Nu får det vara nog

[louise]

Är det eko eller  konventionell? Är det eko är det alldeles för billigt. Ekofoder är dubbelt så dyrt som konventionellt.

Jag jobbar ju med krav-märkt linderödsgris, och ärligt talat borde jag inte ta mindre än 120 kr/kg (inkl moms). Ska lägga ner färskköttförsäljningen och gå över i lyxsalami och lufttorkat.

[Pjöllerberg]

Det gör knappast livet lättare för medelnassen, inte många som kostar på sig sån mat.
Matnotan är bland det första folk snålar in på.

[bakben]

Priserna jag angav är icke krav/eu-eko. Köper jag av en uppfödare som jag litar på finns det ingen anledning att betala för några stämplar.

[Rydberg]

Slaktpris till producent ca 14,50 på KLS som jämförelse.

[Skytten]

Priset på griskött i affären ligger idag runt 60:-/kg, det går inte att kolla fläskfärs, då hela grisen säljs, och priset på det sämsta köttet är dyrast, sen kommer filén.  När  korven kostar 57:-/kg blir köttandelen minst 75:-/kg i korven.

Visst kan man tillverka nichvaror som har högt kilopris, men det har en liten andel av marknaden.

När jag köper en halv eller hel gris, betalar jag  ungefär 20:-/kg, det är då snitt allt räknas från huvud/fötter till "bättre" bitar.
Förädlingsarbetet gör jag själv. Att det blir billigare beror på att jag avlönar mig själv lågt.

Jag köper av småproducent, och jag har svårt att acceptera köttet i butiken pga miljöpåverkan, djurhållning, mycket transporter och en massa förpackningar, som rimligtvis inte kan göra priset lägre.  Producenten får som vanligt för lite av kakan, och en prishöjning i butiken garanterar inte högre producentpris, liksom ett högre producentpris inte per automatik ger högre konsumentpris.

Stordriften i alla led medför oligopol, som inte är optimalt för en fungerande marknad.

[louise]

Men vi kan ju inte lbanda in svartslakten i de här diskussionen. Den här handlar om hur man ska få svensken att betala för kött som tillverkas enligt Sveriges lagar och som ger ett företag som grisägaren kan leva på.

Och nej, mina nischprodukter föder inte medelsvensson. Och det skiter jag i.  Jag är inte företagare för att jobba gratis och sänka andras matkonton, jag är företagare för att JAG ska överleva.

[Existens?]

Ska se om jag kan reda ut begreppen lite.
Om vi tar rydbergs 14,50/kg som bas, för det är ett rimligt medel just nu.

Kör man den grisen till vanlig slakt, och den väger 85 kg slaktad, så får man alltså 14,50* 85 = 1232 kr.

Som ett litet snitt så brukar man räkna 400 kg foder per slaktgris i en besättning. Då är det inklusive suggans mat, så ju fler slaktgrisar man får per sugga, desto bättre alltså. Fodret nu ligger på runt 2 kr, alltså 800 kr. Vinsten per gris blir alltså drygt 400 kr som ska täcka inköp av nya suggor, löner och byggnader, veterinärvård etc..  Detta gällde alltså en uppfödare som har både suggor och slaktsvin.

En specialiserad slaktgrisuppfödare får ju även köpa en smågris för runt 570 kr, men klarar sig på ca 320 kg foder. Men då har vi alltså foder 320*2 = 640 plus smågris 570 = 1210, och vi ser nu att här finns det inte mycket att vinka på..22 kr....
I det läget, Birgit, så finns inga möjligheter att driva en mer extensiv uppfödning som du förstår.

Tittar vi på marginalerna om man nu säljer kött då.
Grisen vi fick 1232 kr för, kostar i ett rationellt slakteri ca 800 kr att få slaktad och styckad. och av de 80 kilona, så återstår nu ca 60 kg säljbart kött.
Tar vi då 1232 plus 800 så blir det alltså 2032 kr dividerat med 60 kg, och köttet kostar nu ca 34 kr/kg, därav priserna på köttlådor, där man lagt på en skälig vinst och hamnar runt 45-50 kr, som då är inklusive moms på en femma, alla andra priser innan har ju varit utan moms.

Det stora problemet vi har i Sverige är systemet med procentpåslag hela vägen från bonde till konsument.
En frigående gris, som växer långsammare och äter mer, kostar runt 10 kr extra per kg kött , att producera.  Jamen det är ju inget! säger folk då, det betalar vi gärna..  Jovisst..men minns att noteringen vi får för grisen är 14,50..10 kr extra är alltså en höjning med närmare 70%, och när det då blir samma höjning i affären..kotletter går upp från 80 kr till 136 kr..då blir det inte så roligt längre, full förståelse för det, har jag.

