växelbruk - hur länge mellan gångerna?

[Bo]

Broccoli odlade jag i decennier där jag hade morötter vartannat år och på ett ställe 15 år i sträck med växande problem mot slutet och nu måste jag leta upp någon ny plats. Problemet är väl att smittor sprids med redskapen.

Potatis har jag också i stort på samma platser år efter år. Ärtor ger sämre skörd efter flera år på samma ställe men på vissa ställen usel skörd redan första året och sedan kvittar det vad jag gör med jorden så blir det lika dåligt.

Jag har inga marginaler för att tänka på växelbruk. Det är så mycket annat som måste stämma men morötter har jag alltid, där det blev bra gödslat året innan till t ex kål eller rödbetor.

[kurt]

På många håll i världen, där man klämmer in fler skördar per år så kan man ju inte ha ett riktigt växelbruk. Det brukar man kompensera med att öka den biologiska aktiviteten. Man gräver ner en massa kompostmaterial. Då minskar man både risken för näringsbrist, och ev sjukdomsalstrande bakterier, svampar och virus får konkurrera med så många andra organismer.

[Anders S]

På många håll i världen, där man klämmer in fler skördar per år så kan man ju inte ha ett riktigt växelbruk. Det brukar man kompensera med att öka den biologiska aktiviteten. Man gräver ner en massa kompostmaterial. Då minskar man både risken för näringsbrist, och ev sjukdomsalstrande bakterier, svampar och virus får konkurrera med så många andra organismer.

Varför skulle man inte kunna det? Man får en dimension till, t ex vintergrödor och sommargrödor. Men man kan också växla mellan åren. Jag har sett exempel på komplicerade växtföljder med två grödor per år.

Bra kompost och bra humus är bra mot allehanda sjukdomar, ja.

[ieenilorac]

Egentligen tror jag vi är överens om det mesta, men har lite olika perspektiv. Och det finns olika sätt att odla som fungerar bra.
[\quote]

Jag tror också att vi är överens om det mesta  .

quote author=Anders Skarlind link=topic=82771.msg699893#msg699893 date=1264241768]
Hur hårt man driver på växterna spelar också roll. Jag ger sällan mer än 5 liter kompost per m2, ofta hälften, oftast på hösten. Det är ganska måttligt i en köksträdgård. Ger man mer ökar risken för sjukdomar.
Vegetation mellan bäddarna lär enligt vissa uppgifter kunna stärka växterna i bädden. En anledning ska vara att den obearbetade ytan kan härbärgera mykorrhizasvampar, som kan växa in en liten bit i den bearbetade (men förstörs vid bearbetning).

Jo, men jag använder all matjorden från gångarna i bäddarna, dvs jag går på alven, som ibland täcks av tex flis om jag har tillgång till det. Eller rotogräs, som jag lägger där för att torka innan det hamnar i komposten eller som yttäckning.
quote author=Anders Skarlind link=topic=82771.msg699893#msg699893 date=1264241768]
Visst finns dessa problem. Flaskhalsen är effektiv tröskning, samt även skalning av sorter med hårt fastsittande agnar. Dessutom kan man behöva lite större yta om man vill vara självförsörjande. I grönsakslandet blir spannmålens roll till stor del att vara omväxlingsgröda. Jag upplever att spannmål till mogen skörd friskar upp marken. Aggregatbildningen i ytskiktet kan bli väldigt bra. Som en kompis sa: "det rasslar i jorden".


Det är ungefär vad jag skrivit också, förutom konsekvenserna på 50 års sikt. Vad vet du om dem?
[/quote]
Ett annat problem mad spannmål är svårigheten att köpa utsäde i rimligt små påsar. Om jag hade en sädeskvarn och möjlighet att tröska så skulle jag gärna prova, men att inte använda det man odlat är slöseri enligt min åsikt. Man kan i o f ge det till djuren, om man har några lämpliga sådana, jag får ordna det. Jag vill gärna ha fler djur än jag får plats med, men en ursäkt att ha fler djur kan alltid vara bra  .

Om samodling vet jag bara det jag läst samt lite från egna försök, men jag följer forskningen med spänning. Det jag vet generellt om långsiktiga försök är att utfallet sällan blir det förväntade  .

