Fylla upp torpargrunden?

[Anders S]

Mina funderingar har oxo kretsat en hel del kring detta. Jag ser det dock som ett sätt att hindra fukt att kondensera i krypgrunder mm.

Konstruktionsprincipen med gammla hus bygger på gammal gammla levnadsmönster. Förr var en tex en uteluftsventilerad sk. torpargrund en funktionell byggmetod men dagens komfort och förändrade levnadsmönster stödjer inte längre den byggmetoden. För att en uteluftsventilerad torpargrund ska fungera idag som den gjorde förr får man finna ett sätt att hindra luften att kylas ner alternativt avlägsna den. Då varm inkommande luft kyls ner av den förhållandevis kalla torpagrunden kondenserar luftens fuktighet och fuktproblem uppstår. Förr hindrades detta av tillskottsvärme. Gammla tiders levnadsmönster bestod bla i en daglig, kontinuelig eldningen i spisen för värme, matlagning mm. Detta höll murstocken jämnvarm och denna värmen spred sig genom stenen till murstockens fot och ut i torpargrunden.

-Ingen nedkylning av luften - ingen kondens!

Idag isolerar man golvbjälklag som sänker temperaturen i grunden ytterligare. Man eldar mer sporadiskt och säsongsbetonat om man eldar över huvud taget. På sensommaren är torpagrunden som mest utsatt då luften är som varmast och fuktighet är som högst och som av en händelse har svampar och bakterier årets starkaste tillväxtperiod just då. Få människor eldar sina gammla hus kontinueligt i Augusti.

Om man vill förhindra kondensering i grunden kan man använda sig av två grundprinciper:
1- Hindra luften att kylas ner = tillföra värme (gammla metoden)
2- Avlägsna fukten i luften = avfuktare (nödlösningen på ett modernt levnadsmönster i byggnad med gammal byggnadsprincip)

Min teori är att det ska fungera med en tredje princip
3- Hindra att luften får tillträde och tillfälle att kondensera = lufttröghet genomsläpps-princip (Leca eller Haspor-fyllnad)-Ett kapilärbrytande material tillförs som ger tillträde till luften men bidrar till en tröghet och dränerar bort ev. kondens. Förhindrar även markkondens att nå konstruktionens fuktkänsliga delar

Jag vill betona att jag inte har vetenskapligt stöd för min teori utan att jag har en personlig uppfattning i denna fråga! Enligt mig bör Leca fungera men jag lämnar plats för konstruktiv kritik!

Vi har tidigare här på alternativ.nu talat om äldre hus där mullbänk fungerat bra. Golven och husen har varit friska. Dock är detta inte alltid fallet. Ofta murknar gölvet med tiden och måste bytas. Men om detta inte händer för ofta, så kanske det inte gör så mycket. Alltså har vi ett alternativ 3b, variant av ditt alternativ 3, som också kan beaktas.

[ersam]

Ibland är jag bestämd. Ibland spekulerar jag. Så jag försöker bara vara tydlig de få gånger som jag faktiskt har en bestämd uppfattning. I många andra fall är jag beredd att ompröva och diskutera fram andra förklaringsmodeller. Fast jag ändrar mig ibland även i mina bestämda åsikter så jag är öppen för allt. 

Men jag måste ändå säga att jag argumenterar för mina ståndpunkter - kanske man behöver backa tillbaka och se vad jag skrivit i hela tråden för att få ihop vad jag menar.

Med äldre hus skulle jag nog säga 1880-talet (i en del fall även äldre) fram till modernismen och andra material - ungefär 1930-50-talet beroende på om man hållit kvar vid äldre traditioner.

En byggnads princip är egentligen samma oberoende konstruktionssätt. Man har tilluft, frånluft och värme. Dagens byggnader kräver mekanisk ventilation där man i många fall samtidigt passar på att utnyttja värmen i en värmeväxlare. På äldre byggnader sker tilluften antingen i ventiler i ytterväggarna eller i otätheter i exempelvis fönster. Frånluft sker genom ventiler i murstocken eller genom eldstaden. Eldningen värmer murstocken som även gör att luftkanalerna i skorstenen fungerar som frånluft.

