galen bagge

[mille]

Mona: Har du baggarna ihop med tackorna hela tiden eller går de bara ihop vid betäckning? Vi har haft problem med att baggarna blivit stångiga ihop med tackorna under dräktigheten och flyttar numera ihop baggarna när de jobbat klart.

De blir lugnare då, men jag har också lite samma problem som du. Vi har en stor blandrasbagge som kan vara bufflig och han buffar mest på mig. Jag antar att han känner att jag är lite rädd för honom. Våra andra baggar är hur lugna som helst och dem kan jag gå in till utan problem (gotland + leicester).

Jag har ju turen som kan skicka in svågern till baggen när inte jag vågar...

[vallhunden]

Min erfarenhet är att baggarna blir garanterat stångiga efter sin andra betäckningssäsong (jag har Gotlandsfår).  När tackorna är färdigbetäckta så ska de försvara sina damer tills lammen föds, första året är det hanterbart, andra året väntar frysboxen...

Fast den baggen jag har nu är otrolig, han är dumsnäll !! Han kommer alltid fram och ställer sig på bredsidan och hela han skriker "KLIA MIG" och svansen går som en gräddvisp på honom.
Han visar samma beteende mot mina BC, därav slutsatsen att han inte bara är snäll, utan dessutom rätt dum

Fast fina lamm blir det, och hellre för snäll än tvärt om!!

[MonaW]

Jag vill ha dem med tackorna så lite som möjligt. Jag har börjat hoppas att de är klara med sitt jobb nu snart så jag kan ta bort dem. Då får jag fundera vad jag ska göra med dem. Jag förstår att de känner att jag är rädd men fast jag intalar mig att inte vara rädd så är jag det ändå. Det är det värsta att jag inte kan påverka mig själv att vara lugn. Jag skulle gärna ha en dumsnäll bagge, men jag klappar dem aldrig, ibland kanske det skulle vara bra att göra det.

Idag kom gotlandsbaggen direkt när jag kom in i hagen. Jag hade med mig en granriskvist, som jag viftade med framför nosen och då vände han, men det funkar väl inte heller i längden.

[svekhult-ia]

Min erfarenhet är också att de blir mer stångiga för varje år de betäcker.

Men tar man undan dem från tackorna så de får gå själva eller med andra baggar efter slutförd betäckning så soffar de snart till sig och blir lugnare. Enligt allas vår guru Henning, som jag saknar enormt här, så är det inte naturligt för baggen att gå kvar med tackorna efter betäckning - därav deras frustrerade beteende.

(Tänk er själva att vara ensam karl bland en hel hög pregnanta och hormonstinna damer...... )

[esten]

En bagge hos en granne var precis så där snäll , vallhunden. Tills...
Det kom en björn på besök , björnen fastnade i fårnätet , som på grund av rovdjur var förstärkt med eltråd ,
där satt björnen och vråla , medans baggen gjorde sitt till för att köra bort eländet .
Alla fåren klarade sig , baggen fick några jack över nosen .
Men efter det var allt farligt och inkräktare som skulle jagas bort .
De var tvungna att slakta en förövrigt fin bagge .

[Birgit]

Var väl synd o slakta den esten? Kunde ju jobbat i rovdjursområden
Har men ett rejält lynnesfel på en bagge, ska den naturligtvis inte föröka sig, men jag har aldrig märkt av något sådant. Har haft massor av baggar genom åren av olika raser. Vissa baggar har visat tendenser att stångas, men de flesta inte och jag har inte sett något som tyder på någon större ärftlighet.
Däremot tror jag att sättet man håller baggar på och om man själv visar svaghet och nervositet kan utlösa en reflex att jaga bort hotet. Man signalerar ju att man är svag
Vi har numer alltid stora baggflockar då det inte är betäckning. Normalt 7-8 individer, på hösten även med bagglamm. Vår äldste bagge nu är inne på sitt sjätte år, en stilig gute. Har aldrig visat stångbeteende. Inte de yngre heller.
Däremot håller jag inte på och gullar med mina baggar, även om jag har några favoriter. Men man måste uppträda lugnt och bestämt.
Hade en treårig finullsbagge, som varit supertrevlig hos mig. Sålde honom till en bekant. Där slängde de honom i frysen efter en vecka. han stångade nya matte . Så, var det miljö ombytet, eller hennes sätt? Ja, jag fick inte klarhet i det, men synd var det, för han hade otroligt bra ull för att vara svart och nedärvde färgen bra!

[esten]

Han hade varit perfekt om han kunnat skilja på björn , gårdsfolk hästar etc .
Han blev helt tokig efter björnmötet

[vallhunden]

Svar till MonaW:
Har jag en dum bagge så tar jag alltid med mig en hund in till dom (BC naturligtvis )
Då blir det aldrig något problem, eftersom de måste ta sig förbi hunden för att komma till mig, och det går inte

De flesta (bra) hundar gillar det jobbet dessutom, eftersom de då får känna att de gör nytta, även när djuren står på stall och inget annat händer! "Make my day" ser hunden ut som. Ur hundens perspektiv så händer det sällan att deras dag blir gjord, baggen inser alla gånger, utom den första, att det är kört och lägger ner det...