Det är här nånstans vi har det stora problemet i Sverige. Danskarna klarar att betala mer till bonden, och ändå sälja köttet billigare, åtminstone på export, i deras egna affärer är det ju inte särskilt billigt.

Jag skissar på en lösning där hela kedjan, inklusive butiker ligger i samma företag som slakteriet, då skulle antalet mellanhänder kunna minska, och även en humanare, dyrare produktion, skulle kunna nå konsumenten till samma pris som idag.
Men det är stort, för stort för att jag ska hinna reda ut det ikväll

[Ulric Eriksson]

Ett enkelt sätt att kapa bort mellanhänder skulle vara att göra "svartslakten" vit.

[Skytten]

Inte tusan är det svartsvin för det slaktas på gård?    Jag vet att min leverantör klarar sig, knappast en större skattesmitare, men förmodligen inte heller höginkommsttagare.    Det pris jag betalar har inte förhandlats, utan det är vad han begär.
Och jag tycker priset inte har nått någon smärtgräns.  Slakten betalar jag med 350/gris.
Det är inte främst priset heller som gör att jag väljer honom.

Sen ska man kanske fråga sig om det är OK att grisidustrin hela tiden bryter mot lagar, och knappast straffas, medan en enstaka svartslakt kan bli väldigt allvarligt i myndighetens ögon.

Eller som man kan säga, "Vad gör det att en del grisar dör i intensivproduktion, det återvinns ju när de blir uppätna av andra grisar, och de är ju så sjuka ändå. Kan jag äta gris så kan väl en gris göra det".  

[Wisteria]

Inte för att jag gör nån värdering i detta, men jo jo nog e de svartslakt om det inte är ett godkänt slakteri etc... hursomhelst Sverige har den grisindustri den förtjänar, vi har valt det här... Hela tiden bryter mot lagar som nån slags brottsling?... nejnej se det som ett offer för ett system istället, man måste offra nåt för att få köpa en billig skinkskiva till det rostade brödet. Man (grisbonden) gör det man behöver för att överleva som individ, anpassar sig till systemet.. blir stor,rationell, industriell, "utveckling"... En som har motarbetat Sveriges bönder på politisk nivå har på äldre dar skaffat sig en herrgård i Sörmland (har jag för mig)... hm hm.. Den man älskar agar man... Det där Farsta upproret om att mat ska vara billig, ska den verkligen vara det???

[Skytten]

Jovisst är det en samhällsutveckling bakom, det är inte många länder som skulle kunna försörja sig på ett extensivt jordbruk, med tanke på deras förutsättningar. Få länder skulle ha exportöverskott.

Hur billig maten hänger på inkomsterna hos konsumenterna. En medelsvensk lägger 12% av inkomsten på mat, de fattigaste svenskarna över 50%, om riktade bidrag borträknas, såsom bostadsbidrag, som bara utgår om man bor "dyrt".
När livsmedelspriserna steg för något år sen, ökade den svältande andelen av världens befolkning betydligt. Huvudorsaken var inte direkt brist på marknaden, utan att man inte hade inkomster nog.

Detta gällde inte de mest fattiga länderna bara, t.ex i delar av mellanöstern är det brukligt att ca 60% går till mat, och i detta är baslivsmedel den största andelen. Vad händer när riset fördubblas i pris?

Det är faktiskt så, att de i världen som inte kan köpa tillräckligt med mat, inte kan betala vad vi betalar för djurfodret.
70% av spannmålen i  ivärlden går till djurfoder, och 50% av den globalt.

Många vill av rättviseskäl ta bort handelshinder för livsmedel, och en regional frihandel finns redan så det går inte att på nationell nivå att ändra på så mycket. Man skulle dock kunna begära att man hade en opartisk kontrollapparat, och att lagar efterlevdes även inom stordriften.

Man beräknar att livsmedelsproduktionen måste öka med ca 70% inom 30 år, och då blir det mer industri. Trots detta kommer priset att öka och vi får äta mindre kött i världen, även många här.

Extensivt producerad livsmedel blir troligare fortfarande en marginell företeelse, som brukas av vissa relativt fattiga självhushållande och en del urbaniserade rika människor som kan betala för den alternativa produktionen.

Skulle energikris uppstå, eller att agribusiness kollapsar ekonomiskt/ekologiskt, finns det ingen snabb metod att lösa problemet, svälten i världen kommer att öka dramatiskt, miljöfrågor hamna längre ner på agendan pga av uppkommna problem som påkallar snabbare lösningar.