[tench]

Den mesta forskningen om växtföljder är gjord just på yrkesodling. Det säger sig lite själv också att större kvantiteter skapar en större risk för att någon planta ska drabbas av en sjukdom, som i sin tur kan göra att vilosporer hamnar i jorden. Sen har man väl gjort olika tester för att se hur dessa vilosporer, puppor och liknande överlever i jorden.
Det är inte en exakt vetenskap. I äldre litteratur har jag sett att det rekommenderas 4 år för potatis och 7 år för kål, i nyare 6 år och 8 år.

Något annat som kan vara värt att tänka på är att växtföljder i yrkesodling ofta är anpassade för att vara självförsörjande på kväve i så stor utsträckning som möjligt. De grönsaksväxter vi odlar fixerar minimalt med kväve i jämförelse med "riktiga" gröngödslingsväxter som exempelvis rödklöver och sötväppling. Sen huruvida mycket kväve de faktiskt fixerar och som blir växttillgängligt till andra växter beror på en mängd olika faktorer.
Vi som odlar i lite mindre skala har ju faktiskt ofta tid och ekonomi att gödsla med stallgödsel varje år.

Hur som helst ser jag ingen anledning att inte grotta ned sig i växtföljder och gröngödsling ifall man är nyfiken. Det är skoj och lite av ett pusselarbete! Sen ska man nog inte vara så säker på att det inte ger positiva effekter. Jag tror inte det är alla som är uppmärksamma nog och räknar skördemängder och utvärderar noggrannt efter varje odlingssäsong?
Det vore till exempel intressant att jämföra mykorrhiza-"kvävande" grödor som rödbeta och kål som förfrukt till en gröda som starkt gynnas av mykorrhiza (t.ex. lök). Märker man någon nämnvärd kvantitativ skillnad i skörden även i odlingar som bara handlar om ett par bäddar?

En form av samodling man kan göra är att odla i strippar (eller vad man nu ska kalla det). T.ex. att två bäddar på olika platser utgör kålskiftet.

Att tomat skulle vara problemfritt är en nyhet för mig. Det enskilt största problemet hos ekologiska yrkesodlare är en växtföljdssjukdom - nämligen korkrot. Idag löser man detta genom att ympa in ädelsorter för motståndskraftiga grundstammar, vilket minst sagt är lite pyssligt.

edit:
Just ja, jag kanske kan ge någon konkret information så du kan jobba vidare med din växtföljd. Detta är rekommendationer från en äldre bok (Odla köksväxter på friland, Nora Adelsköld 1991).

Gräsväxter (Poaceae)
havre 2 (nematoder)
vete 2-3 (rotdödare, stråknäckare)
majs 3-4 (majssot)

Liljeväxter (Liliaceae)
kepalök 5-6 (lökbladmögel, vitmögel, nematoder)
purjolök 5-6 (pappersfläcksjuka, lökrost)

Flockblommiga växter (Apiaceae)
morot 4-5 (rotgallnematod, bomullsmögel, bladfläcksjuka)
persilja 4-6 (fläcksjuka)
selleri 5-6 (selleriskorv, bomullsmögel, bladfläcksjuka)

Amarantväxter (Amaranthaceae)
sockerbeta 3-5
rödbeta (rotkräfta)

Gurkväxter (Curcurbitaceae)
gurka 5-6 (bladbakterios, brunfläcksjuka)

Potatisväxter (Solanaceae)
potatis 3-5 (bladmögel, potatiscystnematod, groddbränna)

korgblommiga växter (Asteraceae)
sallat 5-6 (bomullsmögel, sallatsbladmögel, filtsjuka)

kålväxter (Brassicaeae)
vitkål, kålrot, raps, rädisa mfl. 5-6 (klumprotssjuka)

ärtväxter (Fabaceae)
bönor 4-5 (bönfläcksjuka, bönstjälkfluga)
ärtor 4-6 (ärtgallmygga, vissnesjuka, rotbrand)


Denna info behöver definitivt uppdateras. Men det är någonting att gå på i alla fall.
Lägg gärna till mer info i listan så kan ni sporra mig att rota fram lite bättre material (vet att jag har det någonstanns).
En sådan praktisk tabell vore bra att lägga upp på det där wikit som aldrig kommer upp.

