dimma lampor

[Midvinter]

Du kanske kan kombinera?

80W Halogen och 20W LED?
Då har du jämn reglering av mängd ljus på halogenlampan som kan utjämna eventuellt er ojämnt reglering hos LED.

Dessutom, 80W halogen riktad rakt mot ansiktet från 1,5-2m håll är ganska mycket ljus. Leende (smiley)

DET låter bra! Nåt sånt får det bli. Får prova mig fram lite vad som blir bäst. Så länge ingeting riskerar att explodera eller bitas så tycker jag om att testa saker.

80W halogen, blir inte det som 20W lågenergilampa, ungefär? Det är vad jag har i sänglampan nu, det blir ljust, men inte tillräckligt ljust.

En diod är ingen lampa, det är en halvledare, och används för att likrikta ström. Den har ett förutbestämt spänningsfall, så den måste ligga i serie med en resistor, som då får resten av spänningen över sig. Storleker i ohm avgör hur mycke ström det passerar genom dioden, och eftersom spänningsfallet är konstant blir det resistorn som avgör hur mycke en lysdiod lyser.

Vanliga kiseldioder ligger på nånstans halv volt i spänningsfall. Blir det för liten resistor eller ingen alls så exploderer dioden

Uuumm.. Så en trafo är alltså en sorts resistor? Halvledare, spänningsfall... betyder det att diod är motsatsen till resistor? Nånting som har lägre resistans än ledningen? Vad är det som får dioden att börja lysa?

[torbjorn]

Det är inte alla dioder som lyser, utan bara s k lysdioder (LED). En LED-lampa brukar bestå av ett antal lysdioder samt en del elektronik för att reglera på konstant ström genom dem, i bästa fall sker detta med mindre energiförluster än om man bara har ett seriemotstånd.

Gemensamt för alla dioder är att de bara släpper fram ström i en riktning (eller åtminstone går strömmen fram betydligt lättare i ena riktningen än i den andra).
Halvledardioder, som är de enda som är av praktiskt intresse numera, har ett framspänningsfall som är ganska konstant och oberoende av strömmen, och dessutom ett resistivt spänningsfall (som beror av strömmen), men det senare är oftast av mindre betydelse.
Framspänningsfallet bestäms av vilken slags halvledarmaterial dioden är tillverkad av.
Vanliga kiseldioder som används som likriktare mm brukar ha omkring 0,6-0,7 V. S k schottkydioder, som man använder som likriktare för låga spänningar och höga strömmar, kan ha ner till 0,1 V men ligger vanligtvis kring 0,2-0,4 V.
Lysdioder har betydligt högre framspänningsfall. Infraröda lysdioder vanligtvis 1,0-1,5 V. Röda, gröna och gula brukar ligga mellan 1,7 och 2,2 V. Blå och vita ofta kring 3,0 - 3,5 V.

En transformator (trafo) är något helt annat. Den består av en järnkärna med flera lindningar runt, och används för att t ex överföra energi till en annan spänning än den man matar apparaten med. En annan värdefull egenskap är att lindningarna på en transformator kan göras väl isolerade från varandra så att farlig spänning (t ex från elnätet) inte riskerar att finnas efter den. Transformatorer fungerar enbart för växelström. Förutom elkraftmässiga tillämpningar där transformatorn används för att överföra energi, så kommer transformatorer också ofta till användning då det gäller att överföra information. I så gott som alla faxar och modem finns det t ex en transformator mellan elektroniken och telefonlinjen. I ljudanläggningar (teater, scen etc) använder man ofta transformatorer för att slippa nätbrum och störningar när man exempelvis har långa kablar mellan mikrofoner och mixerbord.

[Peter Kruse]

....Du ska väckas av max 100W och du kan troligen glömma allt vad lågenergilampor heter för du behöver nått som "dimmar rätt"....

I Philips nyare Wake Up Light sitter det en dimmbar lågeneregilampa och det den huvudsakligen är gjord för är att dimmra upp ljuset rätt. Det där lät nästan drygt men var inte menat så.

[stedevil]

I Philips nyare Wake Up Light sitter det en dimmbar lågeneregilampa och det den huvudsakligen är gjord för är att dimmra upp ljuset rätt. Det där lät nästan drygt men var inte menat så.

Ingen fara, dock har TS redan en tidsstyrd dimmer anpassad för vanliga lampor fast med begränsningen max 100W. Så frågan är, skulle en sådan dimbar lågenergilampa funka rätt i den redan befintliga dimmern?

