Det kommer att vara gnissel så länge man inte är överens om kriteriet att vara större biodlare med ambitioner om att få växa. Man måste alltså inte vara varken företagare eller yrkesbiodlare i den mening att man enbart lever på sin biodling. Då är det bätte att sätta en gräns mellan småodlare och storodlare, t ex skatteverkets gräns i antal samhällen.
Det finns många organisationer med samma intressen där företagandet och företagsfrågor inte har något som helst med verksamheten att göra. Man kan driva en branschorganisation utan att hårt koppla den till företagandet. Jag har ett AB med biodling som en del utan att detta i sig inkräktar på antingen AB eller biodlandet, där har man missat något.
Företagandet, skatteregler, avskrivningar, moms, bidrag, inkomster/utgifter, skattedeklarationer, årsredovisningar etc etc är lika för alla oavsett vilken näring man bedriver. Man kan driva projekt i organisationen, ta fram kupmaterial, göra en himla massa utan att det i sig stör företagandet. Allt handlar egentligen om ekonomin, vad man har råd och inte råd med. Det som styr detta är de ekonomiska förutsättningarna i t ex aktiebolag.
Det känns lite som om man hela tiden törstar efter EU pengar, bidrag, statliga kompensationer, bidrag till projekt och att allt skall betalar med EU medel eller kort & gott andras pengar. Är detta fokus i företagandet och företagsfrågor då skiter sig allt, då kan man kalla sig Biodlarbidragarna i stället. Att bygga en verksamhet på en sådan ekonomi fungerar helt enkelt inte. Många av dessa konstiga värderingar kommer från jordbruket som hela tiden söker bidrag och EU pengar i alla former. En ganska tragisk utveckling inom jordbruket att banne mej ingenting lönar sig snart. Men så är det i allt inom skattesverige, inget får vara lönsamt.
