

http://www-hmh.slu.se/prodsyst/lamm.pdf

Svårt är det. Men det som i dagsläget lönar sig bäst med får är egentligen skinnen. Med de raser du avser ha får du inte så jättebra betalt för dem. Köttet kan man aldrig få 1500 kr för, vilket man kan få för ett fint skinn, och det är ju kött på de raser som ger fina skinn oxå. Men man vet inte hur länge skinntrenden kommer att hålla i sig heller. Ett förslag: Leicester - då får du både fina skinn och mycket mat  ;).

Baggen kan mycket väl gå med tackorna (med risk för oplanerad lammning  ;D). Största böket med att ha honom med tackorna är när man har en stångfrisk rackare och det blir svårt för en själv att gå in, då finns det bara två alternativ - egen box el slakt. Vår nuvarande bagge har hittills dragit lotten "egen box" tills lammningen är över.

vallhunden

  • Inlägg: 3009
    • Västergötland
SV: Frågor om får
« Svar #4 skrivet: 31 aug-10 kl 16:20 »
Man får inga EU-bidrag för fåren. Man får EU-bidrag för marken som man sköter med hjälp av fåren.
Man kanske redan får bidrag för marken, utan att ha får och då är ju fåren endast en kostnad...

500 tackor kan nog vara lagom för att ge en heltidslön, men då får du räkna in räntorna på lånen för investeringskostnaderna också. Stängsel för att hägna in kanske 50-100 ha mark (beroende på kvalité) och fårhus för att rymma 500 får. Till det kommer övrig utrustning som lammningsgrindar, hanteringsrännor, foderbord, våg etc.

Inte billigt.
Kvinna som bor själv på landet med ett 30-tal tackor (Gotlandsfår) och 3 Border Collies.

Veronika i Hasslöv

  • Inlägg: 57
  • Kasta inte sten i ett glashus!
    • Halland
    • Mina vovvar
SV: Frågor om får
« Svar #5 skrivet: 31 aug-10 kl 19:55 »
Baggen kan mycket väl gå med tackorna (med risk för oplanerad lammning  ;D). Största böket med att ha honom med tackorna är när man har en stångfrisk rackare och det blir svårt för en själv att gå in, då finns det bara två alternativ - egen box el slakt. Vår nuvarande bagge har hittills dragit lotten "egen box" tills lammningen är över.

Tack för länken, såg ut att vara intressant läsning ska läsa den lite senare.

Men som jag har fattat det så är tackan dräktig i 5månader sedan växer lammen till sig på 3-5mån beroende på ras och sedan ska tackan helst vila upp sig i 2månader innan hon betäcks igen, när förutom under betäckningen kan man låta baggen gå hos tackorna om man nu ska följa lagen och inte ställa baggen inviduellt mer än någon kortare tid typ ej flera månader i taget? Hur gör ni?

Veronika i Hasslöv

  • Inlägg: 57
  • Kasta inte sten i ett glashus!
    • Halland
    • Mina vovvar
SV: Frågor om får
« Svar #6 skrivet: 31 aug-10 kl 20:23 »
Köttet kan man aldrig få 1500 kr för, vilket man kan få för ett fint skinn,

Till vilka säljer du skinnen för 1500?
Visst är det kött på Leicester oxå "dock inte lika välutvecklat som övriga köttraser, men de växer bra om de får gott med mat men har tydligen lätt för att bli feta. De är ganska lugna men svårhanterliga och undviker gärna allt för nära kontakt med människor. Man måste lägga ner mycket arbete i att bli vän med dem och särskilt vid förflyggningar kan de vara väldnigt egensinniga och ställa till oreda." /Starta med får

Den rasen låter inte jätte lockande i mina öron, väldigt tids krävande..