[stedevil]

80W halogen, blir inte det som 20W lågenergilampa, ungefär? Det är vad jag har i sänglampan nu, det blir ljust, men inte tillräckligt ljust.

Jo, men lågenergilampan iskruvad en vanlig armatur strålar troligen ju betydligt sämre rakt mot dig än vad en halogenstrålkastare gör. Sen hade du 20W till för LED (eller lågenergilampa för den delen) för att skapa generellt ljus omkring dig. Ska du bara ha halogen så sätter du ju en 100W = ca 25W lågenergi (fast bättre riktad).

[Digger]

kontentan är i allafall, ska man dimmra en diodlampa, så sker det genom att på lågvoltssidan efter en trafo med en vridresistor eller liknande. For en vanlig dimmer sänker ej spänningen. Fast nu blir det tradgt så jag försöker slluta förklara varför det visst går att dimmra en diodölampa.

[Midvinter]

Så det är alltså ingen ide att koppla en LED-lampa till en dimmer som är gjord för glödlampor och tro att det ska funka, även om den skulle vara dimbar...

Hittade det här:

http://lunken.wordpress.com/2009/03/02/att-dimma-led-lampor/

Men det var då hemskt vad komplicerat det skulle vara med LED...

[Midvinter]

Lågenergilamporna i philips väckarklockor går inte att byta ut. Jag vet att lågenergilampor håller länge, men gillar ändå inte tanken på att behöva kasta hela prylen ifall lampan skulle gå sönder. Vill ha något där jag kan bestämma lampa själv.

[torbjorn]

Om en lågenergilampa eller LED-lampa säljs som "dimbar" så bör man kunna förvänta sig att den fungerar bra med en vanlig fasvinkelstyrd dimmer (Triac-regulator). På vilket sätt det går till är en sak för tillverkaren av drivdonet som ingår i lampan i fråga, det ska slutkunden inte behöva bry sig om bara det fungerar.

Beträffande att lampan som ingår i Philips' klockradio inte går att byta ut, så är nog det inget större problem i praktiken. Den är lika mer eller mindre utbytbar som alla andra komponenter i klockradion, användaren förväntas inte klara av det men en kompetent tekniker klarar säkert av saken. Även om lampan inte säljs som originalreservdel så går det säkert att få ihop något med delar från lågenergilampor med tillhörande drivdon av standardtyp.
För en sådan här tillämpning där lampan ändå bara lyser någon timme per dygn kan man dessutom räkna med att lampan håller så länge att resten av klockradion nog har tjänat ut när väl lampan börjar krångla.

[eka]

Transformator är dyr och inte nödvändig när man skall driva lysdioder från nätet.
Med en koppling likt den man använder för ringindikator i moderna elektroniska telefoner.
Ringsignal kan vara uppåt 100VAC och detektorn är en lysdiod inbyggd i något som kallas optokopplare.

Man använder helt enkelt en kondensator. avpassad till 50hz och får där lämpligt spänningsfall. något motstånd och extra returdiod.
Jag kan mycket väl tänka mig den kopplingen i en sockel för att få ledlampor att gå direkt på nätet.
Priset blir en bråkdel mot en lindad transformator.

[eka]

Tänk på att man med två kondensatorer kan få samma funktion som en spartrafo men mycket billigare.

Men inget för den ovane hempularen.

[torbjorn]

Transformator är dyr och inte nödvändig när man skall driva lysdioder från nätet.
Med en koppling likt den man använder för ringindikator i moderna elektroniska telefoner.
Ringsignal kan vara uppåt 100VAC och detektorn är en lysdiod inbyggd i något som kallas optokopplare.

Man använder helt enkelt en kondensator. avpassad till 50hz och får där lämpligt spänningsfall. något motstånd och extra returdiod.
Jag kan mycket väl tänka mig den kopplingen i en sockel för att få ledlampor att gå direkt på nätet.
Priset blir en bråkdel mot en lindad transformator.