Vad man inte talar om i klimatfrågan, miljöfrågan och när det gäller framtiden är att en radikal omställning av vår livsstil blir nödvändig. Sambandet mellan inkomst och miljöavtryck är helt klar.  Detta vet alla som kommer till Köpenhamn, och det utgör grunden till att väldigt lite kommer att hända där.
Trots alla ansträngningar som faktiskt görs, hade 2008 globala antropogena utsläpp som aldrig tidigare uppnåtts.
I närtid kommer de djurproducerande enheterna att blii större och större över hela världen

En kollaps av agribusiness är troligen oxå att vänta, tidspunkten är inte lätt att veta, men det finns ju ett tak för detta, och det bestämmer energipris, och de system som kan mota dess svåra miljöpåverkan.  Det är lättare att ställa om ett transportsystem än jordbruket.

Det ser med andra ord inte särskillt lovande ut.

[Pjöllerberg]

Är det egentligen nån som tror, att det går att öka matproduktionen med 70 % på 30 år?
Jag har inte noterat att det händer så mycket år för år i nutid.

[Birgit]

Som Wisteria och andra skrivet i tråden, så är väl frågan varför mat ska vara så billigt? Och varför ska Sverige vara en av de länder som lägger minst på maten? (i väst alltså)
Vi lägger mängder av pengar på godis och skräpmat. Då är kg priset inte viktigt! Men när det kommer till basvaror som mjölk, ost, smör och kött då ska det plötsligt vara billigt! om man fokuserade på att äta bra mat och sluta "dumm"konsumera, skulle folk ha råd att betala för bra kvalité.
Så visst får svensken vad den förtjänar av kvalité, men tyvärr inte grisen, eller korna i de stora mjölkstallarna, får i intensivproduktion, värphöns eller gödkycklingar.
Att visa upp avarter kan vara nyttigt för folk, men kanske mer att sakligt ta fram hur uppfödning bedrivs idag och visa skillnaderna mellan produktionsformerna. Det är där konsumenten saknar kunskap. Hur djuren fungerar. Vad mår djuren bra av och vilket kött, mjölk osv. blir nyttigast.

Jo, tyvärr har jag haft en hel del inblick och erfarenhet av mer industriell produktion. Har själv varit mjölkproducent, men slutade för att jag mådde dåligt av sättet man höll djuren. Då hade vi en modern lagård med lösdrift och sommarbete osv. Men inte djuretisk enligt min syn. Vi hade även en period med intensiv lammproduktion (vinterlammning). Vi har även haft utegrisar i mindre produktion (linderödssvin) där alla fick gå ute till slakt. Jag förstår skillnaden i de olika formerna väldigt bra. Har genom tidigare jobb också varit ute på mycket besök och möten under produktionstemat. (pratat med olika producenter)
Det är med dessa erfarenheter i ryggen som jag jobbat mig fram till den extensiva djurhållning jag har idag. Jag har fokuserat på hur djuren fungerar och vad de har för behov för att må bra. Dessa finns inte i industriproduktionen.
Om man bortser från de mest sönder avlade djuren idag, skulle de flesta klara sig utan människan. Utgår man därifrån och då kompletterar med sådant som underlättar och gör livet smidigare för djuren (vinterutfodring, vindskydd osv.) så har man ett mått på hur djur vill ha det.
Att försvara att folk håller på med industriproduktionen för att de inte har nåt val, är svagt. Jag kunde dra i nödbromsen och starta om, då kan andra det också! Men jag har också under mina år ute bland producenter märkt att vissa inte verkar ha någon känsla för djuren de föder upp. Saknar intresse för djuren alltså. De ser dem som produktionsenheter, inte levande djur. De bryr sig inte om vad djuren mår bra av, bara de ger vinst. Allt räknas i pengar. Det snålas på allt som inte är helt nödvändigt och då är det oftast djurens komfort det gäller.

Håller för övrigt med om småskaliga slaktens problematik. Den måste förenklas och ges större utrymme. För även om man är noga med sin egen djuruppfödning, drabbas man av storslakteriernas industriella hantering av djuren, med stress och skador. Vad är det då för nytta att ge djuren ett bra liv, när deras sista timmar i livet ofta blir väldigt stressiga och traumatiska? Stress påverkar också köttkvalitén negativt!
Ska vi sälja kvalité måste det följa i alla led.