siken

  • Inlägg: 166
    • Blekinge
SV: Frågor om får
« Svar #7 skrivet: 31 aug-10 kl 21:41 »
Hos vissa raser kan man ha baggen bland tackorna året runt, t.ex. gutefår, eftersom de har ganska årstidsbunden brunst, så lammen kommer i slutet av mars till början av maj ändå.
Hos finull kan det vara lämpligt att ta bort baggen senast i slutet av juli om man inte vill ha lamm vid nyår. Bagglammen behöver nog också skiljas från då, om de är gamla nog att betäcka och då kan de göra den gamle avelsbaggen sällskap. Sedan släpper man tillbaks baggen till tackorna när det är dags, och är det en snäll bagge så bör han kunna gå med tackorna fram till juli nästa år.
Har man en lite större besättning så att man behöver mer än en bagge så kan de gå ihop i en egen box/hage utom under själva betäckningen, då har de sällskap av varandra och när tackorna inte är brunstiga så brukar de inte bråka så mycket med varandra.
Föder upp myskankor, åsbohöns och gutefår

samaka

  • Inlägg: 501
    • Dalarna
SV: Frågor om får
« Svar #8 skrivet: 01 sep-10 kl 04:55 »
Till vilka säljer du skinnen för 1500?
Visst är det kött på Leicester oxå "dock inte lika välutvecklat som övriga köttraser, men de växer bra om de får gott med mat men har tydligen lätt för att bli feta. De är ganska lugna men svårhanterliga och undviker gärna allt för nära kontakt med människor. Man måste lägga ner mycket arbete i att bli vän med dem och särskilt vid förflyggningar kan de vara väldnigt egensinniga och ställa till oreda." /Starta med får

Den rasen låter inte jätte lockande i mina öron, väldigt tids krävande..

Har man ett fint skinn då går det att få 1500 kr för det... faktiskt. Det är väldig efterfrågan på skinn för tillfället och alla fina skinn ligger därikring, de som vill ha ett fint vet ofta vad det kostar. Brukar gå och inspektera skinnpriser när jag är på marknader och så och det är vanlig förekommande att folk säljer (ursäkta uttrycket) fulskinn för uppemot 1000-lappen (nu vet jag inte om de får dem sålda  ;D, jag brukar ligga lite lägre för de riktigt fula).

Det är inte min erfarenhet av leicester. Har själv några i min besättning och de är lika trevliga som de andra  ;). Vet även en som har lite fler än jag och ingen av de verkar vara nåt speciellt svårhanterliga.

Rosa har väl lite fler leicester... om hon dyker in här kanske hon kan ge en lite mer tillförlitlig redogörelse om deras hanterbarhet...

Birgit

  • Inlägg: 2897
SV: Frågor om får
« Svar #9 skrivet: 01 sep-10 kl 08:04 »
Man får visst EU-bidrag för fåren om man har en hotad ras. 150:-/djur i avel (inkl. bagge alltså).
I övrigt styrs ju mer och mer av bidragen över på just betesmarksbidrag, så mycket naturbeten ger bidrag.
Vad man kan söka bidrag för: ja kolla med Länsstyrelsen och Jordbruksverket. Dels har de ju info mtrl och de kan även åka ut och titta på dina marker.
Sedan kan man få hjälp med sina ansökningar av HS eller LRF, men det är INTE gratis.

Vad gäller lönsamhet, så är det lönsammast att ha låga kostnader + hitta egna köpare till köttet.
1500 för ett skinn gäller nog uteslutande Gotlandsfår och då säljer man skinnen själv. Däremot har helt klart efterfrågan på snygga och ovanliga skinn ökat.
Finull är ju en ras där både skinn och ull betalar sig hyfsat. Ullen är lättsåld till spinnerier och även förädlad till folk som stickar och tovar. De ger "tyvärr" många lamm som regel, men de växer skapligt för att vara lantras och är berättigade till bidrag som hotad ras.
Håller man tackorna snålt på hösten får de som regel 2-3 lamm.
Även värmlandsfåren är hyfsade i storlek, är lite mindre foderkrävande än finull, har vackra, lättsålda fällar och en vacker och trevlig ull i många olika färgnyanser. Också hotad = bidrag.