Lösningen med kondensator och (ganska litet) motstånd i serie skulle fungera bra om nätspänningen verkligen alltid vore exakt sinusformad och fri från överspänningsspikar och liknande. Men i praktiken ser nätspänningen ganska "ful" ut, det är inte ovanligt med uppåt 10-15 % övertoner. Övertonerna (framför allt är det udda övertoner - 150, 250, 350 Hz osv som finns på elnätet) tar sig igenom kondensatorn mycket lättare än vad grundtonen på 50 Hz gör, och det gör att totalströmmen genom lysdioden lätt blir alldeles för hög om övertonshalten råkar vara ovanligt stor någon gång. Ska man få en sådan anordning någotsånär "fältmässig" och pålitlig så måste man lägga en ganska stor del av spänningsfallet i motståndet, och därmed bränner man upp en massa energi där och får dålig totalverkningsgrad. Jag har sett den där kopplingen användas för lysdioder för att indikera nätspänning i en elstängselapparat, och den klarade inte proven för CE-märkning eftersom lysdioden gick sönder på en gång när man testade simulerad åsköverspänning från elnätet.

För ringsignaldetektorn i ett modem eller en fax är det en utmärkt konstruktion, men inte för belysning där det gäller att överföra energi från elnätet till lysdioden så förlustfritt som möjligt.

[eka]

överspänning fixar man med fler komponenter och halvledare. Jag tror fortfarande att man för att sänka kostnaderna och utrymmet undviker drosslar.
Däremot resulterar alla sådana kopplingar fasvrídning i nätet och övertoner i sig själva så ju mer de används desto sämre blir nätet. lite moment 22

[amita]

Ring eller maila killarna på Uttaget.se! De säljer mest lampor men driver även en riktigt duktig elfirma vars namn jag inte kommer på nu. Jag skickade iaf ett mail en dag angående hur jag skulle göra med en kopplingsdosa och fick svar inom bara ngn timme - utan att handla!

En diod är ingen lampa, det är en halvledare, och används för att likrikta ström. Den har ett förutbestämt spänningsfall, så den måste ligga i serie med en resistor, som då får resten av spänningen över sig. Storleker i ohm avgör hur mycke ström det passerar genom dioden, och eftersom spänningsfallet är konstant blir det resistorn som avgör hur mycke en lysdiod lyser.

Vanliga kiseldioder ligger på nånstans halv volt i spänningsfall. Blir det för liten resistor eller ingen alls så exploderer dioden

[Huggorm]

överspänning fixar man med fler komponenter och halvledare. Jag tror fortfarande att man för att sänka kostnaderna och utrymmet undviker drosslar.
Däremot resulterar alla sådana kopplingar fasvrídning i nätet och övertoner i sig själva så ju mer de används desto sämre blir nätet. lite moment 22

Överspänningen borde gå att lösa med en elektrolytkondensator eller zenerdiod, eller helst båda. Jag experimenterade med denna metod för att få lågspänning ur elnätet för en del år sedan, och fick det till att fungera ganska bra. Frågan är om det är värt besväret dock, det går ju åt en del komponenter även om man slipper trafon. Dessutom vet jag inte hur bra det är för den kondensator vars reaktans man utnyttjar, det borde väll slita ut den i förtid? Och så återstår som sagt bekymret med fasvridning i elnätet.

[torbjorn]

Överspänningen borde gå att lösa med en elektrolytkondensator eller zenerdiod, eller helst båda. Jag experimenterade med denna metod för att få lågspänning ur elnätet för en del år sedan, och fick det till att fungera ganska bra. Frågan är om det är värt besväret dock, det går ju åt en del komponenter även om man slipper trafon. Dessutom vet jag inte hur bra det är för den kondensator vars reaktans man utnyttjar, det borde väll slita ut den i förtid? Och så återstår som sagt bekymret med fasvridning i elnätet.

Om man använder en plastfoliekondensator så är det inga problem med livslängden. Väljer man en elektrolytkondensator bör man förmodligen ta till en s k låg-ESR-kondensator, och kolla att den växelström som passerar genom den inte överskrider max tillåten rippelström enligt datablad från kondensatortillverkaren. Ett problem med att utnyttja reaktansen i kondensatorer för strömbegränsning är att strömmen blir kraftigt beroende av hur mycket övertoner som finns i nätspänningen, det måste man ta med i beräkningen.

Jag tog en närmare titt på en LED-byggstrålkastare från Rusta härom året.  Strömbegränsningen är gjord med plastfoliekondensator i serie med ett ganska litet motstånd direkt efter inkommande 230 VAC. Därefter en likriktarbrygga, stor elektrolytkondensator för glättning och en zenerdiod av någon anledning (kanske för att skydda elektrolytkondensatorn för överspänning om man råkar koppla in likriktarkortet till elnätet utan att ha LED-kedjorna anslutna). Och därefter en hel massa LED fördelade på tre parallella kedjor. Ett litet seriemotstånd för varje kedja.