info från Wiki
Honungens sammansättning, färg, smak och arom varierar beroende på dragkällan, det vill säga var bina hämtat råmaterialet. Den honung som saluförs i affärer är oftast en blandad produkt som har samma höga standard, oavsett goda eller dåliga skördar för biodlingen.
Sorthonung är, till skillnad från den blandade fullsäsongshonungen, tagen under blomtiden för en enskild växt. Exempel på sådan honung som framställs i Sverige är ljunghonung och lindhonung. Den i Sverige vanligaste importerade sorthonungen är akaciahonung. I andra delar av världen produceras olika sorthonung. Förutom de redan nämnda så är bland annat avokado, alfalfa, bovete, hallon, klöver, eukalyptus, mjölke, manuka, apelsin, gran och salvia vanligt förekommande, men teoretiskt sett är det möjligt att odla sorthonung från vilken nektarproducernade blomma som helst.
Även så kallad vildblomshonung med fler än en nektarkälla räknas i bland som sorthonung, men då måste all honung komma från samma plats och alltså inte vara blandad.
Bladhonung är en kategori sorthonung, där någon växtsugare och någon världväxt, tillsammans med biet, har bidragit till slutresultatet. Alla kombinationer av världväxt och växtsugare är inte bra för biet att skapa honung av. Granbladlöss som parasiterar på gran, ger upphov till ett drag från bina, slutresultatet kallar biodlaren cementhonung.