Slutar man elda eller inte lika ofta så vandrar den fuktiga luften ut genom innertaket och bjälklaget (äldre byggnader har i regel ingen fuktspärr). Eftersom vindsutrymmet dessutom i regel är kallare än tidigare genom att man inte eldar men också genom att man ofta har tilläggsisolerat bjälklaget. Den varmare fuktiga inneluften möter undertaket som är kallt och vatten faller ut i form av kondens.

Universallösningen idag är mekanisk frånluft som ska suga ut den fuktiga inneluften och blåsa ut den i skorstenen eller i en ventilationshuv. Problemen kan bli att det blir en väldig fukttillförsel i en kall skorsten som riskerar att frysa sönder. Dessutom kvarstår problemet att man har en kall stenpelare i huset som kyler ner.

Jag har själv dessa problem och jag kommer förhoppningsvis att lösa dessa genom att:
1. Täta alla luckor och liknande för att undvika att få upp fuktig luft.
2. Alla fönster förses med nya tätningslister för att undvika kondens mellan rutorna.
3. Insatseldstad har installerats i den öppna spisen. Eldning kommer att ske dagligen.
4. En frånluftsfläkt installeras på vindsutrymmet med anslutning till badrummet samt två sovrum till att börja med. Ansluts till det tidigare kalla skorstenen som jag nu ska börja elda i.
5. Översyn av ventiler i ytterväggar. Eventuellt installation av moderna som justerar sig själva vid kallt väder.
6. Kontinuerlig mätning av temperatur och fukt på vindsutrymmet.
Jag kommer inte att öppna upp vindsutrymmet mer i första läget som annars brukar vara en standardlösning. Det är inte säkert att ökad luftgenomströmning här innebär lägre luftfuktighet men det får man prova sig fram när man har en fuktmätare monterad.

[TW]

Hmm......jag misstänker att jag hade fel.....till en del......

[Tacitus]

Till att börja med så utgör inte cellplast någon större fara för gammla hus, det finns bla en undersökning från Ronneby där man har isolerat gammla tidvis ouppvärmda 1800-talshus med såväl cellplast, karbamidskum av äldre typ som spricker sönder m.fl material under synnerligen elaka omständigheter utan att man kan dra några slutsatser om deras skadlighet för husen flera årtionden senare.

Såväl kallvind som krypgrund kräver att huset läcker värme som kan höja tempen i dessa utrymmen - på 70 och 80 talet satte man ofta tom in elvärmeslingor i grunden vilket idag får lov att ses som snudd på kriminell användning av energi.

Idag när man sparar in på energin, med all rätt för det finns inget försvar att slösa bort dyrbar energi, så blir det problem med uteluftsventilerade kallvindar och krypgrunder - ännu mer så i hus som är diffusionsöppna så att kubikmetervis med vattenånga från dusch, andning, matlagning mfl normala aktiviteter hamnar i sdåana utrymmen.

Kallvinden kan man i många fall bygga bort och istället sätta dit ett parallelltak eller sätta en styrd mekanisk ventilaion som bara luftar vid rätt väder och liknande radikala åtgärder krävs ju även för krypgrunder.

Jag har krypit omkring i rätt många husgrunder och jag har ännu inte träffat på ett hus där det är rosendoft i krygrunden eller för den delen kallvinden.

[ersam]

Håller på med mina fuktproblem på vinden och jag tänkte sätta en sugfläkt uppe på vindsutrymmet istället för den paxfläkten som fanns i badrummet. Med denna nya fläkt finns möjlighet att koppla på fler rum med frånluft om det skulle behövas.

Från Paxfläkten gick ett eternitrör till skorstenen. Jag plastade in röret ordentligt och tejpade. Sen tog jag med full kraft och vräkte det åt sidan och nu får den ligga där som en rest från svunnen tid.