[queer]

Baggar med stora horn lär sig att använda dom, särskilt när det gäller att få mat först ... satsa på en kullig värmlandsbagge nästa gång, hur snälla som helst.

[louise]

den förra var kullig. Också aggro.

[Birgit]

Tycker temperamentet på finullsbaggarna var betydligt mer tveksamt än vad jag upplevt på gutarna. Det kanske är så att de har så stora horn så de inte behöver använda dem

[ulfg]

Mona,
skulle du inte kunna tänka dig att hitta en bagge att hyra in 6 veckor när du vill ha flickorna betäckta? Leta bland granngårdarna. Alternativt köp in en ung bagge som du sedan tar bort efter han gjort sin tjänst. Inget kul att slaktasmen det är de flesta bagglamms öde. Du fick också ett tips om att skaffa en hund som du tar med in. En hund av rätt sort skulle ställa sig emellan dig och baggarna mer eller mindre automatiskt, tror jag.

[queer]

Jag har en kullig treåring som jag sparat för att han är så snäll ...

Jag gullar inte med mina får ... kanske en förklaring.

[queer]

Årets bagge köpte jag från Lyckan ... och han är hur snäll som helst.

[MonaW]

ulfg. Det är detta med bagglamm, som jag har praktiserat. Det går ju men jag skulle gärna vilja att det fungerade under betäckningstiden och att jag även kunde spara en bagge ibland, därför ville jag ha lite goda råd hur jag kan lära mig att hantera dem. Jag tycker mycket om att leva med djur men är uppenbarligen för larvig för att klara det. Kanske blir det så när man som jag börjar sent med djur, jag var inte så rädd när jag var yngre. Jag önskar bara att jag kunde ändra mig (fast jag är gammal) och börja bli lite tuffare när det gäller baggarna.

[Jennyt]

Har du ingen lugn snäll bonne i närheten som kan visa dig lite Mona. Mycket med djur handlar om hur man rör sig och att man som du själv säger inte är rädd. En del har det liksom i sig, vi andra måste öva

[MonaW]

Jodå, jag känner flera här som har god hand med djur men jag tror att de tycker att det är lite löjligt att jag, gamla människan, är rädd för en bagge. De säger att man ska vara lugn och inte visa sig rädd. Det vet jag ju men det kommer automatiskt, hjärtklappningen m m. Det är väl bara att försöka gilla läget.

Båda baggarna har gått med tackorna ett tag nu. Jag trodde nästan att de var klara men nu har ett par ungtackor födda förra året men ej lammat, åsenfår, verkat som om de var brunstiga så jag får väl vänta lite till och använda de knep jag kan. I gotlandsfårgruppen verkar det lugnare, där är det kanske klart. Kanske jag kommer över det så småningom, jag har ju fått en del råd här, som jag är tacksam för och sett att det kan vara en och annan som, liksom jag är lite osäker.

[Jennyt]

Tråkigt att de får dig att känna så Jag har ingen erfarenhet av får, så jag kan inte backa upp dig tyvärr. Brottats med några bockar har jag gjort och en hel del hästar, ja nån ko har jag väl oxå haft meningskiljaktigheter med. Tyvärr inga får, gubben VÄGRAR

[Rydberg]

Jag har 4 vuxna baggar just nu. 3 Oxford down och en Suffolk. De är alla helt ofarliga.
Min förra Suffolkbagge var dock opålitlig särskillt första året andra året hade jag inga problem.

[Charlotte]

 Jag har haft och har många vuxna baggar i olika åldrar och någon enstaka har blivit otrevlig, egentligen bara två...
 Jag tror Hennings råd om att inte ha baggen med  dräktiga tackor är bra, jag har bla tagit över en 3 årig finullsbagge som skulle slaktas för att han var elak mot tackorna och övermodig mot folk. Jag använde honom många år efter det och han var alltid supertrevlig mot allt och alla, men när tackorna var betäckta fick han återgå till baggflocken. Jag slaktade honom förra året pga "ålderdom", inte pga humörsproblem. Om man har möjlighet att ha baggflock så tror jag man får mer trevliga baggar på alla sätt och vis.
 Jag undviker INTE att hantera mina baggar, tvärtom, jag lär alla att bli ledda och i sommar har jag fjäskat för dom med lite korn varje dag pga att min nya bagge är väldigt blyg och inte velat komma i närheten av en och helst vill jag ha dom någorlunda "handtama". Däremot är jag noga med att undvika att utlösa stångningsreflexer, aldrig klia i pannan eller "leka" med bagglammen.
                                                Mvh
                                              Charlotte