[Birgit]

Att man idag använder en stor del av åkerarealen till att producera spannmål och sojaprotein till djurproduktion är något som borde förbjudas. Varför ska djuren äta människoföda? Mat brist? Nej, fick människorna denna spannmål (eller annat som kunde odlas istället) så skulle folk kunna äta sig mätta.
Dessutom talas ofta om att det inte finns bete till djuren. Det är också helt fel. Det finns mängder av outnyttjad mark på många håll i världen. Den mark som djuren gick på förr, innan  industriproduktionen kom och ansåg marken olönsam. Här i landet utgick bidrag för att plantera gran på massor av fin åkermark och många naturbeten har vuxit igen.
Den marken kan tas i bruk på nytt. Samma i många länder.
Näringsinnehållet i intensiv producerade grödor och djur är lägre än det som får växa i sin egen takt. Dessutom är det ju bevisat idag att fettet från extensiva djur är nyttigt, medan intensivproduktionen ger sämre fett. Detta påverkar köttkvalité, ost, mjölk o ägg. Alltså skulle människan må bättre på mindre volym mat och troligen bli mättare (mindre godissug).
Dessutom, varför ska det byggas industrier med tveksam tillverkning av sådant vi inte ens visste att vi behövde (godis, chips, prylar m.m.) på bitvis bästa åkermarken? Vägbyggen kors o tvärs på samma produktionsmark. Detta sker överallt i väst.
På sikt kommer säkert även befolkningsökningen att stanna av. I många rika länder ligger födelsetalet under 2 vilket är en negativ befolkningsökning (om man är två om barnet/barnen). Då väst är norm, kommer detta att överföras till de fattiga länderna och deras höga födelsetal stanna av.

[Skytten]

Är det egentligen nån som tror, att det går att öka matproduktionen med 70 % på 30 år?
Jag har inte noterat att det händer så mycket år för år i nutid.

Jovisst ökar matproduktionen, den har mer än tredubblats på femtio år, den har då tom ökat snabbare än världsbefolkningen.
Om tricket kan upprepas fler gånger är betydligt osäkrare.  Modernt mekaniserat jordbruk kräver väldiga mängder energi, och har en miljöpåverkan som inte kan i längden fortgå. Om man kan ändra på tekniken är en så länge inte klarlagt.

Att man idag använder en stor del av åkerarealen till att producera spannmål och sojaprotein till djurproduktion är något som borde förbjudas. Varför ska djuren äta människoföda? Mat brist? Nej, fick människorna denna spannmål (eller annat som kunde odlas istället) så skulle folk kunna äta sig mätta.
Dessutom talas ofta om att det inte finns bete till djuren. Det är också helt fel. Det finns mängder av outnyttjad mark på många håll i världen. Den mark som djuren gick på förr, innan  industriproduktionen kom och ansåg marken olönsam. Här i landet utgick bidrag för att plantera gran på massor av fin åkermark och många naturbeten har vuxit igen.
Den marken kan tas i bruk på nytt. Samma i många länder.
Näringsinnehållet i intensiv producerade grödor och djur är lägre än det som får växa i sin egen takt. Dessutom är det ju bevisat idag att fettet från extensiva djur är nyttigt, medan intensivproduktionen ger sämre fett. Detta påverkar köttkvalité, ost, mjölk o ägg. Alltså skulle människan må bättre på mindre volym mat och troligen bli mättare (mindre godissug).
Dessutom, varför ska det byggas industrier med tveksam tillverkning av sådant vi inte ens visste att vi behövde (godis, chips, prylar m.m.) på bitvis bästa åkermarken? Vägbyggen kors o tvärs på samma produktionsmark. Detta sker överallt i väst.
På sikt kommer säkert även befolkningsökningen att stanna av. I många rika länder ligger födelsetalet under 2 vilket är en negativ befolkningsökning (om man är två om barnet/barnen). Då väst är norm, kommer detta att överföras till de fattiga länderna och deras höga födelsetal stanna av.

Den som önskar radikalt ändra på detta förhållande (det kommer att behöva göras)  har lite problem med att det ännu inte är accepterat av majoriteten att radikalt ändra livsstilen, en snabb omställning kräver att demokratin avskaffas och en slags djuretisk miljöfacistisk dikatur införs över stora delar av världen. 
Även om problemen är stora, får man nog ha det tålamod  som erfordras för att uprätthålla ett demokratiskt samhälle.

