Så gräs för hand (bete)

[asta]

Nu har mina lånegrisar anlänt och om allt vill sig väl ska de ha bökat upp mitt gamla hygge tills i september då de åker "hem".
Då kan det vara dags att planera nästa steg - att göra bete av hygget. Marken var betesmark tills för sisådär 50-60 år sen då den blev till granskog. För 6 år sen avverkades skogen och nu har vi ansökt om (och fått beviljat) att hålla marken öppen igen.

Frågor:

1. Hur sår man lämpligast och när?
Kan man så i gräs så sent som september eller bör jag vänta tills nästa vår?
Slänger man bara på gräsfrö för hand uppe på den bökad marken eller bör man fixa till underlaget på något sätt? Jag tror inte att det går att köra traktor på marken utan att få djupa, fula diken efter traktorn, men kanske kan man hyra en 4-hjuling av mindre modell och hänga en harv efter den? Eller behövs det kanske inte? Det ska inte bli golfbanebete utan naturbete för riktiga djur.  

2. Vad för sorts gräs?
I nuläget växer två sorters gräs emellan sly och hallonbuskar. Dels det vanliga skogsgräset, tunnt gräs i bulliga låga tuvor och dels, på den delen av marken som är blöt, växer ett frodigt och grönt gräs som hästarna älskar och som de äter av även om det blivit högt.
Jag vill ha ett naturbete. Ett bete som håller i många, många år och som hellre är magert än allt för proteinrikt. Jag bor i västsverige, zon 3-4, jordlagret är ganska djupt, bitvis fuktigt eller blött och marken är kalkrik. Läget är soligt.

Något annat jag bör tänka på när jag ska till att så ett hållbart bete?

[Filip Skräplund]

Grässådd i början av september kan gå bra men det är nog ett gränsfall.
Helst ska man så i augusti.
Sår man på våren finns risken att det blir torrvår med dålig groning.
Harva behöver du knappast men jämna till marken på nåt sätt.
Kanske fyrhjuling med gräsmattevält?
Det finns färdiga blandningar för olika marker.
Ängsgröe och vitklöver bör finnas med, ängsvingel och timotej för att fylla ut under de första åren medan ängsgröen tar sig.

[Spraka]

Hej Asta, jag har också avverkad skog som ser ut precis som du beskriver. Ungefär en hektar slutavverkades för fyra år sedan. Där växer nu tunt skogsgräs, hallonsly och delar grönt hästgräs, precis som hos dig. Efter Gudrun i januari i fjol föll resten av skogen (har nästan 4 ha sammanlagt) och förvandlade största delen av min mark till en öken av rotvältor, stockar och massor, massor med granris. Jag drog en djup suck när jag såg förödelsen, fick stockarna utkörda och stängslade i höstas hela området. I vintras hade hästarna den som vinterhage och blev väldigt säkra på hovarna - de springer bokstavligen över stock och sten.
Efter Gudrun"avverkningen" ligger det så mycket granris överallt att jag har gett upp alla försök att städa området. Har lagt det värsta i lite högar här och var, som hästarna kan göra stigar emellan.

Men till dina frågor om sådd. Förra året försökte jag så på det gamla stycket, dvs delen som är slutavverkad för 4 år sedan. Där har vi plockat pinnar (massor av pinnar!   ) och eldat och eldat. Där blev ganska fint så jag provade att så i juni förra året. Köpte en speciell betesblandning för får och hästar.
Resultatet var obefintligt. Kanske sådde jag för tidigt, Zeke rekommenderar augusti... men jag tror också att det dåliga resultatet berodde på att marken fortfarande är täckt med ett tjockt lager barr efter granskogen. Men det slipper du kanske, om grisarna bökar upp  

Jag har märkt att det mest effektiva sättet att så gräs är att lägga ut hö på marken till hästarna, och fodra på så många ställen som möjligt - där höet har legat växer alltid gräs  

För två veckor sedan hade jag en grävmaskin här som grävde bort en del av backen för att använda massan till ett annat ställe. Så den delen är nu rätt så renrakad och fri från stubbar, och jag har nu gjort ett nytt försök med att så. Körde med vanligt villagräs och endast på en mindre del av, för att se om det tar. Om det fungerar kan jag göra ett nytt försök i augusti och köpa riktigt utsäde...
Jag spred ut fröna först (för hand) och sedan gick krattade jag ner dem så gott som det gick. Här är många stubbar och stenar och omöjligt att ta sig fram med traktor, så det finns inget annat sätt än att göra det för hand.