Satsar man på större raser äter de mer och frågan är vad som är mest lönsamt? Beror ju också på hur ens marker ser ut!

Veronika i Hasslöv

  • Inlägg: 57
  • Kasta inte sten i ett glashus!
    • Halland
    • Mina vovvar
SV: Frågor om får
« Svar #10 skrivet: 01 sep-10 kl 23:56 »
Man får visst EU-bidrag för fåren om man har en hotad ras. 150:-/djur i avel (inkl. bagge alltså).


Bidraget för utrotningshotade lantraser är inget för mig då jag mer tänker inrikta mig på kött produktion.
Varför man har bidrag på lantraser är nog dels att man vill bevara dem och få fler att bli intresserade men nog oxå dels för att om man slaktar dessa lamm så får man inget slaktutbyte då de väger för lite. Endas för ull och skinproduktion då.


Veronika i Hasslöv

  • Inlägg: 57
  • Kasta inte sten i ett glashus!
    • Halland
    • Mina vovvar
SV: Frågor om får
« Svar #11 skrivet: 01 sep-10 kl 23:59 »
Det är inte min erfarenhet av leicester. Har själv några i min besättning och de är lika trevliga som de andra  ;). Vet även en som har lite fler än jag och ingen av de verkar vara nåt speciellt svårhanterliga.

Okej man ska inte tro på allt man läser alltså.
Vad för produktion är du inriktad på och vilka fler raser har du?

samaka

  • Inlägg: 501
    • Dalarna
SV: Frågor om får
« Svar #12 skrivet: 02 sep-10 kl 07:23 »
Okej man ska inte tro på allt man läser alltså.
Vad för produktion är du inriktad på och vilka fler raser har du?

He he... en salig blandning. Några okända kött/lantraskorsningar, några allmoge, finull/rya och så några leicesterdamer. När vi skaffade får var det enbart för landskapsvård men sen började vi oxå ta lamm, sparade en hel del tacklamm, har köpt in lite kreti och pleti... och på den vägen är det. Så produktionsinriktningen är väl inte direkt fastställd kan man väl säga...  ;D

Det är ju som Birgit skriver ganska stor efterfrågan på lite ovanliga skinn och det drar jag nytta av då jag får en del bruna skinn, sen är det faktiskt inte bara gotlandsfåren som får 1500 kr/skinn utan det tar jag för flera av mina p g a att de är så fina så att det är ett rimligt pris. Men ska man ha många tackor och som huvudsak producera skinn måste man nog ha någon pälsras (gotland, leicester, rya...) för då har man inte råd att få bara få 1st 1500krs-skinn/10st skinn. Och samma sak med köttras om man siktar på köttet.

För mig känns leicester som en optimal ras om man ska satsa på lammproduktion, man får lixom både och. Du kan ju gå in och läsa på leicesterföreningens hemsida om du är intresserad av rasen, läs i foldern där finns beskrivning av temperament m m (nog för att de inte är direkt opartiska  ;D men det måste ju finnas nåt som stämmer i deras rasbeskrivning, tycker man)

Ang eu-stöd så är delar av det baserat på hur många djurenheter du har, ex kompensationsbidraget. Så en del av stödet öker med djurantal oavsett ras. Men gå in på sjv.se och läs får du se.


 


Dela detta:

* Inloggade just nu

661 gäster, 2 användare
Niklas_Elin, Nataks

* Forum

* Om tidningen Åter



- Tidningen åter har jag läst i några år som prenumerant innan dess läste jag hos vänner. Genom åren har jag utvecklats det har även tidningen och att ledaren skrivs av en så härlig och äkta människa som erkänner att man ibland får ge upp och tänka om. ALLA borde ha tidningen!
/ Maria

* Nya inlägg

* Nytt i ditt landskap

För inloggade medlemmar visas här nya lokala annonser, aktiviteter och presentationer.
Logga in eller
registrera dig.
 :)

* Nya annonser