Dorper fåren

[Gunhild]

Sitter här och funderar på kommande får år och läste lite om olika raser. Jag kom in på de där dorperfåren. Jag funderar på om det är något för oss i Sverige? Är det någon som har sett dorperfåren?

[Henriksson]

Läs om dorpern på www.bodafarm.com

http://canmexdorpers.com/dorperSE.html

Atl reportage.



Tja, besättningar med korsningdjur som vill ändra till påsklamm, kanske.

[Charlotte]

 Kan kanske även vara något för den som vill ha får som växer till bra slaktvikter på magra beten om man ska tro beskrivningen av rasens ursprung.
                                             Mvh
                                         Charlotte

[mazze]

Största fördelen, som jag ser det, är att man inte behöver klippa dom.

[Henriksson]

Största fördelen, som jag ser det, är att man inte behöver klippa dom.

Lagen lyder "klippas minst en gång per år." är man lydig får man skynda sig innan de fäller. 

Utan klippning ingen ull i säcken bara överallt i hagen. 

[Grimla]

Jag kom in på de där dorperfåren. Jag funderar på om det är något för oss i Sverige?
Är det någon som har sett dorperfåren?

Bara sett dom på bild. Har du läst tidigare Dorpertråden?
Där står lite åsikter/funderingar om Dorperfåren av forumsdeltagarna här.

http://www.alternativ.nu/index.php?topic=85938.msg734357

[Gunhild]

Jag har läst tidigare trådar om dorper. Det jag funderar på är om det kan finnas en fram tid här då det inte finns så många och de som finns måste ju snabbt bli besläktade. Då borde de ju natingen bli mycket dyra eller så måste det bli ett minskat intresse. En stor fråga är ju om det kommer finnas en ekonomi i fåren?

[Henriksson]

Om de lyckas föda fram 70 lamm 50%-50% och har varigt någorlunda intelligenta har man 35 relativt obesläktade lamm av var kön. Då har man ett relativt stor avelsbas. Troligt större än de flesta små raser som linjeavlats i Sverige. Undviker de matadoravel med få baggar lär det genetiskt inte vara några problem.

Hur populär rasen blir ?
Tja, flera köttraser finns redan i landet, varav flera har liten avelsbas. Många korsningsbesättningar finns som kanske blir lockade av chansen att korsa in den nya rasen.(de som bara satsar på kött)

Finns det ekonomi i får ?
När det krävs ca. 500 tackor för att arbeta in en heltidslön, finns det då ekonomi i någon fårras ?

[Rosa]

Det jag funderar på är om det kan finnas en fram tid här då det inte finns så många och de som finns måste ju snabbt bli besläktade. Då borde de ju natingen bli mycket dyra eller så måste det bli ett minskat intresse

Dorpern är ju tänkt att användas i korsningsavel som faderras till produktionslamm.

EFtersom dom liksom sin släkting Dorset har egenskapen att dom brunstar året om, och då passar till vårlammsproduktion (lamm som föds på hösten och som slaktas på våren).

[ieenilorac]

Dorpern är ju tänkt att användas i korsningsavel som faderras till produktionslamm.

EFtersom dom liksom sin släkting Dorset har egenskapen att dom brunstar året om, och då passar till vårlammsproduktion (lamm som föds på hösten och som slaktas på våren).

Men om den används som faderras kommer ju mamman ändå att brunsta vid rätt tid för sin ras? Eller menar du att man sparar tacklamm som har Droper som far, och att de då brunstar året runt? Jag har inte koll på hur nedärvningen för brunsttid är, är den så enkel att man kan veta att om faderrasen brunstar året runt så gör avkomman också det?

[Rosa]

Skrev lite slarvigt ser jag nu...

Men visst, det är så att det räcker med att mamma eller pappa är Dorper el. Dorset så blir avkomman "åretrunt brunstare".

Att man vill använda Dorper i vårlammsproduktionen,
är för att tackorna mjölkar väldigt mycket till att börja med.
Och lammen kan då växa såå snabbt att de kan slaktas redan vid 3månaders ålder och då väga 15-24 kg slaktade!

[Gunhild]

Jag trode att man skulle kunna byta ut dorper fåret mot de korsnings får som man idag andvänder för kött produktion?
Så att man slipper korsa tre raser och hela tiden fundera på så att det fanns lagom mycket av varje ras.

[Rosa]

Dorpern får ju inte så många lamm 1.7 i snitt (renrasig Texel 1.62)
så renrasig Dorper kan ju inte ersätta X fåren.

[Mánadis]

Vi har funderat på att ha Dorper.

De skulle vara ett bra komplement till Basjkirhästarna (betesmässigt)
och fördelen är att man inte behöver ta hand om ull.

Vad jag förstår sätts embryon in i värd-tackor.

[Birgit]

Vad jag förstår sätts embryon in i värd-tackor

Och det är ett operativt ingrepp!

[Gunhild]

Vart har du läst lammnings snittet? Jag tycker att det är svårt att hitta information om dessa får.

[Mánadis]

Och det är ett operativt ingrepp!

Men det sker med jorbruksverkets tillåtelse genom dispens.

Fann detta om Dorper när jag googlade:
http://www.hagsarve.com/wordpress/?p=4311

[Birgit]

Men det sker med jorbruksverkets tillåtelse genom dispens.

Ja, men det rättfärdigar inte ingreppet bara för att vissa måste prova nya raser ideligen. Det finns tillräckligt mer fårraser i Sverige av alla de slag och inriktningar.

[Henriksson]

Jag trode att man skulle kunna byta ut dorper fåret mot de korsnings får som man idag andvänder för kött produktion?
Så att man slipper korsa tre raser och hela tiden fundera på så att det fanns lagom mycket av varje ras.

Man missar då utavleseffekten som gör att lammen växer extra bra. Som bara sker med raskorsningar.

[vallhunden]

Som jag har förstått det så fäller Dorperfåren sin ull i vissa klimat och inte i andra.
Det är alltså möjligt att i kalla Sverige (jmf med Sydafrika) så fäller de inte ullen av sig själva utan tarvar ändå klippning.