En sak är säkert: mycket pyssel blir det, när man vill förvandla gammal granskog till bete!

[asta]

Tack för svaren!

Mina grisar är i full gång, men vi hade nog hoppats på ett mer "förödande" resultat. Hallonen och gräset är borta, men björkslyt står kvar. Jag hade nån hoppfull illusion om att de så gott som bökat klart sina 0,7 ha på den första månaden så att jag kunde hägna in mer åt dem. Det verkar som om vi får vara glada om de fixar den hagen vi gjort åt dem. De är i alla fall väldigt trevliga!!!
Förmodligen kommer de att åka "hem" tidigare än beräknat eftersom de vuxit mycket mer än vi trodde. De största i kullen väger redan minst 80 kilo!!! Men smärta och muskulösa har de ändå blivit av att springa i terrängen, busgrisarna.

Mitt hygge är så gammalt att det inte finns barr kvar och inte så jättemycket med ris. Tror att de hämtade riset efter avverkningen och att det bara är rester kvar. Jag är imponerad över grisarnas behandling av de gamla stubbarna. Det ser ut som om stubbarna har exploderat. Finns bara små spånhögar kvar!  

Det som grisarna inte fixar i år tänkte jag försöka gå på med röjsågen. Vet inte om det hjälper nåt, men det kan ju inte bli värre i alla fall.  

Den biten skog som vi avverkar i år tänkte jag prova att göra som du gjorde. Att låta hästarna gå där över vintern och sedan se om marken är redo att sås eller om man behöver behandla den mer. Vi ska ha en rissamlare som hämtar riset, men det blir ju alltid lite över.

Jag har insett att det blir en del pyssel, men jag antar att det är värt det.

[Weronicha]

Till slyröjning så är nog det bästa naturliga alternativet getter.

[asta]

Till slyröjning så är nog det bästa naturliga alternativet getter.

I brist på getter har vi använt röjsåg. Kanske inte lika effektivt  
Bäst hade varit sambete av gris, ko, getter och får eller en spännande korsning av samtiliga fyra. Ett bökande, betande och buskgnagande djur  

[Edgar]

Hej!

Slyröjning med röjsåg ger massor med rotskott, åtminstone där jag försökt.
Getterna äter upp rotskott också, så efter ett par år finns inget liv kvar i slyet.
Arbetsmängden för mig som markägare minskade avsevärt under den tid vi hade getter. Men björk gillade de inte något särskilt.

Edgar

[asta]

Hej!

Slyröjning med röjsåg ger massor med rotskott, åtminstone där jag försökt.
Getterna äter upp rotskott också, så efter ett par år finns inget liv kvar i slyet.
Arbetsmängden för mig som markägare minskade avsevärt under den tid vi hade getter. Men björk gillade de inte något särskilt.

Edgar

På stor del av marken vi röjt björkslyt på har grisarna bökat upp rötterna. Jag vet inte om rötterna smakar bättre än slyt, men jag tror att vi kan bli av med en hel del av eländet.
Grisarna har varit väldigt enkla att stängsla in. Getter brukar ju vara svårare och dessutom skulle vi behöva en ganska stor flock för vår drygt hektaret stora hage.

Fast hur är det med rotskott egentligen. Att de kommer ur trädens stubbar har jag ju verkligen sett   men kommer de även ur slystubbar? Vårt sly är 1-2 cm grovt och det är frösått. Tidigare har det vuxit gran på hygget, men när granarna örsvann och marken blev bar fröade björkarna av sig.