skatt, privatperson hyr ut lantbruk

[Existens?]

Om ett AB går bra så kan man ju ta ut ersättning genom aktieutdelning, istället för lön, då blir det inkomst av kapital och beskattas bara med 30%.

Den särskilda löneskatten kan man betala om man har en passiv verksamhet i enskild firma, och är runt 24%.

[louise]

det skulle ju bli passivt företag, eftersom den enskilda firmanendast skulle hyra ut fasttigheten. Inkomsten den enskilda firman får av ab är hyra för fastigheteen. Altså 24 % skatt?

[trädman]

det skulle ju bli passivt företag, eftersom den enskilda firmanendast skulle hyra ut fasttigheten. Inkomsten den enskilda firman får av ab är hyra för fastigheteen. Altså 24 % skatt?

Nja, du lär väl få betala kommunalskatt och ev statsskatt också. Den i stort sett enda vägen att slippa de i enskild nv är vad jag vet att utnyttja räntefördelning och då betala endast kapitalskatt. I AB får man ta ut utdelning med ett schablonbelopp (4xpbb?) + en andel av lönesumman med lägre beskattning. Över detta blir det full bolagsskatt samt full kapitalskatt på utdelningen för ägaren

[louise]

nä, alltså, mitt mål är att min privata skatt ska minska. Det är den inkomsten som ska trollas bort, inte ab-pengarna.

Eller, jag försöker hitta ett sätt att amortera lånet på gården utan att göra det med sönderskattade pengar.

[Rexiam]

När det gäller frågan om att ta ut obeskattade vinster ur ett AB i form av utdelning istället för som högbeskattad lön, så är det omhändertaget av lagstiftaren sen evinnerlig tid genom de s.k. fåmansbolagsreglerna, numera också kallat "3:12-reglerna". Det har tidigare inte varit mycket poäng med utdelning eftersom den i dessa sammanhang ändå beskattats som inkomst av tjänst.

Genom de nya 3:12-reglerna som infördes för några år sedan har man förvisso förbättrat förutsättningarna för skattebillig utdelning (20 % beskattning) men för att få tillämpa de reglerna krävs att ett visst minsta löneuttag (ca 650 000/år) och det är inte många som har möjlighet att ta ut så höga belopp. Sen styrs dessutom maxtaket för det skattebilliga uttaget av den lönesumma som totalt utgått ur bolaget under året och del andra rätt besvärliga regler.

Inte mycket hopp för den genomsnittlige småföretagaren mao.

Det går fort att bli skattekverulant :-)

[louise]

varför förklarar jag inte allt på en gång... jag ville inte begränsa era hjärnor men jag får väl helt enkelt presnetera mina vindlande tankegångar.

Pengarna som gårdens lån ska betalas med är inte uttagna i forma av vinst från AB. Det är inte Ab som harprobloem i det här exemplet. AB betalar nämligen hyra, dsv får kostnad i företaget, mkt bra, det sänker vinsten.

Men den pengen betalar de till mig som är gårdsägare ooch därför påtvingad att ha en enskild firma. Det är den enskilda firman som nu får skatteproblem. FÖ r inte fan vill man skatta bort 60 % för att sen amortera.

[Rexiam]

OK, om jag då fattar rätt:

Det AB som bedriver jordbruksrörelsen (eller vad slags rörelse du nu tänker att det skall bedriva) betalat arrendeavgifter till dig i egenskap av enskild näringsidkare. Arrendeavgiften torde vara en avdragsgill rörelsekostnad i AB:t. Frågan återstår dock: varifrån skall AB:t få sina intäkter med vilka det skall betala arrendeavgiften?

På motsvarande sätt skall arrendeavgiften då rimligen redovisas som en intäkt i den enskilda rörelsen och som sådan föranleda beskattning om det återstår något överskott efter vederbörliga avdrag för rörelsens kostnader och skattedispositioner (räntefördelning) på det som jag uppfattar en del andra inlägg ovan.

