”Methodus avium Sveticarum”
Ett manuskript eller snarare ett första utkast till en systemering av fåglar i Sverige av Linné som av någon orsak aldrig blev publicerat. Han hämtade inspiration och kunskap genom att bl.a. i detalj studera sin mentors (Olof Rudbeck d.y 1660-1740) ”Fogelboken” (endast faksimilutgåva 1985) men också all annan litteratur som fanns hos Rudbeck. Fogelboken var för sin tid ett hypermodernt och gediget vetenskapligt arbete med vackra illustrationer över fåglar i Sverige.
Två år senare var ett första utkast klart i Linnés anteckningsbok. Året är 1731.
*Methodus avium Sveticarum*
År 1733 försökte han få stöd att publicera underlaget med mer än 300 fåglar beskrivna men så blev aldrig fallet. Istället kom hans material att bli en form av en ornitologisk resedagbok som han under kommande år kompletterade med ytterligare information i form av lösa blad och noteringar till den ursprungliga lilla boken.
År 1735-1738 var Linné på sin Europa turné med Holland som bas.
År 1746 beskrev Linné Myskankan för första gången i sin resa till Västergötland, i Göteborg samt i verket Fauna Svecia vilket i sin tur låg till grund för Systema Naturare 1768.
Nu kommer det intressanta!
Linnés manuskript/dagbok ”Methodus avium Sveticarum” publicerades till slut av en Einar Lönnberg år 1908. Innehållet är en direkt avskrivning av Linnés ornitologiska resedagbok med kommentarer samt infogade texter från de lösa blad som infogats till denna. Boken kan laddas ner i sin helhet på följande adress:
http://www.archive.org/download/http://www.archive.org/details/carolilinnaeimet00linnDet faktum att Linné inte omnämner Myskankan i sin första version framgår mer än tydligt då den ursprungliga texten är återgiven med större text i Lönnbergs verk. Detta är ett intressant faktum då det då även borde innebära att myskankan inte heller var omnämnd av Olof Rudbeck d.y. och vi kan ana oss till att eventuella myskankor i Sverige inte var kända innan år 1733 i landets naturelit bland forskare!
Läste i Lönnbergs återgivna text och stannad upp under beskrivningen av Stor Swärter (en helt annan ras!) där det finns infogat ett stycke och en notering som inte hör till sammanhanget och m.a.o. bör vara en text som Lönnberg satt in där han trodde den hörde hemma. Texten antyder då att det handlar om en lös lapp som lagts i dagboken.
Texten följer:
Anas canina Ald. Will. 294 Anas Libyea Ald. Bellon. AVill. 294.
Au: moschata an canina Ald. Will. 294. LXXV. Anas moschata
Raj 150. 0. odorem spirat moschi. ex anatibus maxima. alba erat.
supra nigra magnis albis maentis. frons ocb käfftar-. nuda papillosa,supra nasum hine velut cornuta. mas |habet| pone collum (medium)tubereula papillosa.
Slut citat (med reservation för smärre fel i avskrivningen)
Höll på att ramla av stolen när jag genast kände igen delar av texten i Linnés Fauna Svecia (1746)och det råder ingen tvivel om att anteckningen beskriver myskankan. Alltså det första utkastet Linné alls har haft gällande myskankan!
Stirrade på texten och zoomade in stycket ännu en gång för att se allt mycket klarare. Jo, texten stämmer och dessutom är stycket inte numrerat (som de övriga raserna) samt ingår inte i index. Men det står något längst ner till höger också i kursiv stil (anteckning av Linné!). Zoomar in ännu mer…
”I Wårby”
Höll på att ramla av stolen igen men hämtade mig snart och började fundera på vart det här Wårby ligger någonstans. Efter diverse efterforskningar kom jag fram till att Wårby är dagens Vårby som ligger nära Fittja i närheten Södertälje. Men varför noterar Linné ner detta under sin beskrivning av Anas Papillosa? Var Linné alls i Wårby?
Efter ytterligare eftersökning hittade jag ytterligare information som gjorde mig alldeles matt av glädje. Linné har bevisligen varit i trakten Wårby på sin färd till Öland och Gotland. Närmare bestämt i Fittja krog där de fick vänta länge på nya hästar…
15 maj 1741
”Efter sex fierdedehls mihls resa kom wi till Fettia [Fittja krog], där wi länge wäntade på hästar, och efter twå mihl til Södertellie.
SÖDERTELLIE Stad är en liten fläck, liggande uti en däld, emellan twenne högder på en sandachtig och mofull tracht, sträckandes sig ut efter längden af dälden. Mälaren ligger på ena sidan och Saltsjön hade communication med Staden på andra medelst en wik, som åhrligen mer och mer grundar sig igen, at man redan på en fierdedehls mihl ei med fartyg til staden komma kan. Landet blef härifrån mer och mer habitabelt […]”
Slut citat
Linnés enda dokumenterade vistelse i trakten av Wårby var i maj året 1741 och då noterar han ”I Wårby” under beskrivningen av myskankan!
Funderar vidare..
Någon gång efter 1733 skriver Linné(eller någon av hans apostlar) en lapp med en första vetenskaplig beskrivning av myskankan. Beskrivning överensstämmer i stort med den som sedermera publicerades i Fauna Svecia 1746 och innehåller detaljerade källhänvisningar. Hmm, skulle inte tro att Linné skrev ner källorna i sitt pausstopp vid Fettja krog då dessa böcker sannolikt inte var med på resan. Kanske inte heller han skrev den första beskrivningen av myskanka baserad på något han sett i Sverige utan snarare på sin vistelse i Holland och Europa under åren 1735-1738? Förefaller inte alls otroligt då myskankor borde vara betydligt mer kända i den dominerande sjönationen under 1600-1700-tal med t.ex. Dutch West India Company som bl.a. trafikerade den Holländska kolonin ”New Holland” i Sydamerika.
Men under Linnés enda resa genom Wårby/Fittja fick han troligtvis syn på myskanka/myskankor i Sverige för första gången då hans notering ”I Wårby” under ”Anas Papillosa nuda facie” känns mer än en tillfällighet.
Exakt hur det är vet vi inte idag men visst är det spännande