Upptäckte då att paxfläkten anslöt till en "trälåda" - totalt otät. Ovanpå denna anslöt eternitröret som en uppånervänd tratt och sen vidare till skorstenen. I skorstenen var det totalt tätt!. Totalt så öste jag ut över 10 liter jord (!), pinnar och annan skit. Alltså hade den enda frånluften vi har haft tryckts direkt ut på vindsutrymmet. Inte så konstigt att det är spännande påväxter där! 

Så ny fläkt som suger hela tiden samt värme i skorstenen så ska det förhoppningsvis bli ordning däruppe.

För övrigt var där 12 grader och det var 18 minus ute. Elda för kråkorna finns det nått som heter... 

[Tickelitack]

Ibland kan det vara lämpligt att fylla en grund med k-Leca. Jag har provat i en del av ett uthus som är sparsamt uppvämt med hitintills bra resultat. Konstruktionern är inspirerade av dansk byggstandard. Konstrukionen består av 2-4 dm 16/32 kross samt ca 3 dm k-leca. Omkring detta en kallmurad grund. Golvet är av trä på ett altanbjälklag på plintar med reglarna i lecan. Lite luftspalt blir det, då det inte gå ratt fylla ända upp. INga fuktspärrar har använts, utan tanken är att markfukt skall kondencera i lecalagret och vända nedåt igen eller ventileras upp genom golvet.

Efter två år så upplevs detta uthus torrare än övriga som har betonggolv (platta på mark med underliggane isolering av stenull). Att lägga in plastmatta eller annat fukttätt skikt på trägolvet skulle antagligen vara förödande för kontruktionen

Då leca är relativt billigt i bulk, dyrare i storsäck och hutlöst dyrt i småsäck så övervägde jag att samtidgt fylla hela eller delar av krypgrunden 80-talshuset, men det fanns inte tid eller ork att tänka igenom och utföra det  projektet samtidgt. Övervägde även att använda Hasopor, skumglas som har fördelan att bestå av kantigare aggregat som ger en bärig yta (altanbjälklagets plintar hade kunnat uteslutas...och katen hade inte sett så förvånad ut när den sjönk ned i lecan). Hasopor tillverkas av returglas i Sverige, men även i Norge, så med sämre glasråvara och högre metallhalter. Leca tillverkas av lera.  Valet föll på Leca av tillgänglighets och transportskäl.

Glaserad kappillärbrytande, k-leca skall användas till den här typen av konstruktioner.

Om det är rätt att fylla en grund med leca eller motsvarande kan nog inte besvaras generellt utan beror på förtusättningarn i den enskilda byggnaden.

[Tacitus]

Det är ju en väsentlig skillnad mellan uthuset och inomhus i boningshuset - boningshuset vill man ha uppvärmt medans uthuset kan tillåtas följa utomhusklimatet...

Hus som ska vara varma på vintern ska man se till att isolera ordentligt och inte tillåta några större fuktvandringar, för att få bort fuktig inomhusluft så använder man ju mekanisk frånluft med varvtalsreglerad fläkt.

Detta är ju av flera skäl men av de viktigaste är att diffusionsöppna hus förlorar onödigt mycket energi samt att man vill hålla ytterväggar, vindar, trossbottnar etc så torra som möjligt för att inte få oönskad mögeltillväxt.

I äldre hus fyller dessutom "byggplast" den viktiga funktionen att hindra mögelsporer och allehanda äckel från tex grunden och vinden att tränga in i själva bostadsutrymmet eftersom man strävar efter ett lätt undertryck inomhus. 

Var och en blir ju förvisso salig på sin tro, men jag personligen är synnerligen skeptiskt till att ha diffusionsöppet i uppvärmda bostadshus och jag är skeptiskt till att blanda varma och kalla klimat på det sätt som görs i krypgrunder och klimat/kall-vindar då det är att i det närmaste be om att få mögelodlingar där.