Jag ärt inte heller säker på hur fåmansbolagsreglerna slår till när ägaren av AB:t och den enskilda näringsidkaren är samma person. Jag är rädd att det ändå leder till full beskattning av tjänst.

Detta är svårt. Jag måste erkänna att mina skatterättskunskaper inte riktigt räcker till. Du bör nog trots allt tala med en skatteexpert. Fåmansreglerna är dokumenterat svårgenomträngliga och i grunden tillkomna i syfte att förhindra "kreativa" upplägg mellan fåmansbolag och dess ägare.

[trädman]

varför förklarar jag inte allt på en gång... jag ville inte begränsa era hjärnor men jag får väl helt enkelt presnetera mina vindlande tankegångar.

Pengarna som gårdens lån ska betalas med är inte uttagna i forma av vinst från AB. Det är inte Ab som harprobloem i det här exemplet. AB betalar nämligen hyra, dsv får kostnad i företaget, mkt bra, det sänker vinsten.

Men den pengen betalar de till mig som är gårdsägare ooch därför påtvingad att ha en enskild firma. Det är den enskilda firman som nu får skatteproblem. FÖ r inte fan vill man skatta bort 60 % för att sen amortera.

Som sagt, det är svårt att komma i från att betala skatt på inkomster av näringsverksamhet. Ju större eget kapital destu större andel av ditt resultat i nv kan du "ta ut" med 30% skatt. Använd dessa pengar till att öka det egna kapitalet i nv (amortera och/eller investera) så blir underlaget större nästa år. En god cirkel skapas.

Om du inte har en ganska omfattande verksamhet tror jag inte det är värt besväret att ha "dubbla" verksamheter (AB+ nv). Jag tror det är bättre att lägga kraften på att dra in så mycket intäkter som möjligt och ta vara på de möjligheter som dagens skatteregler ger i nv. Det är trots allt väsentligt bättre nu än det varit.

När det gäller  AB och fåmansreglerna tror jag det numera också finns ett schablonbelopp i botten som inte är beroende av lönesumman.

[Existens?]

Det är inga konstigheter att samme person äger AB och betalar arrende till sig själv,. Det är ett vanligt arrangemang, och beskattas inte som tjänsteinkomst.

Det utrymme som finns för skattefria amorteringar är ju det man har i avskrivningar. Det blir inte så mycket på gårdens byggnader, det är ju klart. Samt övriga avdrag, t.ex grundavdraget på 20 000 som alla har.  Amorterar man verkligen så mycket mer än det?

Problemet för de flesta brukar ju vara att dra in pengar alls, till att kunna amortera.

[Mor i Katthult]

Jag har varit med om ett arrangemang som följde:

Privatpersonen äger en lantbruksfastighet. Med hjälp av taxeringsvärdet har man delat upp fastigheten (enbart på papperet) i en privat del (bostad och tomt) och en rörelse del (jord, skog och ekonomibyggnader). Låt säga att det blev privat del 30% och rörelsens del 70%.

Om vi säger att köpeskillingen på fastigheten var 1.000.000 kr så blir det 300.000 kr på privat del och 700.000 kr på rörelsen. I det här fallet behövde personen låna 800.000 kr och delade så upp lånen så att ett lån var på 700.000 kr och lades i rörelsen (räntor och amorteringar gjordes i firman) och resterande 100.000 kr låg privat. På det sättet blir räntorna på lånet för rörelsen 100% avdragsgilla i näringsdeklarationen. Det bygger också på att det finns avskrivningsmöjligheter på bla byggnader, men även maskiner och inventarier, för att täcka in amorteringarna.

I detta fallet var det en nystartad verksamhet och kunde därför även utnyttja rätten till avdrag för nystartad verksamhet på 100.000 kr de första fem åren. Sedan kan man ju alltid utnyttja möjligheterna med periodiserings- och expansionsfond i deklarationen och på så sätt minska skatten ytterligare. Det finns bra skatteprogram med hjälpfunktioner att köpa om man inte vill anlita proffs, men ofta är det lönt att ta kontakt med en bokföringsfirma (ett plus om dom kan jord och skog).
 