[Wisteria]

Var har du fått dina siffror ifrån Skytten? Jag har läst nånstans att vi i Sverige använder ca 6% av vår inkomst till mat, I Frankrike 12% och i USA 5%. Det är ju lite svårt att förstå att det ska behövas lägga ner jordbruk i Svergie för att få upp priserna på mat när det är sån brist på livsmedel i världen. Ett resonemang som Marit Paulsson har gentemot ekologisk produktion är att den är oeffektiv och extensiv och att det inte är rätt mot världens svältande befolkning. Att priserna höjdes för ngt år sedan tror jag hade att göra med att det finns ett hot/möjlighet att börja tillverka drivmedel. Blir priset tillräckligt högt på drivmedel och att det lönar sig att tillverka det av livsmedel, då blir det spännande...

[Moëll i Trädet]

Mänskligheten har väl aldrig backat frivilligt? Den vill ha mer! Jag tror det blir ytterst svårt att vända en destruktiv utveckling i ett demokratiskt system om det innebär att majoriteten måste avstå, särskilt om man samtidigt ser att det ledande skiktet får oförändrade eller förbättrade villkor, och det ledande skiktet har väl aldrig någonsin haft en tanke på att avstå, eller... Ge gärna exempel på motsatsen, det skulle göra mej bättre till mods... Har mänskligeten tagit sitt förnuft till fånga under de senaste årtiondena, eller är kulturen bara en tunn fernissa som hjälpligt täcker över barbariet så länge vi är mätta? Spåren i historien förskräcker.

[louise]

Skytten - i dagligt tal menar man med svartslakt sånt som inte är slaktat på godkänt slakteri. Det har inte med Skatteverket att göra.

[Skytten]

 

Var har du fått dina siffror ifrån Skytten? Jag har läst nånstans att vi i Sverige använder ca 6% av vår inkomst till mat, I Frankrike 12% och i USA 5%. Det är ju lite svårt att förstå att det ska behövas lägga ner jordbruk i Svergie för att få upp priserna på mat när det är sån brist på livsmedel i världen. Ett resonemang som Marit Paulsson har gentemot ekologisk produktion är att den är oeffektiv och extensiv och att det inte är rätt mot världens svältande befolkning. Att priserna höjdes för ngt år sedan tror jag hade att göra med att det finns ett hot/möjlighet att börja tillverka drivmedel. Blir priset tillräckligt högt på drivmedel och att det lönar sig att tillverka det av livsmedel, då blir det spännande...

Det finns de som använder 6%, men det är drygt 12% i medeltal i Sverige. Hur ska en pensionär med 6000 i pension kunna föda sig på
6% av inkomsten?   Genomsnitt tar aldrig hänsyn till individen, och utslaget blir stort när inkomster är olika.

Det finns naturligtvis utrymme för högre livsmedelspriser i  Sverige, men knappast för en till två milliard människor, varav säkert någon oxå bor här.

Livsmedelspriserna i butik, speglar sällan hur det står till i alla led.  Några kronor per kilo till producent, skulle öka  lönsamheten i producentledet, och slår det igenom med flera tior i konsumentledet, minskar efterfrågan och även om det skulle slå betydligt mindre, så skulle den ökade lönsamheten ge mer kött till marknaden.

I en ekonomi med fri prissättning, och dessutom få stora aktörer på mellanledsmarknaden, kommer det nog att bli svårt att få upp producentpriserna.  Producentpriserna stiger oftast pga ökad efterfrågan, så en minskning av produktionen är det lättaste sättet att få bättre lönsamhet, men detta leder sen till ökad produktion.

Att få industrijordbruket hållbart går nog inte, liksom att det inte är lätt att avskaffa. Svåra framtidsproblem. Som til stor del får försöka lösas med lagar, inom miljö och djurskydd, och det krävs internationella överenskommelser. Hur lätt är det?

[marymae]

Alltså, det där med att inte ha råd, jag lägger ungefär 17-20% på mat och jag har råd med ekokött, goda ostar, ja precis vilken mat jag vill. Jag äter mer eller mindre lyxmat på den andelen, men då är god mat en prioritering för mig. Det borde vara mer än möjligt att äta bra mat och eko på betydligt lägre andel. Även som student åt jag mestadels eko, men då var jag istället vegetarian, då uppgick matkostnaden till ca 25% av min inkomst, vilket det var mer än värt att lägga. Jag skulle lätt kunna dra ned mina matkostnader till mer svensson 12% och ändå kunna köpa ekokött och ekogrönsaker om jag helt lät bli att äta ute och drog ned lite på den onödiga lyxmaten. Jag skulle fortfarande kunna äta god och varierad kost av hög kvalitet. Det kan helt enkelt inte handla om att svensson inte har råd, det måste vara en prioriteringsfråga eller en fråga om att inte bry sig.