[SannaF]

Tack ieenilorac och Anders S för alltid så bra läsning! 

Jag lär mig alltid någonting nytt när jag läser era inlägg - underbart att ni delar med er av er kunskap! 

[Anders S]

Tack ieenilorac och Anders S för alltid så bra läsning! 

Jag lär mig alltid någonting nytt när jag läser era inlägg - underbart att ni delar med er av er kunskap! 

Tackar tackar. Jag får väl kämpa på ett tag till då. 

[Soshila]

Tackar tackar. Jag får väl kämpa på ett tag till då. 

Ja, hoppas jag verkligen!

[ieenilorac]

Tack ieenilorac och Anders S för alltid så bra läsning! 

Jag lär mig alltid någonting nytt när jag läser era inlägg - underbart att ni delar med er av er kunskap! 

Vad roligt att du uppskattar mina inlägg. Jag försöker förmedla mitt brinnande intresse för odling så pedagogiskt och engagerande som möjligt. Förhoppningsvis lyckas jag ibland. Och man lär sig massor av att svara på frågor, eftersom man måste fundera igenom hur man gör och varför man valt att göra så.

Jag måste dock erkänna att jag själv, liksom förmodligen många andra, ofta har lite för ambitiösa planer, och inte lyckas genomföra alla odlingsprojekt som jag drömmer om. Men att drömma och planera är en stor del av nöjet med att odla.

[Jan lindgren]

Hej!
Jag har diskuterat potatisodling med en kommersiell odlare. Han sår en speciell sort av oljerättika på hösten efter potaisskörden. Nematoderna älskar rättikan men överlever inte. Rättikan fräses ner på våren.
MVH
Jan

[tench]

Att sanera marken med hjälp av kålväxter är fascinerande. Tror jag läst att vissa har fått stora skördeökningar just på grund av detta.
Jag undrar hur långsiktigt det är. Svavelgasen lär väl ta död på det mesta i jorden, eller? Pythium och Fusarium kanske man vill bli av med. Men inte Mykorrhiza? ..som ju också lär öka skördarna i potatisodling.

Finns lite mer info här: http://chaos.bibul.slu.se/sll/lst_o_lan/jordbiten/JBN07-3/JBN07-3B.PDF

[SannaF]

Vad roligt att du uppskattar mina inlägg. Jag försöker förmedla mitt brinnande intresse för odling så pedagogiskt och engagerande som möjligt. Förhoppningsvis lyckas jag ibland. Och man lär sig massor av att svara på frågor, eftersom man måste fundera igenom hur man gör och varför man valt att göra så.

Du lyckas finfint! 

Jag måste dock erkänna att jag själv, liksom förmodligen många andra, ofta har lite för ambitiösa planer, och inte lyckas genomföra alla odlingsprojekt som jag drömmer om. Men att drömma och planera är en stor del av nöjet med att odla.

Så sant, så sant! 

[Inga-Karin E]

Tänkte väcka liv i den här tråden. Nu undrar jag, jag äter inte ärter och bönor. Vad tycker ni man kan ersätta det med i växtföljden? Det finns ju fina gröngödslande blommor, men om man skulle vilja ha något ätbart?

[Anders S]

Gröngödsling med klöver el dyl är bra om jorden behöver förbättras. Du kan annars bara ta bort baljväxterna ur växtföljden, om den är tillräckligt mångsidig ändå.

Jag hinner inte odla så mycket som jag skulle vilja. Tyvärr odlar jag mest bara lök, potatis, morötter och kålrötter. Det blir i stort sett den treåriga växtföljden
1.potatis
2.lök
3.morot/kålrot/lite annat/inget alls
Det fungerar och bygger upp jorden så sakteliga med hjälp av kompost och täckodling. Jag ska testa gröngödsling, men tycker att det brukar växa igen för mycket (bli för mycket jobb att bryta - hinner inte - vill inte fräsa så mycket). Med bäddodling med gräs mellan bäddarna så går det bra även utan gröngödsling. Det blir mycket diversifierat ändå, för det växer en massa olika arter i gräsgångarna mellan bäddarna.

Jag lägger in en korsreferens till relaterad tråd:
http://www.alternativ.nu/index.php?topic=174142.0

[Inga-Karin E]

Tack Anders S!