Men glöm inte att det kan vara bra att ha betalt in skatt inför pensionen också. Jobbar man för minsta möjliga skatt så se till att spara en del också. Många säger att amorteringen på fastigheten är ett sorts sparande, men det blir ju bara pengar av det om man antingen säljer fastigheten eller belånar den på gamla dar...

[Existens?]

Men det du beskriver är inget "arrangemang".. det är så man ska dela upp lånen på en näringsfastighet, om man vill göra helt rätt. Visserligen är samtliga räntor avdragsgilla för alla. Men när man gör på detta viset får man ett underskott av rörelsen, som man kan rulla framför sig till den dag man tjänar pengar. Drar man alla räntor som underskott av kapital, så är jag inte säker på om det får rullas framför en. Så, som sagt, den modell du beskrev är den riktiga.

Fördelen med att ha hela rasket i en enskild firma är ju att man kan utnyttja avskrivningarna på maskinerna till att amortera gårdslånet. Köp en traktor för 400 000 t.ex, det ger avskrivningar på 80 000 om året..bara ett krux, det amorteringsutrymmet lär man ju behöva för att betala av på traktorn

[Mor i Katthult]

Visst är det så man SKA göra. Tyvärr så är det inte alla som gör det. Ordet arrangemang kanske var fel valt men det var det som jag kom på, upplägg kanske fungerar.

Det jag har upplevt är att en del personer följer uppdelningen mellan privat och rörelse även när de bokför lånen. I fallet ovan skulle det innebära att de lägger 30% av 800.000 kr (240.000 kr) på privatdelen och resterande 70% (560.000 kr) på rörelsen, och till följd av det så kanske man inte drar av räntekostnader i den omfattning som man kunde gjort om man istället gjort som i inlägget längre upp.

"Visserligen är samtliga räntor avdragsgilla för alla", nja, drar du räntekostnaderna i rörelsen så reducerar hela räntekostnaden ev. vinst. När du betalar skuldränta privat får du 30% skattereduktion på inbetald ränta. Underskott i rörelsen är inte samma sak som underskott av kapital. Men det är möjligt att rulla outnyttjade underskott framför sig, kommer dock inte ihåg tidsgränserna.

Att kunna använda avskrivningar för att amortera gårdslånet är ett sätt, men även att nyttja rätten till avdrag för nystartad verksamhet upp till 100.000 kr per år de första fem åren. Med det bygger ju på att man faktiskt har intäkter som täcker rörelsens kostnader och även ger ett litet (eller stort) överskott som man kan nyttja den rätten till avdrag på.

Och periodiseringsfonden och expansionsfond. Avsättningar till expansionsfond beskattas med 28% och den skatten får man tillbaka om man återför expansionsfonden om rörelsen går med förlust vid en senare taxering. Periodiseringsfonden kan man också utnyttja för att täcka förlust i rörelsen, men den måste återföras inom 5 år. Problemet är ju i regel att om rörelsen går med förlust måste man få sin försörjning från annan verksamhet eller anställning.

[trädman]

Det finns också de som hävdar att man har rätt att fördela sina skulder fritt. Jag vet dock inte hur långt det är prövat rättsligt. Är det så kan man välja att hela ens egna insats går till "privatdelen", och lånen i sin helhet (om nu den egna insatser räcker till det) belastar näringsverksamheten.

[Mor i Katthult]

Ja, det är fullt möjligt om lånen inte ÖVERSTIGER rörelsedelens andel av fastigheten. Det kan komma frågor, men det är inte olagligt på något sätt.

Det var det jag menade med mitt första exempel:

Privatpersonen äger en lantbruksfastighet. Med hjälp av taxeringsvärdet har man delat upp fastigheten (enbart på papperet) i en privat del (bostad och tomt) och en rörelse del (jord, skog och ekonomibyggnader). Låt säga att det blev privat del 30% och rörelsens del 70%.

Om vi säger att köpeskillingen på fastigheten var 1.000.000 kr så blir det 300.000 kr på privat del och 700.000 kr på rörelsen. I det här fallet behövde personen låna 800.000 kr och delade så upp lånen så att ett lån var på 700.000 kr och lades i rörelsen (räntor och amorteringar gjordes i firman) och resterande 100.000 kr låg privat.

Däremot kan man hävda att resterande del av lånen hör till rörelsens inköp av maskiner, lager, djur mm som behövs för rörelsens drift. 
 

[Existens?]

Det enklaste är ju att gå efter taxeringsvärdena. Lägger man en lika stor procentdel av lånen på sig privat, som villa/hus-delen av taxeringsvärdet är av det totala, så är det ingen som kommer att ifrågasätta. Resten av lånen går ju då på rörelsedelen.

Och eftersom husdelen av ett taxeringsvärde på ett jordbruk ofta är rätt minimal, så blir det följdaktligen små privata lånedelar. Här hos oss t.ex , så är det bara ca 300 000 av totala lån på nästan 3 miljoner som går på privatdelen.

[Ulric Eriksson]

Den tolkning av reglerna jag har sett är samma som Mor i Katthults, dvs om rörelsedelens andel av taxeringsvärdet är 60% och man har lån på 60% av fastighetens totala värde så kan man fördela hela lånet till rörelsedelen.

[Existens?]

Satt och funderade lite på effekten av att använda det tillåtna underskottsavdraget för att amortera lån. Det blir nu ett lite mer filosofiskt resonemang.
Det bygger ju då på att man har ett jobb som går med vinst(lön), och en gård eller liknande, som går med förlust. Och för att då se om man egentligen vinner nåt på trixandet, så gäller det ju att ha bra koll på vilken sorts förlust gården går med. Helst ska det ju då vara förluster uppkomna genom bokföringstekniska saker, t.ex avskrivningar på byggnader och inventarier.
Eller att man har investerat i saker som höjer gårdens värde, t.ex byggt ett stall eller en maskinhall.

Gör man däremot rena rörelseförluster, så kan man ju undra om det är så mycket lönt.

Säg att man har köpt foder till grisar för 100 000 mer än man sålt kött för ( lite apropå en annan tråd). Då har man gjort en förlust på 100 000 som man glatt kvittar mot sin tjänsteinkomst, och tycker man gjort en kanonaffär.. Problemet är ju att det bara sänker inkomsten med 100 000, och skatteeffekten, dvs sänkningen av skatten blir då 30 000. Och de övriga 70 000 har man slängt i sjön ( eller i grismagarna rättare sagt)
Hade man istället struntat i hela sin verksamhet, och lagt dom 100 000 i en hög istället, då hade man fått skatta 30 000 men haft de andra 70 000 kvar att sätta sprätt på efter eget gottfinnande.

Hade avdragen gått direkt på skatten däremot, hade ju saken varit en helt annan, men då skulle väldigt många få underskott på sina skattekonton och alltså ha pengar att fodra av staten för att dom drivit en verksamhet, så riktigt så roligt ska det kanske inte vara.

[trädman]

Den tolkning av reglerna jag har sett är samma som Mor i Katthults, dvs om rörelsedelens andel av taxeringsvärdet är 60% och man har lån på 60% av fastighetens totala värde så kan man fördela hela lånet till rörelsedelen.

Jo det är nog "standardalternativet", men det kan vara bättre att fördela på andra sätt, beroende på situationen. Så vitt jag förstår är det ok.

Någon köper en fastighet för 4 milj och satsar själv en milj. Taxeringsvärdet består till 25% av privatbostaden med tillhörande schablontomt. I "normalfallet" skulle då 75% av de lånade 3 miljonerna höra till näringsverksamheten, medan 25% var ett privat lån. Med det andra synsättet skulle man kunna hävda att man betalt bostadsdelen kontant och lånat 3 milj för att köpa rörelsedelen av fastigheten